4👑☸ Cattāri Ariya-saccaṃ 四聖諦

4👑☸SN‍SN 52📇 → SN 52 all suttas    🔝

SN 52 has 2 vaggas, 24 suttas

 SN 52 – SN 52 all suttas
SN 52..1.. - SN 52 vagga 1 Rahogata: In Private
SN 52..2.. - SN 52 vagga 2 Dutiya: A Thousand

detailed TOC

 SN 52 – SN 52 all suttas
SN 52..1.. - SN 52 vagga 1 Rahogata: In Private
    SN 52.1 - SN 52.1 Paṭhamarahogata: In Private (1st)
    SN 52.2 - SN 52.2 Dutiyarahogata: In Private (2nd)
    SN 52.3 - SN 52.3 Sutanu: On the Bank of the Sutanu
    SN 52.4 - SN 52.4 Paṭhamakaṇḍakī: At Thorny Wood (1st)
    SN 52.5 - SN 52.5 Dutiyakaṇḍakī: At Thorny Wood (2nd)
    SN 52.6 - SN 52.6 Tatiyakaṇḍakī: At Thorny Wood (3rd)
    SN 52.7 - SN 52.7 Taṇhākkhaya: The Ending of Craving
    SN 52.8 - SN 52.8 Salaḷāgāra: The Frankincense-Tree Hut
    SN 52.9 - SN 52.9 Ambapālivana: In Ambapālī’s Wood
    SN 52.10 - SN 52.10 Bāḷhagilāna: Gravely Ill
SN 52..2.. - SN 52 vagga 2 Dutiya: A Thousand
    SN 52.11 - SN 52.11 Kappasahassa: A Thousand Aeons
    SN 52.12 - SN 52.12 Iddhividha: Psychic Powers
    SN 52.13 - SN 52.13 Dibbasota: Clairaudience
    SN 52.14 - SN 52.14 Cetopariya: Comprehending the Mind
    SN 52.15 - SN 52.15 Ṭhāna: Possible
    SN 52.16 - SN 52.16 Kammasamādāna: The Results of Deeds Undertaken
    SN 52.17 - SN 52.17 Sabbatthagāmini: Where All Paths of Practice Lead
    SN 52.18 - SN 52.18 Nānādhātu: Diverse Elements
    SN 52.19 - SN 52.19 Nānādhimutti: Diverse Beliefs
    SN 52.20 - SN 52.20 Indriyaparopariyatta: Comprehending the Faculties of Others
    SN 52.21 - SN 52.21 Jhānādi: jhānas, Etc.
    SN 52.22 - SN 52.22 Pubbenivāsa: Past Lives
    SN 52.23 - SN 52.23 Dibbacakkhu: Clairvoyance
    SN 52.24 - SN 52.24 Āsavakkhaya: The Ending of Defilements

52 – SN 52 all suttas


(cst4)
(derived from B. Sujato 2018/12)
Saṃyutta Nikāya 52
Linked Discourses 52

52..1.. - SN 52 vagga 1 Rahogata: In Private


1. Rahogatavagga
1. In Private

52.1 - SN 52.1 Paṭhamarahogata: In Private (1st)


1. Paṭhamarahogatasutta
1. In Private (1st)
Evaṃ me sutaṃ—​
So I have heard.
ekaṃ samayaṃ āyasmā anuruddho sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme.
At one time Venerable Sāriputta was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery.
Atha kho āyasmato anuruddhassa rahogatassa paṭisallīnassa evaṃ cetaso parivitakko udapādi:
Then as Anuruddha was in private retreat this thought came to his mind:
“yesaṃ kesañci cattāro satipaṭṭhānā viraddhā, viraddho tesaṃ ariyo maggo sammā dukkhakkhayagāmī.
“Whoever has missed out on these four kinds of rememberfulness meditation has missed out on the noble path to the complete ending of suffering.
Yesaṃ kesañci cattāro satipaṭṭhānā āraddhā, āraddho tesaṃ ariyo maggo sammā dukkhakkhayagāmī”ti.
Whoever has undertaken these four kinds of rememberfulness meditation has undertaken the noble path to the complete ending of suffering.”
Atha kho āyasmā mahāmoggallāno āyasmato anuruddhassa cetasā cetoparivitakkamaññāya—seyyathāpi nāma balavā puriso samiñjitaṃ vā bāhaṃ pasāreyya, pasāritaṃ vā bāhaṃ samiñjeyya; evameva—āyasmato anuruddhassa sammukhe pāturahosi.
Then Venerable Mahāmoggallāna knew what Venerable Anuruddha was thinking. As easily as a strong person would extend or contract their arm, he reappeared in front of Anuruddha,
Atha kho āyasmā mahāmoggallāno āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavoca:
and said to him:
“kittāvatā nu kho, āvuso anuruddha, bhikkhuno cattāro satipaṭṭhānā āraddhā hontī”ti?
“Reverend Anuruddha, how do you define the undertaking of the four kinds of rememberfulness meditation by a monk?”
“Idhāvuso, bhikkhu ajjhattaṃ kāye samudayadhammānupassī viharati, ajjhattaṃ kāye vayadhammānupassī viharati, ajjhattaṃ kāye samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
“Reverend, it’s when a monk meditates observing the body internally as liable to originate, as liable to vanish, and as liable to originate and vanish—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
Bahiddhā kāye samudayadhammānupassī viharati, bahiddhā kāye vayadhammānupassī viharati, bahiddhā kāye samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
They meditate observing the body externally as liable to originate, as liable to vanish, and as liable to originate and vanish—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
Ajjhattabahiddhā kāye samudayadhammānupassī viharati, ajjhattabahiddhā kāye vayadhammānupassī viharati, ajjhattabahiddhā kāye samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
They meditate observing the body internally and externally as liable to originate, as liable to vanish, and as liable to originate and vanish—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
So sace ākaṅkhati: ‘appaṭikūle paṭikūlasaññī vihareyyan’ti, paṭikūlasaññī tattha viharati;
If they wish: ‘May I meditate perceiving the repulsive in the unrepulsive,’ that’s what they do.
sace ākaṅkhati: ‘paṭikūle appaṭikūlasaññī vihareyyan’ti, appaṭikūlasaññī tattha viharati;
If they wish: ‘May I meditate perceiving the unrepulsive in the repulsive,’ that’s what they do.
sace ākaṅkhati: ‘appaṭikūle ca paṭikūle ca paṭikūlasaññī vihareyyan’ti, paṭikūlasaññī tattha viharati;
If they wish: ‘May I meditate perceiving the repulsive in the unrepulsive and the repulsive,’ that’s what they do.
sace ākaṅkhati: ‘paṭikūle ca appaṭikūle ca appaṭikūlasaññī vihareyyan’ti, appaṭikūlasaññī tattha viharati;
If they wish: ‘May I meditate perceiving the unrepulsive in the repulsive and the unrepulsive,’ that’s what they do.
sace ākaṅkhati: ‘appaṭikūlañca paṭikūlañca tadubhayaṃ abhinivajjetvā upekkhako vihareyyaṃ sato sampajāno’ti, upekkhako tattha viharati sato sampajāno.
If they wish: ‘May I meditate staying equanimous, rememberful and aware, rejecting both the repulsive and the unrepulsive,’ that’s what they do.
Ajjhattaṃ vedanāsu samudayadhammānupassī viharati, ajjhattaṃ vedanāsu vayadhammānupassī viharati, ajjhattaṃ vedanāsu samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
They meditate observing feelings internally …
Bahiddhā vedanāsu samudayadhammānupassī viharati, bahiddhā vedanāsu vayadhammānupassī viharati, bahiddhā vedanāsu samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
externally …
Ajjhattabahiddhā vedanāsu samudayadhammānupassī viharati, ajjhattabahiddhā vedanāsu vayadhammānupassī viharati, ajjhattabahiddhā vedanāsu samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally as liable to originate, as liable to vanish, and as liable to originate and vanish …
Ajjhattaṃ citte … pe …
They meditate observing the mind internally …
bahiddhā citte … pe …
externally …
ajjhattabahiddhā citte samudayadhammānupassī viharati … ajjhattabahiddhā citte vayadhammānupassī viharati … ajjhattabahiddhā citte samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī … pe … abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally as liable to originate, as liable to vanish, and as liable to originate and vanish …
Ajjhattaṃ dhammesu … pe …
They meditate observing principles internally …
bahiddhā dhammesu … pe …
externally …
ajjhattabahiddhā dhammesu samudayadhammānupassī viharati … ajjhattabahiddhā dhammesu vayadhammānupassī viharati … ajjhattabahiddhā dhammesu samudayavayadhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally as liable to originate, as liable to vanish, and as liable to originate and vanish …
So sace ākaṅkhati: ‘appaṭikūle paṭikūlasaññī vihareyyan’ti, paṭikūlasaññī tattha viharati … pe …
If they wish: ‘May I meditate perceiving the repulsive in the unrepulsive,’ that’s what they do. …
upekkhako tattha viharati sato sampajāno.
If they wish: ‘May I meditate staying equanimous, rememberful and aware, ignoring both the repulsive and the unrepulsive,’ that’s what they do.
Ettāvatā kho, āvuso, bhikkhuno cattāro satipaṭṭhānā āraddhā hontī”ti.
That’s how to define the undertaking of the four kinds of rememberfulness meditation by a monk.”

52.2 - SN 52.2 Dutiyarahogata: In Private (2nd)


2. Dutiyarahogatasutta
2. In Private (2nd)
Sāvatthinidānaṃ.
At Sāvatthī.
Atha kho āyasmato anuruddhassa rahogatassa paṭisallīnassa evaṃ cetaso parivitakko udapādi:
Then as Anuruddha was in private retreat this thought came to his mind:
“yesaṃ kesañci cattāro satipaṭṭhānā viraddhā, viraddho tesaṃ ariyo maggo sammā dukkhakkhayagāmī;
“Whoever has missed out on these four kinds of rememberfulness meditation has missed out on the noble path to the complete ending of suffering.
yesaṃ kesañci cattāro satipaṭṭhānā āraddhā, āraddho tesaṃ ariyo maggo sammā dukkhakkhayagāmī”ti.
Whoever has undertaken these four kinds of rememberfulness meditation has undertaken the noble path to the complete ending of suffering.”
Atha kho āyasmā mahāmoggallāno āyasmato anuruddhassa cetasā cetoparivitakkamaññāya—seyyathāpi nāma balavā puriso samiñjitaṃ vā bāhaṃ pasāreyya, pasāritaṃ vā bāhaṃ samiñjeyya; evameva—āyasmato anuruddhassa sammukhe pāturahosi. Atha kho āyasmā mahāmoggallāno āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavoca:
Then Venerable Mahāmoggallāna knew what Venerable Anuruddha was thinking. As easily as a strong person would extend or contract their arm, he reappeared in front of Anuruddha and said to him:
“kittāvatā nu kho, āvuso anuruddha, bhikkhuno cattāro satipaṭṭhānā āraddhā hontī”ti?
“Reverend Anuruddha, how do you define the undertaking of the four kinds of rememberfulness meditation by a monk?”
“Idhāvuso, bhikkhu ajjhattaṃ kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
“Reverend, it’s when a monk meditates by observing an aspect of the body internally—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
Bahiddhā kāye kāyānupassī viharati … pe …
They meditate observing an aspect of the body externally …
ajjhattabahiddhā kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
Ajjhattaṃ vedanāsu vedanānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
They meditate observing an aspect of feelings internally …
Bahiddhā vedanāsu vedanānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
externally …
Ajjhattabahiddhā vedanāsu vedanānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally …
Ajjhattaṃ citte … pe …
They meditate observing an aspect of the mind internally …
bahiddhā citte … pe …
externally …
ajjhattabahiddhā citte cittānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally …
Ajjhattaṃ dhammesu … pe …
They meditate observing an aspect of principles internally …
bahiddhā dhammesu … pe …
externally …
ajjhattabahiddhā dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
internally and externally—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
Ettāvatā kho, āvuso, bhikkhuno cattāro satipaṭṭhānā āraddhā hontī”ti.
That’s how to define the undertaking of the four kinds of rememberfulness meditation by a monk.”

52.3 - SN 52.3 Sutanu: On the Bank of the Sutanu


3. Sutanusutta
3. On the Bank of the Sutanu
Ekaṃ samayaṃ āyasmā anuruddho sāvatthiyaṃ viharati sutanutīre.
At one time Venerable Anuruddha was staying near Sāvatthī on the bank of the Sutanu.
Atha kho sambahulā bhikkhū yenāyasmā anuruddho tenupasaṅkamiṃsu; upasaṅkamitvā āyasmatā anuruddhena saddhiṃ sammodiṃsu.
Then several monks went up to Venerable Anuruddha, and exchanged greetings with him.
Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdiṃsu. Ekamantaṃ nisinnā kho te bhikkhū āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavocuṃ:
When the greetings and polite conversation were over, they sat down to one side, and said to him:
“katamesaṃ āyasmā anuruddho dhammānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto”ti?
“What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
“Catunnaṃ khvāhaṃ, āvuso, satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto.
“Reverends, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of rememberfulness meditation.
Katamesaṃ catunnaṃ?
What four?
Idhāhaṃ, āvuso, kāye kāyānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ;
I meditate observing an aspect of the body—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
vedanāsu … pe …
I meditate observing an aspect of feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
imesaṃ khvāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation.
Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā hīnaṃ dhammaṃ hīnato abbhaññāsiṃ, majjhimaṃ dhammaṃ majjhimato abbhaññāsiṃ, paṇītaṃ dhammaṃ paṇītato abbhaññāsin”ti.
And it was by developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I directly knew the lower realm as lower, the middle realm as middle, and the higher realm as higher.”

52.4 - SN 52.4 Paṭhamakaṇḍakī: At Thorny Wood (1st)


4. Paṭhamakaṇḍakīsutta
4. At Thorny Wood (1st)
Ekaṃ samayaṃ āyasmā ca anuruddho āyasmā ca sāriputto āyasmā ca mahāmoggallāno sākete viharanti kaṇḍakīvane.
At one time the venerables Anuruddha, Sāriputta, and Mahāmoggallāna were staying near Sāketa, in the Thorny Wood.
Atha kho āyasmā ca sāriputto āyasmā ca mahāmoggallāno sāyanhasamayaṃ paṭisallānā vuṭṭhitā yenāyasmā anuruddho tenupasaṅkamiṃsu; upasaṅkamitvā āyasmatā anuruddhena saddhiṃ sammodiṃsu.
Then in the late afternoon, Sāriputta and Mahāmoggallāna came out of retreat, went to Anuruddha, and exchanged greetings with him.
Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdiṃsu. Ekamantaṃ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavoca:
When the greetings and polite conversation were over, they sat down to one side. Sāriputta said to Anuruddha:
“sekhenāvuso anuruddha, bhikkhunā katame dhammā upasampajja vihātabbā”ti?
“Reverend Anuruddha, what things should a trainee monk enter and remain in?”
“Sekhenāvuso sāriputta, bhikkhunā cattāro satipaṭṭhānā upasampajja vihātabbā.
“Reverend Sāriputta, a trainee monk should enter and remain in the four kinds of rememberfulness meditation.
Katame cattāro?
What four?
Idhāvuso, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ;
It’s when a monk meditates by observing an aspect of the body—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
vedanāsu … pe …
They meditate observing an aspect of feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
sekhenāvuso sāriputta, bhikkhunā ime cattāro satipaṭṭhānā upasampajja vihātabbā”ti.
A trainee monk should enter and remain in these four kinds of rememberfulness meditation.”

52.5 - SN 52.5 Dutiyakaṇḍakī: At Thorny Wood (2nd)


5. Dutiyakaṇḍakīsutta
5. At Thorny Wood (2nd)
Sāketanidānaṃ.
At Sāketa.
Ekamantaṃ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavoca:
Sāriputta said to Anuruddha:
“asekhenāvuso anuruddha, bhikkhunā katame dhammā upasampajja vihātabbā”ti?
“Reverend Anuruddha, what things should a monk who is an adept enter and remain in?”
“Asekhenāvuso sāriputta, bhikkhunā cattāro satipaṭṭhānā upasampajja vihātabbā.
“Reverend Sāriputta, a monk who is an adept should enter and remain in the four kinds of rememberfulness meditation.
Katame cattāro?
What four?
Idhāvuso, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ;
It’s when a monk meditates by observing an aspect of the body—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
vedanāsu … pe …
They meditate observing an aspect of feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
asekhenāvuso sāriputta, bhikkhunā ime cattāro satipaṭṭhānā upasampajja vihātabbā”ti.
A monk who is an adept should enter and remain in these four kinds of rememberfulness meditation.”

52.6 - SN 52.6 Tatiyakaṇḍakī: At Thorny Wood (3rd)


6. Tatiyakaṇḍakīsutta
6. At Thorny Wood (3rd)
Sāketanidānaṃ.
At Sāketa.
Ekamantaṃ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavoca:
Sāriputta said to Anuruddha:
“katamesaṃ āyasmā anuruddho dhammānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto”ti?
“What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
“Catunnaṃ khvāhaṃ, āvuso, satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto.
“Reverend, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of rememberfulness meditation.
Katamesaṃ catunnaṃ?
What four?
Idhāhaṃ, āvuso, kāye kāyānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ;
I meditate observing an aspect of the body—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
vedanāsu … pe …
I meditate observing an aspect of feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
imesaṃ khvāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation.
Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā sahassaṃ lokaṃ abhijānāmī”ti.
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I directly know the entire galaxy.”

52.7 - SN 52.7 Taṇhākkhaya: The Ending of Craving


7. Taṇhākkhayasutta
7. The Ending of Craving
Sāvatthinidānaṃ.
At Sāvatthī.
Tatra kho āyasmā anuruddho bhikkhū āmantesi:
There Venerable Anuruddha addressed the monks:
“āvuso bhikkhavo”ti.
“Reverends, monks!”
“Āvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato anuruddhassa paccassosuṃ.
“Reverend,” they replied.
Āyasmā anuruddho etadavoca:
Anuruddha said this:
“Cattārome, āvuso, satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā taṇhākkhayāya saṃvattanti.
“Reverends, when these four kinds of rememberfulness meditation are developed and cultivated they lead to the ending of craving.
Katame cattāro?
What four?
Idhāvuso, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati … pe …
It’s when a monk meditates by observing an aspect of the body …
vedanāsu … pe …
feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
ime kho, āvuso, cattāro satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā taṇhākkhayāya saṃvattantī”ti.
When these four kinds of rememberfulness meditation are developed and cultivated they lead to the ending of craving.”

52.8 - SN 52.8 Salaḷāgāra: The Frankincense-Tree Hut


8. Salaḷāgārasutta
8. The Frankincense-Tree Hut
Ekaṃ samayaṃ āyasmā anuruddho sāvatthiyaṃ viharati salaḷāgāre.
At one time Venerable Anuruddha was staying near Sāvatthī in the frankincense-tree hut.
Tatra kho āyasmā anuruddho bhikkhū āmantesi … pe … etadavoca:
There Venerable Anuruddha addressed the monks:
“seyyathāpi, āvuso, gaṅgā nadī pācīnaninnā pācīnapoṇā pācīnapabbhārā.
“Reverends, suppose that, although the Ganges river slants, slopes, and inclines to the east,
Atha mahājanakāyo āgaccheyya kudālapiṭakaṃ ādāya:
a large crowd were to come along with a spade and basket, saying:
‘mayaṃ imaṃ gaṅgānadiṃ pacchāninnaṃ karissāma pacchāpoṇaṃ pacchāpabbhāran’ti.
‘We’ll make this Ganges river slant, slope, and incline to the west!’
Taṃ kiṃ maññathāvuso, api nu so mahājanakāyo gaṅgānadiṃ pacchāninnaṃ kareyya pacchāpoṇaṃ pacchāpabbhāran”ti?
What do you think, reverends? Would they succeed?”
“No hetaṃ, āvuso”.
“No, reverend.
“Taṃ kissa hetu”?
Why is that?
“Gaṅgā, āvuso, nadī pācīnaninnā pācīnapoṇā pācīnapabbhārā.
The Ganges river slants, slopes, and inclines to the east.
Sā na sukarā pacchāninnaṃ kātuṃ pacchāpoṇaṃ pacchāpabbhāraṃ.
It’s not easy to make it slant, slope, and incline to the west.
Yāvadeva ca pana so mahājanakāyo kilamathassa vighātassa bhāgī assā”ti.
That large crowd will eventually get weary and frustrated.”
“Evameva kho, āvuso, bhikkhuṃ cattāro satipaṭṭhāne bhāventaṃ cattāro satipaṭṭhāne bahulīkarontaṃ rājāno vā rājamahāmattā vā mittā vā amaccā vā ñātī vā sālohitā vā bhogehi abhihaṭṭhuṃ pavāreyyuṃ:
“In the same way, while a monk develops and cultivates the four kinds of rememberfulness meditation, if rulers or their ministers, friends or colleagues, relatives or family should invite them to accept wealth, saying:
‘ehambho purisa, kiṃ te ime kāsāvā anudahanti?
‘Please, mister, why let these ocher robes torment you?
Kiṃ muṇḍo kapālamanusañcarasi?
Why follow the practice of shaving your head and carrying an alms bowl?
Ehi hīnāyāvattitvā bhoge ca bhuñjassu puññāni ca karohī’ti.
Come, return to a lesser life, enjoy wealth, and make merit!’
So vata, āvuso, bhikkhu cattāro satipaṭṭhāne bhāvento cattāro satipaṭṭhāne bahulīkaronto sikkhaṃ paccakkhāya hīnāyāvattissatīti—netaṃ ṭhānaṃ vijjati.
It’s simply impossible for a monk who is developing and cultivating the four kinds of rememberfulness meditation to reject the training and return to a lesser life.
Taṃ kissa hetu?
Why is that?
Yañhi taṃ, āvuso, cittaṃ dīgharattaṃ vivekaninnaṃ vivekapoṇaṃ vivekapabbhāraṃ taṃ vata hīnāyāvattissatīti—netaṃ ṭhānaṃ vijjati.
Because for a long time that monk’s mind has slanted, sloped, and inclined to seclusion. So it’s impossible for them to return to a lesser life.
Kathañcāvuso, bhikkhu cattāro satipaṭṭhāne bhāveti, cattāro satipaṭṭhāne bahulīkarotīti?
And how does a monk develop the four kinds of rememberfulness meditation?
Idhāvuso, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati … pe …
It’s when a monk meditates by observing an aspect of the body …
vedanāsu … pe …
feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ.
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
Evaṃ kho, āvuso, bhikkhu cattāro satipaṭṭhāne bhāveti, cattāro satipaṭṭhāne bahulīkarotī”ti.
That’s how a monk develops and cultivates the four kinds of rememberfulness meditation.”

52.9 - SN 52.9 Ambapālivana: In Ambapālī’s Wood


9. Ambapālivanasutta
9. In Ambapālī’s Wood
Ekaṃ samayaṃ āyasmā ca anuruddho āyasmā ca sāriputto vesāliyaṃ viharanti ambapālivane.
At one time the venerables Anuruddha and Sāriputta were staying near Vesālī, in Ambapālī’s Wood.
Atha kho āyasmā sāriputto sāyanhasamayaṃ paṭisallānā vuṭṭhito … pe … ekamantaṃ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavoca:
Then in the late afternoon, Sāriputta came out of retreat, went to Anuruddha, and said to him:
“Vippasannāni kho te, āvuso anuruddha, indriyāni, parisuddho mukhavaṇṇo pariyodāto.
“Reverend Anuruddha, your faculties are so very clear, and your complexion is pure and bright.
Katamenāyasmā anuruddho vihārena etarahi bahulaṃ viharatī”ti?
What kind of meditation are you usually practicing these days?”
“Catūsu khvāhaṃ, āvuso, satipaṭṭhānesu suppatiṭṭhitacitto etarahi bahulaṃ viharāmi.
“These days, reverend, I usually meditate with my mind firmly established in the four kinds of rememberfulness meditation.
Katamesu catūsu?
What four?
Idhāhaṃ, āvuso, kāye kāyānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ;
I meditate observing an aspect of the body …
vedanāsu … pe …
feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
imesu khvāhaṃ, āvuso, catūsu satipaṭṭhānesu suppatiṭṭhitacitto etarahi bahulaṃ viharāmi.
These days I usually meditate with my mind firmly established in these four kinds of rememberfulness meditation.
Yo so, āvuso, bhikkhu arahaṃ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṃyojano sammadaññāvimutto, so imesu catūsu satipaṭṭhānesu suppatiṭṭhitacitto bahulaṃ viharatī”ti.
A monk who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—usually meditates with their mind firmly established in these four kinds of rememberfulness meditation.”
“Lābhā vata no, āvuso, suladdhaṃ vata no, āvuso.
“We’re so fortunate, reverend, so very fortunate,
Ye mayaṃ āyasmato anuruddhassa sammukhāva assumha āsabhiṃ vācaṃ bhāsamānassā”ti.
to have heard such a dramatic statement in the presence of Venerable Anuruddha.”

52.10 - SN 52.10 Bāḷhagilāna: Gravely Ill


10. Bāḷhagilānasutta
10. Gravely Ill
Ekaṃ samayaṃ āyasmā anuruddho sāvatthiyaṃ viharati andhavanasmiṃ ābādhiko dukkhito bāḷhagilāno.
At one time Venerable Anuruddha was staying near Sāvatthī in the Dark Forest. And he was sick, suffering, gravely ill.
Atha kho sambahulā bhikkhū yenāyasmā anuruddho tenupasaṅkamiṃsu; upasaṅkamitvā āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavocuṃ:
Then several monks went up to Venerable Anuruddha, and said to him:
“Katamenāyasmato anuruddhassa vihārena viharato uppannā sārīrikā dukkhā vedanā cittaṃ na pariyādāya tiṭṭhantī”ti?
“What meditation does Venerable Anuruddha practice so that physical pain doesn’t occupy his mind?”
“Catūsu kho me, āvuso, satipaṭṭhānesu suppatiṭṭhitacittassa viharato uppannā sārīrikā dukkhā vedanā cittaṃ na pariyādāya tiṭṭhanti.
“Reverends, I meditate with my mind firmly established in the four kinds of rememberfulness meditation so that physical pain doesn’t occupy my mind.
Katamesu catūsu?
What four?
Idhāhaṃ, āvuso, kāye kāyānupassī viharāmi … pe …
I meditate observing an aspect of the body …
vedanāsu … pe …
feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
imesu kho me, āvuso, catūsu satipaṭṭhānesu suppatiṭṭhitacittassa viharato uppannā sārīrikā dukkhā vedanā cittaṃ na pariyādāya tiṭṭhantī”ti.
I meditate with my mind firmly established in these four kinds of rememberfulness meditation so that physical pain doesn’t occupy my mind.”

52..2.. - SN 52 vagga 2 Dutiya: A Thousand


2. Dutiyavagga
2. A Thousand

52.11 - SN 52.11 Kappasahassa: A Thousand Aeons


11. Kappasahassasutta
11. A Thousand Aeons
Ekaṃ samayaṃ āyasmā anuruddho sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme.
At one time Venerable Anuruddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery.
Atha kho sambahulā bhikkhū yenāyasmā anuruddho tenupasaṅkamiṃsu; upasaṅkamitvā āyasmatā anuruddhena saddhiṃ … pe … ekamantaṃ nisinnā kho te bhikkhū āyasmantaṃ anuruddhaṃ etadavocuṃ:
Then several monks went up to Venerable Anuruddha, exchanged greetings with him … and said:
“Katamesaṃ āyasmā anuruddho dhammānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto”ti?
“What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
“Catunnaṃ khvāhaṃ, āvuso, satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto.
“Reverends, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of rememberfulness meditation.
Katamesaṃ catunnaṃ?
What four?
Idhāhaṃ, āvuso, kāye kāyānupassī viharāmi … pe …
I meditate observing an aspect of the body …
vedanāsu … pe …
feelings …
citte … pe …
mind …
dhammesu dhammānupassī viharāmi ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṃ—
principles—keen, aware, and rememberful, rid of desire and aversion for the world.
imesaṃ khvāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṃ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation.
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I recollect a thousand aeons.”
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I recollect a thousand aeons.”
Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā kappasahassaṃ anussarāmī”ti.
Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā kappasahassaṃ anussarāmī”ti.

52.12 - SN 52.12 Iddhividha: Psychic Powers


12. Iddhividhasutta
12. Psychic Powers
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I wield the many kinds of psychic power: multiplying myself and becoming one again … controlling the body as far as the Brahmā realm.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I wield the many kinds of psychic power: multiplying myself and becoming one again … controlling the body as far as the Brahmā realm.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṃ iddhividhaṃ paccanubhomi—ekopi hutvā bahudhā homi … pe … yāva brahmalokāpi kāyena vasaṃ vattemī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṃ iddhividhaṃ paccanubhomi—ekopi hutvā bahudhā homi … pe … yāva brahmalokāpi kāyena vasaṃ vattemī”ti.

52.13 - SN 52.13 Dibbasota: Clairaudience


13. Dibbasotasutta
13. Clairaudience
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that, with clairaudience that is purified and superhuman, I hear both kinds of sounds, human and divine, whether near or far.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that, with clairaudience that is purified and superhuman, I hear both kinds of sounds, human and divine, whether near or far.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā dibbāya sotadhātuyā visuddhāya atikkantamānusikāya ubho sadde suṇāmi dibbe ca mānuse ca ye dūre santike cā”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā dibbāya sotadhātuyā visuddhāya atikkantamānusikāya ubho sadde suṇāmi dibbe ca mānuse ca ye dūre santike cā”ti.

52.14 - SN 52.14 Cetopariya: Comprehending the Mind


14. Cetopariyasutta
14. Comprehending the Mind
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I understand the minds of other beings and individuals, having comprehended them with my mind. I understand mind with greed as ‘mind with greed’ … I understand unfreed mind as ‘unfreed mind’.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I understand the minds of other beings and individuals, having comprehended them with my mind. I understand mind with greed as ‘mind with greed’ … I understand unfreed mind as ‘unfreed mind’.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā parasattānaṃ parapuggalānaṃ cetasā ceto paricca pajānāmi—sarāgaṃ vā cittaṃ ‘sarāgaṃ cittan’ti pajānāmi … pe … avimuttaṃ vā cittaṃ ‘avimuttaṃ cittan’ti pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā parasattānaṃ parapuggalānaṃ cetasā ceto paricca pajānāmi—sarāgaṃ vā cittaṃ ‘sarāgaṃ cittan’ti pajānāmi … pe … avimuttaṃ vā cittaṃ ‘avimuttaṃ cittan’ti pajānāmī”ti.

52.15 - SN 52.15 Ṭhāna: Possible


15. Ṭhānasutta
15. Possible
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the possible as possible and the impossible as impossible.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand the possible as possible and the impossible as impossible.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā ṭhānañca ṭhānato aṭṭhānañca aṭṭhānato yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā ṭhānañca ṭhānato aṭṭhānañca aṭṭhānato yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.16 - SN 52.16 Kammasamādāna: The Results of Deeds Undertaken


16. Kammasamādānasutta
16. The Results of Deeds Undertaken
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of causes and reasons.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of causes and reasons.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā atītānāgatapaccuppannānaṃ kammasamādānānaṃ ṭhānaso hetuso vipākaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā atītānāgatapaccuppannānaṃ kammasamādānānaṃ ṭhānaso hetuso vipākaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.17 - SN 52.17 Sabbatthagāmini: Where All Paths of Practice Lead


17. Sabbatthagāminisutta
17. Where All Paths of Practice Lead
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand where all paths of practice lead.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand where all paths of practice lead.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā sabbatthagāminippaṭipadaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā sabbatthagāminippaṭipadaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.18 - SN 52.18 Nānādhātu: Diverse Elements


18. Nānādhātusutta
18. Diverse Elements
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the world with its many and diverse elements.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand the world with its many and diverse elements.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā anekadhātunānādhātulokaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā anekadhātunānādhātulokaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.19 - SN 52.19 Nānādhimutti: Diverse Beliefs


19. Nānādhimuttisutta
19. Diverse Beliefs
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the diverse beliefs of sentient beings.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand the diverse beliefs of sentient beings.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā sattānaṃ nānādhimuttikataṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā sattānaṃ nānādhimuttikataṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.20 - SN 52.20 Indriyaparopariyatta: Comprehending the Faculties of Others


20. Indriyaparopariyattasutta
20. Comprehending the Faculties of Others
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the faculties of other sentient beings and other individuals after comprehending them with my mind.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand the faculties of other sentient beings and other individuals after comprehending them with my mind.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā parasattānaṃ parapuggalānaṃ indriyaparopariyattaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā parasattānaṃ parapuggalānaṃ indriyaparopariyattaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.21 - SN 52.21 Jhānādi: jhānas, Etc.


21. Jhānādisutta
21. jhānas, Etc.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand corruption, cleansing, and emergence regarding the absorptions, liberations, immersions, and attainments.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I truly understand corruption, cleansing, and emergence regarding the jhānas, liberations, undistractible-luciditys, and attainments.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā jhānavimokkhasamādhisamāpattīnaṃ saṃkilesaṃ vodānaṃ vuṭṭhānaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā jhānavimokkhasamādhisamāpattīnaṃ saṃkilesaṃ vodānaṃ vuṭṭhānaṃ yathābhūtaṃ pajānāmī”ti.

52.22 - SN 52.22 Pubbenivāsa: Past Lives


22. Pubbenivāsasutta
22. Past Lives
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I recollect my many kinds of past lives, with features and details.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I recollect my many kinds of past lives, with features and details.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṃ pubbenivāsaṃ anussarāmi, seyyathidaṃ—ekampi jātiṃ dvepi jātiyo … pe … iti sākāraṃ sauddesaṃ anekavihitaṃ pubbenivāsaṃ anussarāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṃ pubbenivāsaṃ anussarāmi, seyyathidaṃ—ekampi jātiṃ dvepi jātiyo … pe … iti sākāraṃ sauddesaṃ anekavihitaṃ pubbenivāsaṃ anussarāmī”ti.

52.23 - SN 52.23 Dibbacakkhu: Clairvoyance


23. Dibbacakkhusutta
23. Clairvoyance
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that, with clairvoyance that is purified and superhuman, I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that, with clairvoyance that is purified and superhuman, I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne … pe … iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena yathākammūpage satte pajānāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne … pe … iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena yathākammūpage satte pajānāmī”ti.

52.24 - SN 52.24 Āsavakkhaya: The Ending of Defilements


24. Āsavakkhayasutta
24. The Ending of Defilements
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I realized the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And I live having realized it with my own insight due to the ending of defilements.”
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of rememberfulness meditation that I realized the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And I live having realized it with my own insight due to the ending of defilements.”
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā āsavānaṃ khayā anāsavaṃ cetovimuttiṃ paññāvimuttiṃ diṭṭheva dhamme sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmī”ti.
“Imesañca panāhaṃ, āvuso, catunnaṃ satipaṭṭhānānaṃ bhāvitattā bahulīkatattā āsavānaṃ khayā anāsavaṃ cetovimuttiṃ paññāvimuttiṃ diṭṭheva dhamme sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmī”ti.
The Linked Discourses with Anuruddha are the eighth section. Anuruddhasaṃyuttaṃ aṭṭhamaṃ.
The Linked Discourses with Anuruddha are the eighth section. Anuruddhasaṃyuttaṃ aṭṭhamaṃ.


☸ Lucid 24.org 🐘🐾‍