|
(derived from B. Sujato 2018/12) |
|
| Evaṃ me sutaṃ— |
So I have heard. |
如是我闻。 |
| ekaṃ samayaṃ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. |
At one time the Buddha was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground. |
一时,佛陀住在王舍城附近的竹林精舍,在松鼠饲养场。 |
| Tena kho pana samayena āyasmā sāriputto dakkhiṇāgirismiṃ cārikaṃ carati mahatā bhikkhusaṃghena saddhiṃ. |
Now at that time Venerable Sāriputta was wandering in the Southern Hills together with a large Saṅgha of monks. |
那时,尊者舍利弗正与一大群比丘僧团在南方山丘游荡。 |
| Atha kho aññataro bhikkhu rājagahe vassaṃvuṭṭho yena dakkhiṇāgiri yenāyasmā sāriputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā sāriputtena saddhiṃ sammodi. |
Then a certain monk who had completed the rainy season residence in Rājagaha went to the Southern Hills, where he approached Venerable Sāriputta, and exchanged greetings with him. |
于是,一位在王舍城完成了雨季安居的比丘去了南方山丘,在那里他走近尊者舍利弗,并与他互相问候。 |
| Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinnaṃ kho taṃ bhikkhuṃ āyasmā sāriputto etadavoca: |
When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side. Sāriputta said to him: |
问候和客套话结束后,他坐到一边。舍利弗对比丘说: |
| “kaccāvuso, bhagavā arogo ca balavā cā”ti? |
“Reverend, I hope the Buddha is healthy and well?” |
“尊者,我希望佛陀健康安好?” |
| “Arogo cāvuso, bhagavā balavā cā”ti. |
“He is, reverend.” |
“是的,尊者。” |
| “Kacci panāvuso, bhikkhusaṃgho arogo ca balavā cā”ti? |
“And I hope that the monk Saṅgha is healthy and well.” |
“我也希望比丘僧团健康安好。” |
| “Bhikkhusaṃghopi kho, āvuso, arogo ca balavā cā”ti. |
“It is.” |
“是的。” |
| “Ettha, āvuso, taṇḍulapālidvārāya dhanañjāni nāma brāhmaṇo atthi. |
“Reverend, at the rice checkpoint there is a brahmin named Dhanañjāni. |
“尊者,在米粮检查站有一位名叫达纳加尼的婆罗门。 |
| Kaccāvuso, dhanañjāni brāhmaṇo arogo ca balavā cā”ti? |
I hope that he is healthy and well?” |
我希望他健康安好?” |
| “Dhanañjānipi kho, āvuso, brāhmaṇo arogo ca balavā cā”ti. |
“He too is well.” |
“他也安好。” |
| “Kacci panāvuso, dhanañjāni brāhmaṇo appamatto”ti? |
“But is he diligent?” |
“但他是否精进呢?” |
| “Kuto panāvuso, dhanañjānissa brāhmaṇassa appamādo? |
“How could he possibly be diligent? |
“他怎么可能精进呢? |
| Dhanañjāni, āvuso, brāhmaṇo rājānaṃ nissāya brāhmaṇagahapatike vilumpati, brāhmaṇagahapatike nissāya rājānaṃ vilumpati. |
Dhanañjāni robs the brahmins and householders in the name of the king, and he robs the king in the name of the brahmins and householders. |
达纳加尼以国王的名义抢劫婆罗门和居士,他又以婆罗门和居士的名义抢劫国王。 |
| Yāpissa bhariyā saddhā saddhakulā ānītā sāpi kālaṅkatā; |
His wife, a lady of faith who he married from a family of faith, has passed away. |
他的妻子,一位从有信仰的家庭娶来的有信仰的女士,已经去世了。 |
| aññāssa bhariyā assaddhā assaddhakulā ānītā”ti. |
And he has taken a new wife who has no faith.” |
他又娶了一位没有信仰的新妻子。” |
| “Dussutaṃ vatāvuso, assumha, dussutaṃ vatāvuso, assumha; |
“Oh, it’s bad news |
“哦,这是个坏消息 |
| ye mayaṃ dhanañjāniṃ brāhmaṇaṃ pamattaṃ assumha. |
to hear that Dhanañjāni is negligent. |
听说达纳加尼疏忽怠惰。 |
| Appeva ca nāma mayaṃ kadāci karahaci dhanañjāninā brāhmaṇena saddhiṃ samāgaccheyyāma, appeva nāma siyā kocideva kathāsallāpo”ti? |
Hopefully, some time or other I’ll get to meet him, and we can have a discussion.” |
希望总有一天我能见到他,我们可以谈谈。” |
| Atha kho āyasmā sāriputto dakkhiṇāgirismiṃ yathābhirantaṃ viharitvā yena rājagahaṃ tena cārikaṃ pakkāmi. |
When Sāriputta had stayed in the Southern Hills as long as he wished, he set out for Rājagaha. |
舍利弗在南方山丘随心所欲地住了一段时间后,便动身前往王舍城。 |
| Anupubbena cārikaṃ caramāno yena rājagahaṃ tadavasari. |
Traveling stage by stage, he arrived at Rājagaha, |
他一站一站地旅行,抵达王舍城, |
| Tatra sudaṃ āyasmā sāriputto rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. |
where he stayed in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground. |
住在竹林精舍,松鼠饲养场。 |
| Atha kho āyasmā sāriputto pubbaṇhasamayaṃ nivāsetvā pattacīvaramādāya rājagahaṃ piṇḍāya pāvisi. |
Then he robed up in the morning and, taking his bowl and robe, entered Rājagaha for alms. |
然后他早上穿上袈裟,拿着钵和袈裟,进入王舍城乞食。 |
| Tena kho pana samayena dhanañjāni brāhmaṇo bahinagare gāvo goṭṭhe duhāpeti. |
Now at that time Dhanañjāni was having his cows milked in a cow-shed outside the city. |
当时,达纳加尼正在城外的一个牛棚里挤牛奶。 |
| Atha kho āyasmā sāriputto rājagahe piṇḍāya caritvā pacchābhattaṃ piṇḍapātapaṭikkanto yena dhanañjāni brāhmaṇo tenupasaṅkami. |
Then Sāriputta wandered for alms in Rājagaha. After the meal, on his return from alms-round, he approached Dhanañjāni. |
于是舍利弗在王舍城乞食。饭后,乞食归来,他走到达纳加尼身边。 |
| Addasā kho dhanañjāni brāhmaṇo āyasmantaṃ sāriputtaṃ dūratova āgacchantaṃ. |
Seeing Sāriputta coming off in the distance, |
达纳加尼远远地看到舍利弗走来, |
| Disvāna yenāyasmā sāriputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṃ sāriputtaṃ etadavoca: |
Dhanañjāni went to him and said: |
便走上前对他说: |
| “ito, bho sāriputta, payo, pīyataṃ tāva bhattassa kālo bhavissatī”ti. |
“Here, Master Sāriputta, drink some fresh milk before the meal time.” |
“尊者舍利弗,请在饭前喝些新鲜牛奶吧。” |
| “Alaṃ, brāhmaṇa. |
“Enough, brahmin, |
“够了,婆罗门, |
| Kataṃ me ajja bhattakiccaṃ. |
I’ve finished eating for today. |
我今天已经吃完了。 |
| Amukasmiṃ me rukkhamūle divāvihāro bhavissati. |
I shall be at the root of that tree for the day’s meditation. |
我将在那棵树下度过一天的禅修。 |
| Tattha āgaccheyyāsī”ti. |
Come see me there.” |
来那里找我吧。” |
| “Evaṃ, bho”ti kho dhanañjāni brāhmaṇo āyasmato sāriputtassa paccassosi. |
“Yes, sir,” replied Dhanañjāni. |
“好的,尊者,”达纳加尼回答。 |
| Atha kho dhanañjāni brāhmaṇo pacchābhattaṃ bhuttapātarāso yenāyasmā sāriputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā sāriputtena saddhiṃ sammodi. |
When Dhanañjāni had finished breakfast he went to Sāriputta and exchanged greetings with him. |
达纳加尼吃完早饭后,便去见舍利弗,并与他互相问候。 |
| Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinnaṃ kho dhanañjāniṃ brāhmaṇaṃ āyasmā sāriputto etadavoca: |
When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side. Sāriputta said to him: |
问候和客套话结束后,他坐到一边。舍利弗对他说: |
| “kaccāsi, dhanañjāni, appamatto”ti? |
“I hope you’re diligent, Dhanañjāni?” |
“达纳加尼,我希望你精进?” |
| “Kuto, bho sāriputta, amhākaṃ appamādo yesaṃ no mātāpitaro posetabbā, puttadāro posetabbo, dāsakammakarā posetabbā, mittāmaccānaṃ mittāmaccakaraṇīyaṃ kātabbaṃ, ñātisālohitānaṃ ñātisālohitakaraṇīyaṃ kātabbaṃ, atithīnaṃ atithikaraṇīyaṃ kātabbaṃ, pubbapetānaṃ pubbapetakaraṇīyaṃ kātabbaṃ, devatānaṃ devatākaraṇīyaṃ kātabbaṃ, rañño rājakaraṇīyaṃ kātabbaṃ, ayampi kāyo pīṇetabbo brūhetabbo”ti? |
“How can I possibly be diligent, Master Sāriputta? I have to provide for my mother and father, my wives and children, and my bondservants and workers. And I have to make the proper offerings to friends and colleagues, relatives and kin, guests, ancestors, deities, and king. And then this body must also be fattened and built up.” |
“我怎么可能精进呢,尊者舍利弗?我必须供养我的父母、妻儿、奴仆和工人。我还要向朋友、同事、亲戚、客人、祖先、神灵和国王献上应有的供品。而且,这个身体也必须养肥养壮。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, |
“What do you think, Dhanañjāni? |
“你认为怎么样,达纳加尼? |
| idhekacco mātāpitūnaṃ hetu adhammacārī visamacārī assa, tamenaṃ adhammacariyāvisamacariyāhetu nirayaṃ nirayapālā upakaḍḍheyyuṃ. |
Suppose someone was to behave in an unprincipled and unjust way for the sake of their parents. Because of this the wardens of hell would drag them to hell. |
假设有人为了父母而做出不道德和不公正的行为。地狱的狱卒因此会将他们拖入地狱。 |
| Labheyya nu kho so ‘ahaṃ kho mātāpitūnaṃ hetu adhammacārī visamacārī ahosiṃ, mā maṃ nirayaṃ nirayapālā’ti, mātāpitaro vā panassa labheyyuṃ ‘eso kho amhākaṃ hetu adhammacārī visamacārī ahosi, mā naṃ nirayaṃ nirayapālā’”ti? |
Could they get out of being dragged to hell by pleading that they had acted for the sake of their parents? Or could their parents save them by pleading that the acts had been done for their sake?” |
他们能通过声称自己是为了父母而行动来摆脱被拖入地狱吗?或者他们的父母能通过声称这些行为是为了他们而做的来拯救他们吗?” |
| “No hidaṃ, bho sāriputta. |
“No, Master Sāriputta. |
“不能,尊者舍利弗。 |
| Atha kho naṃ vikkandantaṃyeva niraye nirayapālā pakkhipeyyuṃ”. |
Rather, even as they were wailing the wardens of hell would cast them down into hell.” |
相反,即使他们哭嚎,地狱的狱卒也会把他们扔进地狱。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, idhekacco kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu adhammacārī visamacārī assa, tamenaṃ adhammacariyāvisamacariyāhetu nirayaṃ nirayapālā upakaḍḍheyyuṃ. |
fattening and building up their body. Because of this the wardens of hell would drag them to hell. |
……养肥和强壮他们的身体。地狱的狱卒因此会将他们拖入地狱。 |
| Labheyya nu kho so ‘ahaṃ kho kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu adhammacārī visamacārī ahosiṃ, mā maṃ nirayaṃ nirayapālā’ti, pare vā panassa labheyyuṃ ‘eso kho kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu adhammacārī visamacārī ahosi, mā naṃ nirayaṃ nirayapālā’”ti? |
Could they get out of being dragged to hell by pleading that they had acted for the sake of fattening and building up their body? Or could anyone else save them by pleading that the acts had been done for that reason?” |
他们能通过声称自己是为了养肥和强壮身体而行动来摆脱被拖入地狱吗?或者其他人能通过声称这些行为是出于这个原因而做的来拯救他们吗?” |
| “No hidaṃ, bho sāriputta. |
“No, Master Sāriputta. |
“不能,尊者舍利弗。 |
| Atha kho naṃ vikkandantaṃyeva niraye nirayapālā pakkhipeyyuṃ”. |
Rather, even as they were wailing the wardens of hell would cast them down into hell.” |
相反,即使他们哭嚎,地狱的狱卒也会把他们扔进地狱。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, yo vā mātāpitūnaṃ hetu adhammacārī visamacārī assa, yo vā mātāpitūnaṃ hetu dhammacārī samacārī assa; |
“Who do you think is better, Dhanañjāni? Someone who, for the sake of their parents, behaves in an unprincipled and unjust manner, or someone who behaves in a principled and just manner?” |
“你认为谁更好,达纳加尼?一个人为了父母,行为不端不正,还是一个人行为有原则公正?” |
| katamaṃ seyyo”ti? |
|
|
| “Yo hi, bho sāriputta, mātāpitūnaṃ hetu adhammacārī visamacārī assa, na taṃ seyyo; |
“Someone who behaves in a principled and just manner for the sake of their parents. |
“一个人为了父母,行为有原则公正。 |
| yo ca kho, bho sāriputta, mātāpitūnaṃ hetu dhammacārī samacārī assa, tadevettha seyyo. |
|
|
| Adhammacariyāvisamacariyāhi, bho sāriputta, dhammacariyāsamacariyā seyyo”ti. |
For principled and moral conduct is better than unprincipled and immoral conduct.” |
因为有原则和有道德的行为比没有原则和不道德的行为更好。” |
| “Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṃ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā mātāpitaro ceva posetuṃ, na ca pāpakammaṃ kātuṃ, puññañca paṭipadaṃ paṭipajjituṃ. |
“Dhanañjāni, there are other livelihoods that are both profitable and legitimate. By means of these it’s possible to provide for your parents, avoid bad deeds, and practice the path of goodness. |
“达纳加尼,还有其他既有利可图又合法的生计。通过这些,可以供养父母,避免恶行,并践行善道。” |
| Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, yo vā puttadārassa hetu adhammacārī visamacārī assa, yo vā puttadārassa hetu dhammacārī samacārī assa; |
Who do you think is better, Dhanañjāni? Someone who, for the sake of their wives and children … |
“你认为谁更好,达纳加尼?一个人为了妻子和孩子…… |
| katamaṃ seyyo”ti? |
|
|
| “Yo hi, bho sāriputta, puttadārassa hetu adhammacārī visamacārī assa, na taṃ seyyo; |
|
|
| yo ca kho, bho sāriputta, puttadārassa hetu dhammacārī samacārī assa, tadevettha seyyo. |
|
|
| Adhammacariyāvisamacariyāhi, bho sāriputta, dhammacariyāsamacariyā seyyo”ti. |
|
|
| “Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṃ hetukā dhammikā kammantā yehi sakkā puttadārañceva posetuṃ, na ca pāpakammaṃ kātuṃ, puññañca paṭipadaṃ paṭipajjituṃ. |
|
|
| Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, yo vā kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu adhammacārī visamacārī assa, yo vā kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu dhammacārī samacārī assa; |
fattening and building up their body, behaves in an unprincipled and unjust manner, or someone who behaves in a principled and just manner?” |
……养肥和强壮他们的身体,行为不端不正,还是一个人行为有原则公正?” |
| katamaṃ seyyo”ti? |
|
|
| “Yo hi, bho sāriputta, kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu adhammacārī visamacārī assa, na taṃ seyyo; |
“Someone who behaves in a principled and just manner. |
“一个人行为有原则公正。 |
| yo ca kho, bho sāriputta, kāyassa pīṇanāhetu brūhanāhetu dhammacārī samacārī assa, tadevettha seyyo. |
|
|
| Adhammacariyāvisamacariyāhi, bho sāriputta, dhammacariyāsamacariyā seyyo”ti. |
For principled and moral conduct is better than unprincipled and immoral conduct.” |
因为有原则和有道德的行为比没有原则和不道德的行为更好。” |
| “Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṃ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā kāyañceva pīṇetuṃ brūhetuṃ, na ca pāpakammaṃ kātuṃ, puññañca paṭipadaṃ paṭipajjitun”ti. |
“Dhanañjāni, there are other livelihoods that are both profitable and legitimate. By means of these it’s possible to fatten and build up your body, avoid bad deeds, and practice the path of goodness.” |
“达纳加尼,还有其他既有利可图又合法的生计。通过这些,可以养肥和强壮你的身体,避免恶行,并践行善道。” |
| Atha kho dhanañjāni brāhmaṇo āyasmato sāriputtassa bhāsitaṃ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā pakkāmi. |
Then Dhanañjāni the brahmin, having approved and agreed with what Venerable Sāriputta said, got up from his seat and left. |
于是,婆罗门达纳加尼赞同并同意了尊者舍利弗所说的话,便从座位上起身离开了。 |
| Atha kho dhanañjāni brāhmaṇo aparena samayena ābādhiko ahosi dukkhito bāḷhagilāno. |
Some time later Dhanañjāni became sick, suffering, gravely ill. |
过了一段时间,达纳加尼病了,受苦,病情严重。 |
| Atha kho dhanañjāni brāhmaṇo aññataraṃ purisaṃ āmantesi: |
Then he addressed a man: |
然后他对一个人说: |
| “ehi tvaṃ, ambho purisa, yena bhagavā tenupasaṅkama; upasaṅkamitvā mama vacanena bhagavato pāde sirasā vandāhi: |
“Please, mister, go to the Buddha, and in my name bow with your head to his feet. Say to him: |
“请你,先生,去佛陀那里,替我顶礼佛足。对他说: |
| ‘dhanañjāni, bhante, brāhmaṇo ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno. |
‘Sir, the brahmin Dhanañjāni is sick, suffering, gravely ill. |
‘尊者,婆罗门达纳加尼病了,受苦,病情严重。 |
| So bhagavato pāde sirasā vandatī’ti. |
He bows with his head to your feet.’ |
他向您顶礼。’ |
| Yena cāyasmā sāriputto tenupasaṅkama; upasaṅkamitvā mama vacanena āyasmato sāriputtassa pāde sirasā vandāhi: |
Then go to Venerable Sāriputta, and in my name bow with your head to his feet. Say to him: |
然后去尊者舍利弗那里,替我顶礼他的脚。对他说: |
| ‘dhanañjāni, bhante, brāhmaṇo ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno. |
‘Sir, the brahmin Dhanañjāni is sick, suffering, gravely ill. |
‘尊者,婆罗门达纳加尼病了,受苦,病情严重。 |
| So āyasmato sāriputtassa pāde sirasā vandatī’ti. |
He bows with his head to your feet.’ |
他向您顶礼。’ |
| Evañca vadehi: |
And then say: |
然后说: |
| ‘sādhu kira, bhante, āyasmā sāriputto yena dhanañjānissa brāhmaṇassa nivesanaṃ tenupasaṅkamatu anukampaṃ upādāyā’”ti. |
‘Sir, please visit Dhanañjāni at his home out of compassion.’” |
‘尊者,请您慈悲地拜访达纳加尼的家。’” |
| “Evaṃ, bhante”ti kho so puriso dhanañjānissa brāhmaṇassa paṭissutvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinno kho so puriso bhagavantaṃ etadavoca: |
“Yes, sir,” that man replied. He did as Dhanañjāni asked. |
“好的,尊者,”那人回答。他照达纳加尼的吩咐做了。 |
| “dhanañjāni, bhante, brāhmaṇo ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno. |
|
|
| So bhagavato pāde sirasā vandatī”ti. |
|
|
| Yena cāyasmā sāriputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṃ sāriputtaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinno kho so puriso āyasmantaṃ sāriputtaṃ etadavoca: |
|
|
| “dhanañjāni, bhante, brāhmaṇo ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno. |
|
|
| So āyasmato sāriputtassa pāde sirasā vandati, evañca vadeti: |
|
|
| ‘sādhu kira, bhante, āyasmā sāriputto yena dhanañjānissa brāhmaṇassa nivesanaṃ tenupasaṅkamatu anukampaṃ upādāyā’”ti. |
|
|
| Adhivāsesi kho āyasmā sāriputto tuṇhībhāvena. |
Sāriputta consented in silence. |
舍利弗默然应允。 |
| Atha kho āyasmā sāriputto nivāsetvā pattacīvaramādāya yena dhanañjānissa brāhmaṇassa nivesanaṃ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā paññatte āsane nisīdi. Nisajja kho āyasmā sāriputto dhanañjāniṃ brāhmaṇaṃ etadavoca: |
He robed up, and, taking his bowl and robe, went to Dhanañjāni’s home, where he sat on the seat spread out and said to Dhanañjāni: |
他穿上袈裟,拿着钵和袈裟,前往达纳加尼的家,坐在铺好的座位上,对达纳加尼说: |
| “kacci te, dhanañjāni, khamanīyaṃ, kacci yāpanīyaṃ? Kacci dukkhā vedanā paṭikkamanti, no abhikkamanti? Paṭikkamosānaṃ paññāyati, no abhikkamo”ti? |
“Dhanañjāni, I hope you’re keeping well; I hope you’re alright. And I hope the pain is fading, not growing, that its fading is evident, not its growing.” |
“达纳加尼,我希望你身体安好,我希望你一切顺利。我希望疼痛正在消退,而不是加剧,它的消退是明显的,而不是加剧。” |
| “Na me, bho sāriputta, khamanīyaṃ na yāpanīyaṃ. Bāḷhā me dukkhā vedanā abhikkamanti, no paṭikkamanti. Abhikkamosānaṃ paññāyati, no paṭikkamo. |
“I’m not keeping well, Master Sāriputta, I’m not alright. The pain is terrible and growing, not fading; its growing is evident, not its fading. |
“我身体不好,尊者舍利弗,我一切都不好。疼痛剧烈且加剧,而不是消退;它的加剧是明显的,而不是消退。 |
| Seyyathāpi, bho sāriputta, balavā puriso tiṇhena sikharena muddhani abhimattheyya; evameva kho, bho sāriputta, adhimattā vātā muddhani ca ūhananti. |
The winds piercing my head are so severe, it feels like a strong man drilling into my head with a sharp point. |
刺穿我头部的风如此剧烈,感觉就像一个强壮的男人用尖锐的东西钻我的头。 |
| Na me, bho sāriputta, khamanīyaṃ, na yāpanīyaṃ. Bāḷhā me dukkhā vedanā abhikkamanti, no paṭikkamanti. Abhikkamosānaṃ paññāyati, no paṭikkamo. |
I’m not keeping well. |
我身体不好。 |
| Seyyathāpi, bho sāriputta, balavā puriso daḷhena varattakkhaṇḍena sīse sīsaveṭhaṃ dadeyya; evameva kho, bho sāriputta, adhimattā sīse sīsavedanā. |
The pain in my head is so severe, it feels like a strong man tightening a tough leather strap around my head. |
我头部的疼痛如此剧烈,感觉就像一个强壮的男人用坚韧的皮带勒紧我的头。 |
| Na me, bho sāriputta, khamanīyaṃ na yāpanīyaṃ. Bāḷhā me dukkhā vedanā abhikkamanti, no paṭikkamanti. Abhikkamosānaṃ paññāyati, no paṭikkamo. |
I’m not keeping well. |
我身体不好。 |
| Seyyathāpi, bho sāriputta, dakkho goghātako vā goghātakantevāsī vā tiṇhena govikantanena kucchiṃ parikanteyya; evameva kho, bho sāriputta, adhimattā vātā kucchiṃ parikantanti. |
The winds piercing my belly are so severe, it feels like an expert butcher or their apprentice is slicing my belly open with a meat cleaver. |
刺穿我腹部的风如此剧烈,感觉就像一个熟练的屠夫或他的学徒用切肉刀割开我的腹部。 |
| Na me, bho sāriputta, khamanīyaṃ, na yāpanīyaṃ. Bāḷhā me dukkhā vedanā abhikkamanti, no paṭikkamanti. Abhikkamosānaṃ paññāyati, no paṭikkamo. |
I’m not keeping well. |
我身体不好。 |
| Seyyathāpi, bho sāriputta, dve balavanto purisā dubbalataraṃ purisaṃ nānābāhāsu gahetvā aṅgārakāsuyā santāpeyyuṃ samparitāpeyyuṃ; evameva kho, bho sāriputta, adhimatto kāyasmiṃ ḍāho. |
The burning in my body is so severe, it feels like two strong men grabbing a weaker man by the arms to burn and scorch him on a pit of glowing coals. |
我身体的灼热感如此剧烈,感觉就像两个强壮的男人抓住一个较弱的人的手臂,把他放在一堆发光的煤炭上烧烤。 |
| Na me, bho sāriputta, khamanīyaṃ na yāpanīyaṃ. Bāḷhā me dukkhā vedanā abhikkamanti, no paṭikkamanti. Abhikkamosānaṃ paññāyati, no paṭikkamo”ti. |
I’m not keeping well, Master Sāriputta, I’m not alright. The pain is terrible and growing, not fading; its growing is evident, not its fading.” |
我身体不好,尊者舍利弗,我一切都不好。疼痛剧烈且加剧,而不是消退;它的加剧是明显的,而不是消退。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Dhanañjāni, which do you think is better: |
“达纳加尼,你认为哪一个更好: |
| nirayo vā tiracchānayoni vā”ti? |
hell or the animal realm?” |
地狱还是畜生道?” |
| “Nirayā, bho sāriputta, tiracchānayoni seyyo”ti. |
“The animal realm is better.” |
“畜生道更好。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| tiracchānayoni vā pettivisayo vā”ti? |
the animal realm or the ghost realm?” |
畜生道还是饿鬼道?” |
| “Tiracchānayoniyā, bho sāriputta, pettivisayo seyyo”ti. |
“The ghost realm is better.” |
“饿鬼道更好。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| pettivisayo vā manussā vā”ti? |
the ghost realm or human life?” |
饿鬼道还是人道?” |
| “Pettivisayā, bho sāriputta, manussā seyyo”ti. |
“Human life is better.” |
“人道更好。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| manussā vā cātumahārājikā vā devā”ti? |
human life or as one of the gods of the Four Great Kings?” |
人道还是四大天王天神?” |
| “Manussehi, bho sāriputta, cātumahārājikā devā seyyo”ti. |
“The gods of the Four Great Kings.” |
“四大天王天神。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| cātumahārājikā vā devā tāvatiṃsā vā devā”ti? |
the gods of the Four Great Kings or the gods of the Thirty-Three?” |
四大天王天神还是三十三天?” |
| “Cātumahārājikehi, bho sāriputta, devehi tāvatiṃsā devā seyyo”ti. |
“The gods of the thirty-three.” |
“三十三天。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| tāvatiṃsā vā devā yāmā vā devā”ti? |
the gods of the thirty-three or the gods of Yama?” |
三十三天还是夜摩天?” |
| “Tāvatiṃsehi, bho sāriputta, devehi yāmā devā seyyo”ti. |
“The gods of Yama.” |
“夜摩天。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| yāmā vā devā tusitā vā devā”ti? |
the gods of Yama or the Joyful Gods?” |
夜摩天还是兜率天?” |
| “Yāmehi, bho sāriputta, devehi tusitā devā seyyo”ti. |
“The Joyful Gods.” |
“兜率天。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| tusitā vā devā nimmānaratī vā devā”ti? |
the Joyful Gods or the Gods Who Love to Create?” |
兜率天还是化乐天?” |
| “Tusitehi, bho sāriputta, devehi nimmānaratī devā seyyo”ti. |
“The Gods Who Love to Create.” |
“化乐天。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo— |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| nimmānaratī vā devā paranimmitavasavattī vā devā”ti? |
the Gods Who Love to Create or the Gods Who Control the Creations of Others?” |
化乐天还是他化自在天?” |
| “Nimmānaratīhi, bho sāriputta, devehi paranimmitavasavattī devā seyyo”ti. |
“The Gods Who Control the Creations of Others.” |
“他化自在天。” |
| “Taṃ kiṃ maññasi, dhanañjāni, katamaṃ seyyo |
“Which do you think is better: |
“你认为哪一个更好: |
| paranimmitavasavattī vā devā brahmaloko vā”ti? |
the Gods Who Control the Creations of Others or the Brahmā realm?” |
他化自在天还是梵天?” |
| “‘Brahmaloko’ti—bhavaṃ sāriputto āha; |
“Master Sāriputta speaks of the Brahmā realm! |
“尊者舍利弗谈到了梵天! |
| ‘brahmaloko’ti—bhavaṃ sāriputto āhā”ti. |
Master Sāriputta speaks of the Brahmā realm!” |
尊者舍利弗谈到了梵天!” |
| Atha kho āyasmato sāriputtassa etadahosi: |
Then Sāriputta thought: |
于是舍利弗想: |
| “ime kho brāhmaṇā brahmalokādhimuttā. |
“These brahmins are devoted to the Brahmā realm. |
“这些婆罗门一心向往梵天。 |
| Yannūnāhaṃ dhanañjānissa brāhmaṇassa brahmānaṃ sahabyatāya maggaṃ deseyyan”ti. |
Why don’t I teach him a path to the company of Brahmā?” |
我为什么不教他一条通往梵天的道路呢?” |
| “Brahmānaṃ te, dhanañjāni, sahabyatāya maggaṃ desessāmi; |
“Dhanañjāni, I shall teach you a path to the company of Brahmā. |
“达纳加尼,我将教你一条通往梵天的道路。 |
| taṃ suṇāhi, sādhukaṃ manasi karohi, bhāsissāmī”ti. |
Listen and pay close attention, I will speak.” |
仔细听,我会说。” |
| “Evaṃ, bho”ti kho dhanañjāni brāhmaṇo āyasmato sāriputtassa paccassosi. |
“Yes, sir,” replied Dhanañjāni. |
“好的,尊者,”达纳加尼回答。 |
| Āyasmā sāriputto etadavoca: |
Venerable Sāriputta said this: |
尊者舍利弗这样说: |
| “katamo ca, dhanañjāni, brahmānaṃ sahabyatāya maggo? |
“And what is a path to companionship with Brahmā? |
“那么,什么是通往梵天的道路呢? |
| Idha, dhanañjāni, bhikkhu mettāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā viharati, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ mettāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā viharati. |
Firstly, a monk meditates spreading a heart full of love to one direction, and to the second, and to the third, and to the fourth. In the same way above, below, across, everywhere, all around, they spread a heart full of love to the whole world—abundant, expansive, limitless, free of enmity and ill will. |
首先,一个比丘以慈心遍满一个方向,然后是第二个、第三个、第四个。同样地,上方、下方、横向,到处,周遍一切,他们以慈心遍满整个世界——广阔、广大、无量、无敌意、无恶意。 |
| Ayaṃ kho, dhanañjāni, brahmānaṃ sahabyatāya maggo. |
This is a path to companionship with Brahmā. |
这是通往梵天的道路。 |
| Puna caparaṃ, dhanañjāni, bhikkhu karuṇāsahagatena cetasā … pe … |
Furthermore, a monk meditates spreading a heart full of compassion … |
此外,比丘以悲心遍满…… |
| muditāsahagatena cetasā … |
They meditate spreading a heart full of rejoicing … |
他们以喜心遍满…… |
| upekkhāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā viharati, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ upekkhāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā viharati. |
They meditate spreading a heart full of equanimity to one direction, and to the second, and to the third, and to the fourth. In the same way above, below, across, everywhere, all around, they spread a heart full of equanimity to the whole world—abundant, expansive, limitless, free of enmity and ill will. |
他们以舍心遍满一个方向,然后是第二个、第三个、第四个。同样地,上方、下方、横向,到处,周遍一切,他们以舍心遍满整个世界——广阔、广大、无量、无敌意、无恶意。 |
| Ayaṃ kho, dhanañjāni, brahmānaṃ sahabyatāya maggo”ti. |
This is a path to companionship with Brahmā.” |
这是通往梵天的道路。” |
| “Tena hi, bho sāriputta, mama vacanena bhagavato pāde sirasā vandāhi: |
“Well then, Master Sāriputta, in my name bow with your head to the Buddha’s feet. Say to him: |
“那么,尊者舍利弗,请你替我向佛陀顶礼。对他说: |
| ‘dhanañjāni, bhante, brāhmaṇo ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno. |
‘Sir, the brahmin Dhanañjāni is sick, suffering, gravely ill. |
‘尊者,婆罗门达纳加尼病了,受苦,病情严重。 |
| So bhagavato pāde sirasā vandatī’”ti. |
He bows with his head to your feet.’” |
他向您顶礼。’” |
| Atha kho āyasmā sāriputto dhanañjāniṃ brāhmaṇaṃ sati uttarikaraṇīye hīne brahmaloke patiṭṭhāpetvā uṭṭhāyāsanā pakkāmi. |
Then Sāriputta, after establishing Dhanañjāni in the inferior Brahmā realm, got up from his seat and left while there was still more left to do. |
于是舍利弗,在将达纳加尼安置在下梵天后,便起身离开了,尽管还有更多的事情要做。 |
| Atha kho dhanañjāni brāhmaṇo acirapakkante āyasmante sāriputte kālamakāsi, brahmalokañca upapajji. |
Not long after Sāriputta had departed, Dhanañjāni passed away and was reborn in the Brahmā realm. |
舍利弗离开后不久,达纳加尼便去世了,并投生到梵天。 |
| Atha kho bhagavā bhikkhū āmantesi: |
Then the Buddha said to the monks: |
于是佛陀对众比丘说: |
| “eso, bhikkhave, sāriputto dhanañjāniṃ brāhmaṇaṃ sati uttarikaraṇīye hīne brahmaloke patiṭṭhāpetvā uṭṭhāyāsanā pakkanto”ti. |
“monks, Sāriputta, after establishing Dhanañjāni in the inferior Brahmā realm, got up from his seat and left while there was still more left to do.” |
“比丘们,舍利弗在将达纳加尼安置在下梵天后,便起身离开了,尽管还有更多的事情要做。” |
| Atha kho āyasmā sāriputto yena bhagavā tenupasaṅkami, upasaṅkamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdi, ekamantaṃ nisinno kho āyasmā sāriputto bhagavantaṃ etadavoca: |
Then Sāriputta went to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said: |
于是舍利弗去见佛陀,顶礼,坐到一边,说: |
| “dhanañjāni, bhante, brāhmaṇo ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno, |
“Sir, the brahmin Dhanañjāni is sick, suffering, gravely ill. |
“尊者,婆罗门达纳加尼病了,受苦,病情严重。 |
| so bhagavato pāde sirasā vandatī”ti. |
He bows with his head to your feet.” |
他向您顶礼。” |
| “Kiṃ pana tvaṃ, sāriputta, dhanañjāniṃ brāhmaṇaṃ sati uttarikaraṇīye hīne brahmaloke patiṭṭhāpetvā uṭṭhāyāsanā pakkanto”ti? |
“But Sāriputta, after establishing Dhanañjāni in the inferior Brahmā realm, why did you get up from your seat and leave while there was still more left to do?” |
“但是舍利弗,在将达纳加尼安置在下梵天后,你为什么在还有更多事情要做的时候就起身离开了呢?” |
| “Mayhaṃ kho, bhante, evaṃ ahosi: |
“Sir, I thought: |
“尊者,我当时想: |
| ‘ime kho brāhmaṇā brahmalokādhimuttā, yannūnāhaṃ dhanañjānissa brāhmaṇassa brahmānaṃ sahabyatāya maggaṃ deseyyan’”ti. |
‘These brahmins are devoted to the Brahmā realm. Why don’t I teach him a path to the company of Brahmā?’” |
‘这些婆罗门一心向往梵天。我为什么不教他一条通往梵天的道路呢?’” |
| “Kālaṅkato ca, sāriputta, dhanañjāni brāhmaṇo, brahmalokañca upapanno”ti. |
“And Sāriputta, the brahmin Dhanañjāni has passed away and been reborn in the Brahmā realm.” |
“而且舍利弗,婆罗门达纳加尼已经去世并投生到梵天了。” |