🏠 > 🏛️ > MN-q   
+

MN 87 Piya-jātika

pic for POJ


born from the beloved

(derived from B. Sujato 2018/12) (选自B. Sujato 2018/12)
Evaṃ me sutaṃ—​ So I have heard. 我曾听闻。
ekaṃ samayaṃ bhagavā sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. 一时,佛陀住在舍卫城祇树给孤独园。
Tena kho pana samayena aññatarassa gahapatissa ekaputtako piyo manāpo kālaṅkato hoti. Now at that time a certain householder’s dear and beloved only child passed away. 那时,某位居士心爱的独子去世了。
Tassa kālaṃkiriyāya neva kammantā paṭibhanti na bhattaṃ paṭibhāti. After their death he didn’t feel like working or eating. 他死后,那位居士不想工作也不想吃饭。
So āḷāhanaṃ gantvā kandati: He would go to the cemetery and wail: 他会去墓地哭嚎:
“kahaṃ, ekaputtaka, kahaṃ, ekaputtakā”ti. “Where are you, my only child? Where are you, my only child?” “我的独子你在哪里?我的独子你在哪里?”
Atha kho so gahapati yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinnaṃ kho taṃ gahapatiṃ bhagavā etadavoca: Then he went to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to him: 然后他去见佛陀,顶礼后坐在一旁。佛陀对他说:
“na kho te, gahapati, sake citte ṭhitassa indriyāni, atthi te indriyānaṃ aññathattan”ti. “Householder, you look like someone who’s not in their right mind; your faculties have deteriorated.” “居士,您看起来像个心不在焉的人;您的感官已经退化了。”
“Kiñhi me, bhante, indriyānaṃ nāññathattaṃ bhavissati; “And how, sir, could my faculties not have deteriorated? “世尊,我的感官怎么可能没有退化呢?
mayhañhi, bhante, ekaputto piyo manāpo kālaṅkato. For my dear and beloved only child has passed away. 因为我心爱的独子去世了。
Tassa kālaṃkiriyāya neva kammantā paṭibhanti, na bhattaṃ paṭibhāti. Since their death I haven’t felt like working or eating. 他死后,我不想工作也不想吃饭。
Sohaṃ āḷāhanaṃ gantvā kandāmi: I go to the cemetery and wail: 我去墓地哭嚎:
‘kahaṃ, ekaputtaka, kahaṃ, ekaputtakā’”ti. ‘Where are you, my only child? Where are you, my only child?’” ‘我的独子你在哪里?我的独子你在哪里?’”
“Evametaṃ, gahapati, evametaṃ, gahapati. “That’s so true, householder! That’s so true, householder! “真是这样,居士!真是这样,居士!
Piyajātikā hi, gahapati, sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā”ti. For our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.” 因为我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。”
“Kassa kho nāmetaṃ, bhante, evaṃ bhavissati: “Sir, who on earth could ever think such a thing! “世尊,世上谁会这么想呢!
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti?
Piyajātikā hi kho, bhante, ānandasomanassā piyappabhavikā”ti. For our loved ones are a source of joy and happiness.” 因为我们所爱的人是喜悦和幸福的来源。”
Atha kho so gahapati bhagavato bhāsitaṃ anabhinanditvā paṭikkositvā uṭṭhāyāsanā pakkāmi. Disagreeing with the Buddha’s statement, rejecting it, he got up from his seat and left. 他不认同佛陀的说法,拒绝了它,然后从座位上起身离开了。

Tena kho pana samayena sambahulā akkhadhuttā bhagavato avidūre akkhehi dibbanti. Now at that time several gamblers were playing dice not far from the Buddha. 那时,有几个赌徒正在离佛陀不远的地方玩骰子。
Atha kho so gahapati yena te akkhadhuttā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā akkhadhutte etadavoca: That householder approached them and told them what had happened. 那位居士走上前去,把发生的事情告诉了他们。
“idhāhaṃ, bhonto, yena samaṇo gotamo tenupasaṅkamiṃ; upasaṅkamitvā samaṇaṃ gotamaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdiṃ. Ekamantaṃ nisinnaṃ kho maṃ, bhonto, samaṇo gotamo etadavoca:
‘na kho te, gahapati, sake citte ṭhitassa indriyāni, atthi te indriyānaṃ aññathattan’ti.
Evaṃ vutte, ahaṃ, bhonto, samaṇaṃ gotamaṃ etadavocaṃ:
‘kiñhi me, bhante, indriyānaṃ nāññathattaṃ bhavissati;
mayhañhi, bhante, ekaputtako piyo manāpo kālaṅkato.
Tassa kālaṅkiriyāya neva kammantā paṭibhanti, na bhattaṃ paṭibhāti.
Sohaṃ āḷāhanaṃ gantvā kandāmi—
kahaṃ, ekaputtaka, kahaṃ, ekaputtakā’ti.
‘Evametaṃ, gahapati, evametaṃ, gahapati.
Piyajātikā hi, gahapati, sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti.
‘Kassa kho nāmetaṃ, bhante, evaṃ bhavissati—
piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā?
Piyajātikā hi kho, bhante, ānandasomanassā piyappabhavikā’ti.
Atha khvāhaṃ, bhonto, samaṇassa gotamassa bhāsitaṃ anabhinanditvā paṭikkositvā uṭṭhāyāsanā pakkamin”ti.
“Evametaṃ, gahapati, evametaṃ, gahapati. “That’s so true, householder! That’s so true, householder! “真是这样,居士!真是这样,居士!
Piyajātikā hi, gahapati, ānandasomanassā piyappabhavikā”ti. For our loved ones are a source of joy and happiness.” 因为我们所爱的人是喜悦和幸福的来源。”
Atha kho so gahapati “sameti me akkhadhuttehī”ti pakkāmi. Thinking, “The gamblers and I are in agreement,” the householder left. 居士心想:“这些赌徒和我意见一致。”于是离开了。
Atha kho idaṃ kathāvatthu anupubbena rājantepuraṃ pāvisi. Eventually that topic of discussion reached the royal compound. 最终这个话题传到了王宫。
---
Atha kho rājā pasenadi kosalo mallikaṃ deviṃ āmantesi: Then King Pasenadi addressed Queen Mallikā: 波斯匿王对末利王后说:
“idaṃ te, mallike, samaṇena gotamena bhāsitaṃ: “Mallika, your ascetic Gotama said this: “末利,你的沙门乔达摩说:
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’”ti. ‘Our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.’” ‘我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。’”
“Sacetaṃ, mahārāja, bhagavatā bhāsitaṃ, evametan”ti. “If that’s what the Buddha said, great king, then that’s how it is.” “如果佛陀是这么说的,大王,那就是这样。”
“Evameva panāyaṃ mallikā yaññadeva samaṇo gotamo bhāsati taṃ tadevassa abbhanumodati: “No matter what the ascetic Gotama says, Mallikā agrees with him: “无论沙门乔达摩说什么,末利都同意他:
‘Sacetaṃ, mahārāja, bhagavatā bhāsitaṃ evametan’ti. ‘If that’s what the Buddha said, great king, then that’s how it is.’ ‘如果佛陀是这么说的,大王,那就是这样。’
Seyyathāpi nāma, yaññadeva ācariyo antevāsissa bhāsati taṃ tadevassa antevāsī abbhanumodati: You’re just like a student who agrees with everything their teacher says. 你就像一个学生,同意老师所说的一切。
‘evametaṃ, ācariya, evametaṃ, ācariyā’ti.
Evameva kho tvaṃ, mallike, yaññadeva samaṇo gotamo bhāsati taṃ tadevassa abbhanumodasi:
‘Sacetaṃ, mahārāja, bhagavatā bhāsitaṃ evametan’ti.
Cara pire, mallike, vinassā”ti. Go away, Mallikā, get out of here!” 走开,末利,离开这里!”
---
Atha kho mallikā devī nāḷijaṅghaṃ brāhmaṇaṃ āmantesi: Then Queen Mallikā addressed the brahmin Nāḷijaṅgha: 于是末利王后对婆罗门那梨迦奢那说:
“ehi tvaṃ, brāhmaṇa, yena bhagavā tenupasaṅkama; upasaṅkamitvā mama vacanena bhagavato pāde sirasā vandāhi, appābādhaṃ appātaṅkaṃ lahuṭṭhānaṃ balaṃ phāsuvihāraṃ puccha: “Please, brahmin, go to the Buddha, and in my name bow with your head to his feet. Ask him if he is healthy and well, nimble, strong, and living comfortably. “请你,婆罗门,去见佛陀,以我的名义,五体投地向他顶礼。问他是否健康安好,轻捷有力,生活舒适。
‘mallikā, bhante, devī bhagavato pāde sirasā vandati, appābādhaṃ appātaṅkaṃ lahuṭṭhānaṃ balaṃ phāsuvihāraṃ pucchatī’ti;
evañca vadehi: And then say:
‘bhāsitā nu kho, bhante, bhagavatā esā vācā— ‘Sir, did the Buddha made this statement: 然后说:
piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti. “Our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress”?’ ‘世尊,佛陀是否曾说过:
Yathā te bhagavā byākaroti taṃ sādhukaṃ uggahetvā mama āroceyyāsi. Remember well how the Buddha answers and tell it to me. “我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源”?’
Na hi tathāgatā vitathaṃ bhaṇantī”ti. For Realized Ones say nothing that is not so.” 请你好好记住佛陀的回答,然后告诉我。
“Evaṃ, bhotī”ti kho nāḷijaṅgho brāhmaṇo mallikāya deviyā paṭissutvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṃ sammodi. “Yes, ma’am,” he replied. He went to the Buddha and exchanged greetings with him. 因为如来不说不真实的话。”
Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinno kho nāḷijaṅgho brāhmaṇo bhagavantaṃ etadavoca: When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to the Buddha: “好的,夫人,”他回答。他去见佛陀,与他互相问候。
“mallikā, bho gotama, devī bhoto gotamassa pāde sirasā vandati; appābādhaṃ appātaṅkaṃ lahuṭṭhānaṃ balaṃ phāsuvihāraṃ pucchati; “Master Gotama, Queen Mallikā bows with her head to your feet. She asks if you are healthy and well, nimble, strong, and living comfortably. 问候和礼节性的交谈结束后,他坐在一旁,对佛陀说:
evañca vadeti: And she asks whether “乔达摩大师,末利王后五体投地向您顶礼。她问您是否健康安好,轻捷有力,生活舒适。
‘bhāsitā nu kho, bhante, bhagavatā esā vācā— the Buddha made this statement: 她还问
piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’”ti. ‘Our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.’” 佛陀是否曾说过:
‘我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。’”
“Evametaṃ, brāhmaṇa, evametaṃ, brāhmaṇa. “That’s right, brahmin, that’s right! ---
Piyajātikā hi, brāhmaṇa, sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikāti. For our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. “没错,婆罗门,没错!
Tadamināpetaṃ, brāhmaṇa, pariyāyena veditabbaṃ yathā piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā. And here’s a way to understand how our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. 因为我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。
Bhūtapubbaṃ, brāhmaṇa, imissāyeva sāvatthiyā aññatarissā itthiyā mātā kālamakāsi. Once upon a time right here in Sāvatthī a certain woman’s mother passed away. 以下是一种理解方式,说明我们所爱的人如何成为忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。
Sā tassā kālakiriyāya ummattikā khittacittā rathikāya rathikaṃ siṅghāṭakena siṅghāṭakaṃ upasaṅkamitvā evamāha: And because of that she went mad and lost her mind. She went from street to street and from square to square saying: 从前,就在舍卫城,某位妇女的母亲去世了。
‘api me mātaraṃ addassatha, api me mātaraṃ addassathā’ti? ‘Has anyone seen my mother? Has anyone seen my mother?’ 因此她变得疯狂失常。她从一条街到另一条街,从一个广场到另一个广场,说:
Imināpi kho etaṃ, brāhmaṇa, pariyāyena veditabbaṃ yathā piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikāti. And here’s another way to understand how our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. ‘有人见过我母亲吗?有人见过我母亲吗?’
以下是另一种理解方式,说明我们所爱的人如何成为忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。
Bhūtapubbaṃ, brāhmaṇa, imissāyeva sāvatthiyā aññatarissā itthiyā pitā kālamakāsi … Once upon a time right here in Sāvatthī a certain woman’s father …
bhātā kālamakāsi … brother … 从前,就在舍卫城,某位妇女的父亲……
bhaginī kālamakāsi … sister … 兄弟……
putto kālamakāsi … son … 姐妹……
dhītā kālamakāsi … daughter … 儿子……
sāmiko kālamakāsi. husband passed away. 女儿……
Sā tassa kālakiriyāya ummattikā khittacittā rathikāya rathikaṃ siṅghāṭakena siṅghāṭakaṃ upasaṅkamitvā evamāha: And because of that she went mad and lost her mind. She went from street to street and from square to square saying: 丈夫去世了。
‘api me sāmikaṃ addassatha, api me sāmikaṃ addassathā’ti? ‘Has anyone seen my husband? Has anyone seen my husband?’ 因此她变得疯狂失常。她从一条街到另一条街,从一个广场到另一个广场,说:
Imināpi kho etaṃ, brāhmaṇa, pariyāyena veditabbaṃ yathā piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikāti. And here’s another way to understand how our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. ‘有人见过我丈夫吗?有人见过我丈夫吗?’
以下是另一种理解方式,说明我们所爱的人如何成为忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。
Bhūtapubbaṃ, brāhmaṇa, imissāyeva sāvatthiyā aññatarassa purisassa mātā kālamakāsi. Once upon a time right here in Sāvatthī a certain man’s mother …
So tassā kālakiriyāya ummattako khittacitto rathikāya rathikaṃ siṅghāṭakena siṅghāṭakaṃ upasaṅkamitvā evamāha: 从前,就在舍卫城,某位男子之母……
‘api me mātaraṃ addassatha, api me mātaraṃ addassathā’ti?
Imināpi kho etaṃ, brāhmaṇa, pariyāyena veditabbaṃ yathā piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikāti.

Bhūtapubbaṃ, brāhmaṇa, imissāyeva sāvatthiyā aññatarassa purisassa pitā kālamakāsi … father … 父亲……
bhātā kālamakāsi … brother … 兄弟……
bhaginī kālamakāsi … sister … 姐妹……
putto kālamakāsi … son … 儿子……
dhītā kālamakāsi … daughter … 女儿……
pajāpati kālamakāsi. wife passed away. 妻子去世了。
So tassā kālakiriyāya ummattako khittacitto rathikāya rathikaṃ siṅghāṭakena siṅghāṭakaṃ upasaṅkamitvā evamāha: And because of that he went mad and lost his mind. He went from street to street and from square to square saying: 因此他变得疯狂失常。他从一条街到另一条街,从一个广场到另一个广场,说:
‘api me pajāpatiṃ addassatha, api me pajāpatiṃ addassathā’ti? ‘Has anyone seen my wife? Has anyone seen my wife?’ ‘有人见过我妻子吗?有人见过我妻子吗?’
Imināpi kho etaṃ, brāhmaṇa, pariyāyena veditabbaṃ yathā piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikāti. And here’s another way to understand how our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. 以下是另一种理解方式,说明我们所爱的人如何成为忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。

Bhūtapubbaṃ, brāhmaṇa, imissāyeva sāvatthiyā aññatarā itthī ñātikulaṃ agamāsi. Once upon a time right here in Sāvatthī a certain woman went to live with her relative’s family. 从前,就在舍卫城,某位女子去亲戚家居住。
Tassā te ñātakā sāmikaṃ acchinditvā aññassa dātukāmā. But her relatives wanted to divorce her from her husband and give her to another, 但她的亲戚想让她与丈夫离婚,并把她嫁给另一个她不想要的人。
Sā ca taṃ na icchati. who she didn’t want. 于是她把这事告诉了她的丈夫。
Atha kho sā itthī sāmikaṃ etadavoca: So she told her husband about this.
‘ime, maṃ, ayyaputta, ñātakā tvaṃ acchinditvā aññassa dātukāmā.
Ahañca taṃ na icchāmī’ti.
Atha kho so puriso taṃ itthiṃ dvidhā chetvā attānaṃ upphālesi: But he cut her in two and disemboweled himself, thinking: 但他把她切成两半,然后自己也剖腹,心想:
‘ubho pecca bhavissāmā’ti. ‘We shall be together after death.’ ‘我们死后会在一起。’
Imināpi kho etaṃ, brāhmaṇa, pariyāyena veditabbaṃ yathā piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā”ti. That’s another way to understand how our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.” 这是另一种理解方式,说明我们所爱的人如何成为忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。”
---
Atha kho nāḷijaṅgho brāhmaṇo bhagavato bhāsitaṃ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā yena mallikā devī tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā yāvatako ahosi bhagavatā saddhiṃ kathāsallāpo taṃ sabbaṃ mallikāya deviyā ārocesi. Atha kho mallikā devī yena rājā pasenadi kosalo tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā rājānaṃ pasenadiṃ kosalaṃ etadavoca: Then Nāḷijaṅgha the brahmin, having approved and agreed with what the Buddha said, got up from his seat, went to Queen Mallikā, and told her of all they had discussed. Then Queen Mallikā approached King Pasenadi and said to him: 于是婆罗门那梨迦奢那,赞同并同意佛陀所说的话,从座位上起身,去见末利王后,并将他们所讨论的一切告诉了她。然后末利王后走到波斯匿王面前,对他说:

“Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, “What do you think, great king? “大王,您觉得呢?
piyā te vajirī kumārī”ti? Do you love Princess Vajirī?” 您爱跋阇利公主吗?”
“Evaṃ, mallike, piyā me vajirī kumārī”ti. “Indeed I do, Mallikā.” “确实如此,末利。”
“Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, “What do you think, great king? “大王,您觉得呢?
vajiriyā te kumāriyā vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṃ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti? If she were to decay and perish, would sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress arise in you?” 如果她衰老死亡,您是否会生起忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼?”
“Vajiriyā me, mallike, kumāriyā vipariṇāmaññathābhāvā jīvitassapi siyā aññathattaṃ, kiṃ pana me na uppajjissanti sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti? “If she were to decay and perish, my life would fall apart. How could sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress not arise in me?” “如果她衰老死亡,我的生活就会崩溃。我怎么可能不生起忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼呢?”
“Idaṃ kho taṃ, mahārāja, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena sandhāya bhāsitaṃ: “This is what the Buddha was referring to when he said: “佛陀所指的就是这个,他说:
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti. ‘Our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.’ ‘我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。’

Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, What do you think, great king? 大王,您觉得呢?
piyā te vāsabhā khattiyā”ti? Do you love Lady Vāsabhā? … 您爱婆娑婆夫人吗?……
“Evaṃ, mallike, piyā me vāsabhā khattiyā”ti.
“Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, vāsabhāya te khattiyāya vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṃ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti?
“Vāsabhāya me, mallike, khattiyāya vipariṇāmaññathābhāvā jīvitassapi siyā aññathattaṃ, kiṃ pana me na uppajjissanti sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti?
“Idaṃ kho taṃ, mahārāja, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena sandhāya bhāsitaṃ:
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti.

Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, piyo te viṭaṭūbho senāpatī”ti? your son, General Viḍūḍabha … 您的儿子,毘琉璃将军……
“Evaṃ, mallike, piyo me viṭaṭūbho senāpatī”ti.
“Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, viṭaṭūbhassa te senāpatissa vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṃ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti?
“Viṭaṭūbhassa me, mallike, senāpatissa vipariṇāmaññathābhāvā jīvitassapi siyā aññathattaṃ, kiṃ pana me na uppajjissanti sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti?
“Idaṃ kho taṃ, mahārāja, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena sandhāya bhāsitaṃ:
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti.

Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, piyā te ahan”ti? do you love me?” 您爱我吗?”
“Evaṃ, mallike, piyā mesi tvan”ti. “Indeed I do love you, Mallikā.” “我确实爱你,末利。”
“Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, “What do you think, great king? “大王,您觉得呢?
mayhaṃ te vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṃ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti? If I were to decay and perish, would sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress arise in you?” 如果我衰老死亡,您是否会生起忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼?”
“Tuyhañhi me, mallike, vipariṇāmaññathābhāvā jīvitassapi siyā aññathattaṃ, kiṃ pana me na uppajjissanti sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti? “If you were to decay and perish, my life would fall apart. How could sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress not arise in me?” “如果我衰老死亡,我的生活就会崩溃。我怎么可能不生起忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼呢?”
“Idaṃ kho taṃ, mahārāja, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena sandhāya bhāsitaṃ: “This is what the Buddha was referring to when he said: “佛陀所指的就是这个,他说:
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’ti. ‘Our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.’ ‘我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。’

Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, What do you think, great king? 大王,您觉得呢?
piyā te kāsikosalā”ti? Do you love the realms of Kāsi and Kosala?” 您爱迦尸国和拘萨罗国吗?”
“Evaṃ, mallike, piyā me kāsikosalā. “Indeed I do, Mallikā. “确实如此,末利。
Kāsikosalānaṃ, mallike, ānubhāvena kāsikacandanaṃ paccanubhoma, mālāgandhavilepanaṃ dhāremā”ti. It’s due to the bounty of Kāsi and Kosala that we use sandalwood imported from Kāsi and wear garlands, perfumes, and makeup.” 正是由于迦尸和拘萨罗的富饶,我们才使用从迦尸进口的檀香,佩戴花环、香料和化妆品。”
“Taṃ kiṃ maññasi, mahārāja, “What do you think, great king? “大王,您觉得呢?
kāsikosalānaṃ te vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṃ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti? If these realms were to decay and perish, would sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress arise in you?” 如果这些王国衰老死亡,您是否会生起忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼?”
“Kāsikosalānañhi, mallike, vipariṇāmaññathābhāvā jīvitassapi siyā aññathattaṃ, kiṃ pana me na uppajjissanti sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā”ti? “If they were to decay and perish, my life would fall apart. How could sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress not arise in me?” “如果它们衰老死亡,我的生活就会崩溃。我怎么可能不生起忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼呢?”
“Idaṃ kho taṃ, mahārāja, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena sandhāya bhāsitaṃ: “This is what the Buddha was referring to when he said: “佛陀所指的就是这个,他说:
‘piyajātikā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā piyappabhavikā’”ti. ‘Our loved ones are a source of sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress.’” ‘我们所爱的人是忧愁、悲叹、痛苦、悲伤和苦恼的来源。’”
---
“Acchariyaṃ, mallike, abbhutaṃ, mallike. “It’s incredible, Mallikā, it’s amazing, “真是不可思议,末利,真是神奇,
Yāvañca so bhagavā paññāya ativijjha maññe passati. how far the Buddha sees with penetrating wisdom, it seems to me. 佛陀的智慧如此洞察入微,在我看来。
Ehi, mallike, ācamehī”ti. Come, Mallikā, rinse my hands.” 来吧,末利,给我洗手。”
Atha kho rājā pasenadi kosalo uṭṭhāyāsanā ekaṃsaṃ uttarāsaṅgaṃ karitvā yena bhagavā tenañjaliṃ paṇāmetvā tikkhattuṃ udānaṃ udānesi: Then King Pasenadi got up from his seat, arranged his robe over one shoulder, knelt on his right knee, raised his joined palms toward the Buddha, and spoke these words of inspiration three times: 于是波斯匿王从座位上起身,将袈裟披在一肩上,右膝跪地,合掌向佛陀,三次说出这些感言:

“Namo tassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa. “Homage to that Blessed One, the perfected one, the fully awakened Buddha! “礼敬那位世尊,圆满者,完全觉悟的佛陀!

Namo tassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa. Homage to that Blessed One, the perfected one, the fully awakened Buddha! 礼敬那位世尊,圆满者,完全觉悟的佛陀!

Namo tassa bhagavato arahato sammāsambuddhassā”ti. Homage to that Blessed One, the perfected one, the fully awakened Buddha!” 礼敬那位世尊,圆满者,完全觉悟的佛陀!”
end of section [87 - MN 87 Piya-jātika]