4šŸ‘‘ā˜ø Cattāri Ariya-saccaṃ 四聖諦

4šŸ‘‘ā˜ø → DNā€ → DN 6    ļ»æšŸ”
DN 6 – DN 6 Mahāli: with Mahāli
    DN 6.1 - On the Brahmin Emissaries
    DN 6.2 - On Oį¹­į¹­haddha the Licchavi
        DN 6.2.7 – (after 4 jhānas + wisdom they can answer if soul and body are same)

detailed TOC

DN 6 – DN 6 Mahāli: with Mahāli
    DN 6.1 - On the Brahmin Emissaries
    DN 6.2 - On Oį¹­į¹­haddha the Licchavi
        DN 6.2.1 - One-Sided undistractible-lucidity
        DN 6.2.2 - The Four Noble Fruits
        DN 6.2.3 - The Noble Eightfold Path
        DN 6.2.4 - On the Two Renunciates
        DN 6.2.5 - (7sb awakening sequence)
        DN 6.2.6 - (4 jhānas)
        DN 6.2.7 – (after 4 jhānas + wisdom they can answer if soul and body are same)

6 – DN 6 Mahāli: with Mahāli


(derived from B. Sujato 2018/12)
Dīgha Nikāya 6
Long Discourses 6

6.1 - On the Brahmin Emissaries

Mahālisutta
With Mahāli
1. BrāhmaṇadÅ«tavatthu
1. On the Brahmin Emissaries
Evaṃ me sutaį¹ƒā€”ā€‹
So I have heard.
ekaṃ samayaṃ bhagavā vesāliyaṃ viharati mahāvane kūṭāgārasālāyaṃ.
At one time the Buddha was staying near Vesālī, at the Great Wood, in the hall with the peaked roof.
Tena kho pana samayena sambahulā kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā vesāliyaṃ paį¹­ivasanti kenacideva karaṇīyena.
Now at that time several brahmin emissaries from Kosala and Magadha were residing in Vesālī on some business.
Assosuṃ kho te kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā:
They heard:
ā€œsamaṇo khalu, bho, gotamo sakyaputto sakyakulā pabbajito vesāliyaṃ viharati mahāvane kūṭāgārasālāyaṃ.
ā€œIt seems the ascetic Gotama—a Sakyan, gone forth from a Sakyan family—is staying near VesālÄ«, at the Great Wood, in the hall with the peaked roof.
Taṃ kho pana bhavantaṃ gotamaṃ evaṃ kalyāṇo kittisaddo abbhuggato:
He has this good reputation:
ā€˜itipi so bhagavā arahaṃ sammāsambuddho vijjācaraṇasampanno sugato lokavidÅ« anuttaro purisadammasārathi satthā devamanussānaṃ buddho bhagavā’.
ā€˜That Blessed One is perfected, a fully awakened Buddha, accomplished in knowledge and conduct, holy, knower of the world, supreme guide for those who wish to train, teacher of gods and humans, awakened, blessed.’
So imaṃ lokaṃ sadevakaṃ samārakaṃ sabrahmakaṃ sassamaṇabrāhmaṇiṃ pajaṃ sadevamanussaṃ sayaṃ abhiƱƱā sacchikatvā pavedeti.
He has realized with his own insight this world—with its gods, Māras and Brahmās, this population with its ascetics and brahmins, gods and humans—and he makes it known to others.
So dhammaṃ deseti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyaƱjanaṃ kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāseti.
He teaches Dhamma that’s good in the beginning, good in the middle, and good in the end, meaningful and well-phrased. And he reveals a spiritual practice that’s entirely full and pure.
Sādhu kho pana tathārÅ«pānaṃ arahataṃ dassanaṃ hotÄ«ā€ti.
It’s good to see such perfected ones.ā€
Atha kho te kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā yena mahāvanaṃ kūṭāgārasālā tenupasaį¹…kamiṃsu.
Then they went to the hall with the peaked roof in the Great Wood to see the Buddha.
Tena kho pana samayena āyasmā nāgito bhagavato upaṭṭhāko hoti.
Now, at that time Venerable Nāgita was the Buddha’s attendant.
Atha kho te kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā yenāyasmā nāgito tenupasaį¹…kamiṃsu. upasaį¹…kamitvā āyasmantaṃ nāgitaṃ etadavocuṃ:
The brahmin emissaries went up to him and said:
ā€œkahaṃ nu kho, bho nāgita, etarahi so bhavaṃ gotamo viharati?
ā€œMaster Nāgita, where is Master Gotama at present?
Dassanakāmā hi mayaṃ taṃ bhavantaṃ gotamanā€ti.
For we want to see him.ā€
ā€œAkālo kho, āvuso, bhagavantaṃ dassanāya, paį¹­isallÄ«no bhagavÄā€ti.
ā€œIt’s the wrong time to see the Buddha; he is on retreat.ā€
Atha kho te kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā tattheva ekamantaṃ nisÄ«diṃsu:
So the brahmin emissaries sat down to one side, thinking:
ā€œdisvāva mayaṃ taṃ bhavantaṃ gotamaṃ gamissāmÄā€ti.
ā€œWe’ll go only after we’ve seen Master Gotama.ā€

6.2 - On Oį¹­į¹­haddha the Licchavi


2. Oṭṭhaddhalicchavīvatthu
2. On Oį¹­į¹­haddha the Licchavi
Oį¹­į¹­haddhopi licchavÄ« mahatiyā licchavÄ«parisāya saddhiṃ yena mahāvanaṃ kūṭāgārasālā yenāyasmā nāgito tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā āyasmantaṃ nāgitaṃ abhivādetvā ekamantaṃ aį¹­į¹­hāsi. Ekamantaṃ į¹­hito kho oį¹­į¹­haddhopi licchavÄ« āyasmantaṃ nāgitaṃ etadavoca:
Oṭṭhaddha the Licchavi together with a large assembly of Licchavis also approached Nāgita at the hall with the peaked roof. He bowed, stood to one side, and said to Nāgita:
ā€œkahaṃ nu kho, bhante nāgita, etarahi so bhagavā viharati arahaṃ sammāsambuddho,
ā€œMaster Nāgita, where is the Blessed One at present, the perfected one, the fully awakened Buddha?
dassanakāmā hi mayaṃ taṃ bhagavantaṃ arahantaṃ sammāsambuddhanā€ti.
For we want to see him.ā€
ā€œAkālo kho, mahāli, bhagavantaṃ dassanāya, paį¹­isallÄ«no bhagavÄā€ti.
ā€œIt’s the wrong time to see the Buddha; he is on retreat.ā€
Oṭṭhaddhopi licchavī tattheva ekamantaṃ nisīdi:
So Oį¹­į¹­haddha also sat down to one side, thinking:
ā€œdisvāva ahaṃ taṃ bhagavantaṃ gamissāmi arahantaṃ sammāsambuddhanā€ti.
ā€œI’ll go only after I’ve seen the Blessed One, the perfected one, the fully awakened Buddha.ā€
Atha kho sÄ«ho samaṇuddeso yenāyasmā nāgito tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā āyasmantaṃ nāgitaṃ abhivādetvā ekamantaṃ aį¹­į¹­hāsi. Ekamantaṃ į¹­hito kho sÄ«ho samaṇuddeso āyasmantaṃ nāgitaṃ etadavoca:
Then the novice Sīha approached Nāgita. He bowed, stood to one side, and said to Nāgita:
ā€œete, bhante kassapa, sambahulā kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā idhÅ«pasaį¹…kantā bhagavantaṃ dassanāya; oį¹­į¹­haddhopi licchavÄ« mahatiyā licchavÄ«parisāya saddhiṃ idhÅ«pasaį¹…kanto bhagavantaṃ dassanāya, sādhu, bhante kassapa, labhataṃ esā janatā bhagavantaṃ dassanāyÄā€ti.
ā€œSir, Kassapa, these several brahmin emissaries from Kosala and Magadha, and also Oį¹­į¹­haddha the Licchavi together with a large assembly of Licchavis, have come here to see the Buddha. It’d be good if these people got to see the Buddha.ā€
ā€œTena hi, sÄ«ha, tvaƱƱeva bhagavato ārocehÄ«ā€ti.
ā€œWell then, SÄ«ha, tell the Buddha yourself.ā€
ā€œEvaṃ, bhanteā€ti kho sÄ«ho samaṇuddeso āyasmato nāgitassa paį¹­issutvā yena bhagavā tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ aį¹­į¹­hāsi. Ekamantaṃ į¹­hito kho sÄ«ho samaṇuddeso bhagavantaṃ etadavoca:
ā€œYes, sir,ā€ replied SÄ«ha. He went to the Buddha, bowed, stood to one side, and told him of the people waiting to see him, adding:
ā€œete, bhante, sambahulā kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā idhÅ«pasaį¹…kantā bhagavantaṃ dassanāya, oį¹­į¹­haddhopi licchavÄ« mahatiyā licchavÄ«parisāya saddhiṃ idhÅ«pasaį¹…kanto bhagavantaṃ dassanāya.
Sādhu, bhante, labhataṃ esā janatā bhagavantaṃ dassanāyÄā€ti.
ā€œSir, it’d be good if these people got to see the Buddha.ā€
ā€œTena hi, sÄ«ha, vihārapacchāyāyaṃ āsanaṃ paƱƱapehÄ«ā€ti.
ā€œWell then, SÄ«ha, spread out a seat in the shade of the dwelling.ā€
ā€œEvaṃ, bhanteā€ti kho sÄ«ho samaṇuddeso bhagavato paį¹­issutvā vihārapacchāyāyaṃ āsanaṃ paƱƱapesi.
ā€œYes, sir,ā€ replied SÄ«ha, and he did so.
Atha kho bhagavā vihārā nikkhamma vihārapacchāyāyaṃ paññatte āsane nisīdi.
Then the Buddha came out of his dwelling and sat in the shade of the dwelling on the seat spread out.
Atha kho te kosalakā ca brāhmaṇadÅ«tā māgadhakā ca brāhmaṇadÅ«tā yena bhagavā tenupasaį¹…kamiṃsu; upasaį¹…kamitvā bhagavatā saddhiṃ sammodiṃsu.
Then the brahmin emissaries went up to the Buddha, and exchanged greetings with him.
SammodanÄ«yaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vÄ«tisāretvā ekamantaṃ nisÄ«diṃsu.
When the greetings and polite conversation were over, they sat down to one side.
Oį¹­į¹­haddhopi licchavÄ« mahatiyā licchavÄ«parisāya saddhiṃ yena bhagavā tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisÄ«di. Ekamantaṃ nisinno kho oį¹­į¹­haddho licchavÄ« bhagavantaṃ etadavoca: ā€œpurimāni, bhante, divasāni purimatarāni sunakkhatto licchaviputto yenāhaṃ tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā maṃ etadavoca:
Oį¹­į¹­haddha the Licchavi together with a large assembly of Licchavis also went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. Oį¹­į¹­haddha said to the Buddha: ā€œSir, a few days ago Sunakkhatta the Licchavi came to me and said:
ā€˜yadagge ahaṃ, mahāli, bhagavantaṃ upanissāya viharāmi, na ciraṃ tīṇi vassāni, dibbāni hi kho rÅ«pāni passāmi piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no ca kho dibbāni saddāni suṇāmi piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yānī’ti.
ā€˜Mahāli, soon I will have been living in dependence on the Buddha for three years. I see heavenly sights that are pleasant, sensual, and arousing, but I don’t hear heavenly sounds that are pleasant, sensual, and arousing.’
Santāneva nu kho, bhante, sunakkhatto licchaviputto dibbāni saddāni nāssosi piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, udāhu asantānÄ«ā€ti?
The heavenly sounds that Sunakkhatta cannot hear: do such sounds really exist or not?ā€

6.2.1 - One-Sided undistractible-lucidity


2.1. Ekaṃsabhāvitasamādhi
2.1. One-Sided undistractible-lucidity
ā€œSantāneva kho, mahāli, sunakkhatto licchaviputto dibbāni saddāni nāssosi piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no asantānÄ«ā€ti.
ā€œSuch sounds really do exist, but Sunakkhatta cannot hear them.ā€
ā€œKo nu kho, bhante, hetu, ko paccayo, yena santāneva sunakkhatto licchaviputto dibbāni saddāni nāssosi piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no asantānÄ«ā€ti?
ā€œWhat is the cause, sir, what is the reason why Sunakkhatta cannot hear them, even though they really do exist?ā€
So puratthimāya disāya ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
When they have developed undistractible-lucidity for that purpose,
Puratthimāya disāya dibbāni rÅ«pāni passati piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no ca kho dibbāni saddāni suṇāti piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni.
they see heavenly sights but don’t hear heavenly sounds.
Taṃ kissa hetu?
Why is that?
Evañhetaṃ, mahāli, hoti bhikkhuno puratthimāya disāya ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
Because that is how it is for a monk who develops undistractible-lucidity in that way.
Puna caparaṃ, mahāli, bhikkhuno dakkhiṇāya disāya … pe …
Furthermore, take a monk who has developed one-sided undistractible-lucidity to the southern quarter …
pacchimāya disāya …
western quarter …
uttarāya disāya …
northern quarter …
So uddhamadho tiriyaṃ ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
Uddhamadho tiriyaṃ dibbāni rÅ«pāni passati piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no ca kho dibbāni saddāni suṇāti piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni.
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, mahāli, hoti bhikkhuno uddhamadho tiriyaṃ ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
That is how it is for a monk who develops undistractible-lucidity in that way.
So puratthimāya disāya ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
When they have developed undistractible-lucidity for that purpose,
Puratthimāya disāya dibbāni saddāni suṇāti piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no ca kho dibbāni rÅ«pāni passati piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni.
they hear heavenly sounds but don’t see heavenly sights.
Taṃ kissa hetu?
Why is that?
Evañhetaṃ, mahāli, hoti bhikkhuno puratthimāya disāya ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
Because that is how it is for a monk who develops undistractible-lucidity in that way.
Puna caparaṃ, mahāli, bhikkhuno dakkhiṇāya disāya … pe …
Furthermore, take a monk who has developed one-sided undistractible-lucidity to the southern quarter …
pacchimāya disāya …
western quarter …
uttarāya disāya …
northern quarter …
So uddhamadho tiriyaṃ ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
Uddhamadho tiriyaṃ dibbāni saddāni suṇāti piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no ca kho dibbāni rÅ«pāni passati piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni.
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, mahāli, hoti bhikkhuno uddhamadho tiriyaṃ ekaṃsabhāvite samādhimhi dibbānaṃ saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, no ca kho dibbānaṃ rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
That is how it is for a monk who develops undistractible-lucidity in that way.
So puratthimāya disāya ubhayaṃsabhāvite samādhimhi dibbānañca rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, dibbānañca saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
When they have developed undistractible-lucidity for that purpose,
Puratthimāya disāya dibbāni ca rÅ«pāni passati piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, dibbāni ca saddāni suṇāti piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni.
they both see heavenly sights and hear heavenly sounds.
Taṃ kissa hetu?
Why is that?
Evañhetaṃ, mahāli, hoti bhikkhuno puratthimāya disāya ubhayaṃsabhāvite samādhimhi dibbānañca rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ dibbānañca saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
Because that is how it is for a monk who develops undistractible-lucidity in that way.
Puna caparaṃ, mahāli, bhikkhuno dakkhiṇāya disāya … pe …
Furthermore, take a monk who has developed two-sided undistractible-lucidity to the southern quarter …
pacchimāya disāya …
western quarter …
uttarāya disāya …
northern quarter …
So uddhamadho tiriyaṃ ubhayaṃsabhāvite samādhimhi dibbānañca rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ dibbānañca saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
Uddhamadho tiriyaṃ dibbāni ca rÅ«pāni passati piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, dibbāni ca saddāni suṇāti piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni.
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, mahāli, hoti bhikkhuno uddhamadho tiriyaṃ ubhayaṃsabhāvite samādhimhi dibbānañca rūpānaṃ dassanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ, dibbānañca saddānaṃ savanāya piyarūpānaṃ kāmūpasaṃhitānaṃ rajanīyānaṃ.
That is how it is for a monk who develops undistractible-lucidity in that way.
Ayaṃ kho, mahāli, hetu ayaṃ paccayo, yena santāneva sunakkhatto licchaviputto dibbāni saddāni nāssosi piyarÅ«pāni kāmÅ«pasaṃhitāni rajanÄ«yāni, no asantānÄ«ā€ti.
This is the cause, Mahāli, this is the reason why Sunakkhatta cannot hear heavenly sounds that are pleasant, sensual, and arousing, even though they really do exist.ā€
ā€œEtāsaṃ nÅ«na, bhante, samādhibhāvanānaṃ sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« bhagavati brahmacariyaṃ carantÄ«ā€ti.
ā€œSurely the monks must live the spiritual life under the Buddha for the sake of realizing such a development of undistractible-lucidity?ā€
ā€œNa kho, mahāli, etāsaṃ samādhibhāvanānaṃ sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ caranti.
ā€œNo, Mahāli, the monks don’t live the spiritual life under me for the sake of realizing such a development of undistractible-lucidity.
Atthi kho, mahāli, aƱƱeva dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca, yesaṃ sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ carantÄ«ā€ti.
There are other things that are finer, for the sake of which the monks live the spiritual life under me.ā€

6.2.2 - The Four Noble Fruits


2.2. Catuariyaphala
2.2. The Four Noble Fruits
ā€œKatame pana te, bhante, dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca, yesaṃ sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« bhagavati brahmacariyaṃ carantÄ«ā€ti?
ā€œBut sir, what are those finer things?ā€
ā€œIdha, mahāli, bhikkhu tiṇṇaṃ saṃyojanānaṃ parikkhayā sotāpanno hoti avinipātadhammo niyato sambodhiparāyaṇo.
ā€œFirstly, Mahāli, with the ending of three fetters a monk is a stream-enterer, not liable to be reborn in the underworld, bound for awakening.
Ayampi kho, mahāli, dhammo uttaritaro ca paṇītataro ca, yassa sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ caranti.
This is one of the finer things for the sake of which the monks live the spiritual life under me.
Puna caparaṃ, mahāli, bhikkhu tiṇṇaṃ saṃyojanānaṃ parikkhayā rāgadosamohānaṃ tanuttā sakadāgāmÄ« hoti, sakideva imaṃ lokaṃ āgantvā dukkhassantaṃ karoti.
Furthermore, a monk—with the ending of three fetters, and the weakening of greed, hate, and delusion—is a once-returner. They come back to this world once only, then make an end of suffering.
Ayampi kho, mahāli, dhammo uttaritaro ca paṇītataro ca, yassa sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ caranti.
This too is one of the finer things.
Puna caparaṃ, mahāli, bhikkhu pañcannaṃ orambhāgiyānaṃ saṃyojanānaṃ parikkhayā opapātiko hoti, tattha parinibbāyī, anāvattidhammo tasmā lokā.
Furthermore, with the ending of the five lower fetters, a monk is reborn spontaneously and will become nirvana'd there, not liable to return from that world.
Ayampi kho, mahāli, dhammo uttaritaro ca paṇītataro ca, yassa sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ caranti.
This too is one of the finer things.
Puna caparaṃ, mahāli, bhikkhu āsavānaṃ khayā anāsavaṃ cetovimuttiṃ paññāvimuttiṃ diṭṭheva dhamme sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati.
Furthermore, a monk has realized the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and lives having realized it with their own insight due to the ending of defilements.
Ayampi kho, mahāli, dhammo uttaritaro ca paṇītataro ca, yassa sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ caranti.
This too is one of the finer things.
Ime kho te, mahāli, dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca, yesaṃ sacchikiriyāhetu bhikkhÅ« mayi brahmacariyaṃ carantÄ«ā€ti.
These are the finer things, for the sake of which the monks live the spiritual life under me.ā€

6.2.3 - The Noble Eightfold Path


2.3. Ariyaaį¹­į¹­haį¹…gikamagga
2.3. The Noble Eightfold Path
ā€œAtthi pana, bhante, maggo atthi paį¹­ipadā etesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāyÄā€ti?
ā€œBut, sir, is there a path and a practice for realizing these things?ā€
ā€œAtthi kho, mahāli, maggo atthi paį¹­ipadā etesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāyÄā€ti.
ā€œThere is, Mahāli.ā€
ā€œKatamo pana, bhante, maggo katamā paį¹­ipadā etesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāyÄā€ti?
ā€œWell, what is it?ā€
ā€œAyameva ariyo aį¹­į¹­haį¹…giko maggo.
ā€œIt is simply this noble eightfold path, that is:
Seyyathidaį¹ƒā€”sammādiį¹­į¹­hi sammāsaį¹…kappo sammāvācā sammākammanto sammāājÄ«vo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right rememberfulness, and right undistractible-lucidity.
Ayaṃ kho, mahāli, maggo ayaṃ paṭipadā etesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya.
This is the path and the practice for realizing these things.

6.2.4 - On the Two Renunciates


2.4. Dvepabbajitavatthu
2.4. On the Two Renunciates
Ekamidāhaṃ, mahāli, samayaṃ kosambiyaṃ viharāmi ghositārāme.
This one time, Mahāli, I was staying near Kosambi, in Ghosita’s Monastery.
Atha kho dve pabbajitā—
Then two renunciates—
muį¹‡įøiyo ca paribbājako jāliyo ca dārupattikantevāsÄ« yenāhaṃ tenupasaį¹…kamiṃsu. upasaį¹…kamitvā mayā saddhiṃ sammodiṃsu.
the wanderer Muį¹‡įøiya and Jāliya the pupil of Dārupattika—came and exchanged greetings with me.
SammodanÄ«yaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vÄ«tisāretvā ekamantaṃ aį¹­į¹­haṃsu. Ekamantaṃ į¹­hitā kho te dve pabbajitā maṃ etadavocuṃ:
When the greetings and polite conversation were over, they stood to one side and said to me:
ā€˜kiṃ nu kho, āvuso gotama, taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«raṃ, udāhu aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti?
ā€˜Reverend Gotama, are the soul and the body the same thing, or they are different things?’
ā€˜Tena hāvuso, suṇātha sādhukaṃ manasi karotha bhāsissāmī’ti.
ā€˜Well then, reverends, listen and pay close attention, I will speak.’
ā€˜Evamāvuso’ti kho te dve pabbajitā mama paccassosuṃ.
ā€˜Yes, reverend,’ they replied.
Ahaṃ etadavocaṃ:
I said this:
ā€˜idhāvuso tathāgato loke uppajjati arahaṃ sammāsambuddho … pe …
ā€˜Take the case when a Realized One arises in the world, perfected, a fully awakened Buddha …
Evaṃ kho, āvuso, bhikkhu sīlasampanno hoti.
That’s how a monk is accomplished in ethics. …

6.2.5 - (7sb awakening sequence)

(7sb → 1-3 šŸ˜šŸ’­šŸ•µļøšŸ¹) Tassime paƱca nÄ«varaṇe pahÄ«ne attani samanupassato
(7sb → 1-3 šŸ˜šŸ’­šŸ•µļøšŸ¹) Seeing that the hindrances have been given up in them,
pā-mojjaṃ jāyati,
rejoicing [in skillful Dharmas] is born.
(7sb → 4. 😁) pa-muditassa pÄ«ti jāyati,
(7sb → 4. 😁) For one rejoicing [in skillful Dharmas], rapture (is) born.
(7sb → 5. 🌊) pÄ«ti-manassa kāyo passambhati,
(7sb → 5. 🌊) (with) en-raptured-mind (the) body (is) pacified.
(7sb → 5.5 šŸ™‚) passaddha-kāyo sukhaṃ vedeti,
(7sb → 5.5 šŸ™‚) (with) pacified-body, {they experience} pleasure.
(7sb → 6. šŸŒ„) sukhino cittaṃ samādhiyati.
(7sb → 6. šŸŒ„) (For one in) pleasure, (the) mind becomes undistractible-&-lucid.

…

6.2.6 - (4 jhānas)





… pe …
Paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharati.
They enter and remain in the first jhāna.
Yo kho, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ nu kho tassetaṃ vacanāya:
When a monk knows and sees like this, would it be appropriate to say of them:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti?
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€?’
Yo so, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ tassetaṃ vacanāya:
ā€˜It would, reverend.’
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā, ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti.
Ahaṃ kho panetaṃ, āvuso, evaṃ jānāmi evaṃ passāmi.
ā€˜But reverends, I know and see like this.
Atha ca panāhaṃ na vadāmi:
Nevertheless, I do not say:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vā … pe …
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€. …
dutiyaṃ jhānaṃ …
They enter and remain in the second jhāna …
tatiyaṃ jhānaṃ …
third jhāna …
catutthaṃ jhānaṃ upasampajja viharati.
fourth jhāna.
Yo kho, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ nu kho tassetaṃ vacanāya:
When a monk knows and sees like this, would it be appropriate to say of them:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti?
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€?’
Yo so, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ tassetaṃ vacanāya:
ā€˜It would, reverend.’
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti.
Ahaṃ kho panetaṃ, āvuso, evaṃ jānāmi evaṃ passāmi.
ā€˜But reverends, I know and see like this.
Atha ca panāhaṃ na vadāmi:
Nevertheless, I do not say:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vā … pe …
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€. …
ñāṇadassanāya cittaṃ abhinÄ«harati abhininnāmeti …
They extend and project the mind toward knowledge and vision …
yo kho, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ nu kho tassetaṃ vacanāya:
When a monk knows and sees like this, would it be appropriate to say of them:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti?
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€?’
… pe …
Yo so, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ tassetaṃ vacanāya:
ā€˜It would, reverend.’
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti.
Ahaṃ kho panetaṃ, āvuso, evaṃ jānāmi evaṃ passāmi.
ā€˜But reverends, I know and see like this.
Atha ca panāhaṃ na vadāmi:
Nevertheless, I do not say:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vā. … pe …
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€. …

6.2.7 – (after 4 jhānas + wisdom they can answer if soul and body are same)


Nāparaṃ itthattāyāti pajānāti.
They understand: ā€œā€¦ there is no return to any state of existence.ā€
Yo kho, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati, kallaṃ nu kho tassetaṃ vacanāya:
When a monk knows and sees like this, would it be appropriate to say of them:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti?
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€?’
Yo so, āvuso, bhikkhu evaṃ jānāti evaṃ passati na kallaṃ tassetaṃ vacanāya:
ā€˜It would not, reverend.’
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vāti.
Ahaṃ kho panetaṃ, āvuso, evaṃ jānāmi evaṃ passāmi.
ā€˜But reverends, I know and see like this.
Atha ca panāhaṃ na vadāmi:
Nevertheless, I do not say:
ā€˜taṃ jÄ«vaṃ taṃ sarÄ«ran’ti vā ā€˜aƱƱaṃ jÄ«vaṃ aƱƱaṃ sarÄ«ran’ti vÄā€ti.
ā€œThe soul and the body are the same thingā€ or ā€œThe soul and the body are different thingsā€.ā€™ā€
Idamavoca bhagavā.
That is what the Buddha said.
Attamano oṭṭhaddho licchavī bhagavato bhāsitaṃ abhinandīti.
Satisfied, Oį¹­į¹­haddha the Licchavi was happy with what the Buddha said.


☸ Lucid 24.org šŸ˜šŸ¾ā€