🏠 > 🏛️ > MN-q   
+

MN 24 Ratha-vinīta: Prepared Chariots

pic for POJ


(derived from B. Sujato 2018/12) (摘自B. Sujato 2018/12)
Evaṃ me sutaṃ—​ So I have heard. 如是我闻。
ekaṃ samayaṃ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. At one time the Buddha was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground. 一时,佛陀住在王舍城附近的竹林精舍,松鼠饲养场。
Atha kho sambahulā jātibhūmakā bhikkhū jātibhūmiyaṃ vassaṃvuṭṭhā yena bhagavā tenupasaṅkamiṃsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdiṃsu. Ekamantaṃ nisinne kho te bhikkhū bhagavā etadavoca: Then several monks who had completed the rainy season residence in their native land went to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to them: 那时,几位在故乡完成雨季安居的比丘来到佛陀处,顶礼后坐在一旁。佛陀对他们说:

“Ko nu kho, bhikkhave, jātibhūmiyaṃ jātibhūmakānaṃ bhikkhūnaṃ sabrahmacārīnaṃ evaṃ sambhāvito: “In your native land, monks, which of the native monks is esteemed in this way: “比丘们,在你们的故乡,哪一位故乡比丘受到这样的尊敬:
‘attanā ca appiccho appicchakathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca santuṭṭho santuṭṭhikathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca pavivitto pavivekakathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca asaṃsaṭṭho asaṃsaggakathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca āraddhavīriyo vīriyārambhakathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca sīlasampanno sīlasampadākathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca samādhisampanno samādhisampadākathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca paññāsampanno paññāsampadākathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca vimuttisampanno vimuttisampadākathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca vimuttiñāṇadassanasampanno vimuttiñāṇadassanasampadākathañca bhikkhūnaṃ kattā, ovādako viññāpako sandassako samādapako samuttejako sampahaṃsako sabrahmacārīnan’”ti? ‘Personally having few wishes, they speak to the monks on having few wishes. Personally having contentment, seclusion, aloofness, energy, ethics, undistractible-lucidity, wisdom, freedom, and the knowledge and vision of freedom, they speak to the monks on all these things. They’re an adviser and instructor, one who educates, encourages, fires up, and inspires their spiritual companions.’” ‘他本人欲望很少,就向比丘们讲述少欲。他本人满足、隐居、超然、精进、持戒、心不散乱、智慧、解脱以及解脱的知识和见解,他就向比丘们讲述所有这些。他是一位顾问和指导者,一位教育、鼓励、激励和启发他们的道友的人。’”
“Puṇṇo nāma, bhante, āyasmā mantāṇiputto jātibhūmiyaṃ jātibhūmakānaṃ bhikkhūnaṃ sabrahmacārīnaṃ evaṃ sambhāvito: “Puṇṇa Mantāṇiputta, sir, is esteemed in this way in our native land.” “尊者,在我们的故乡,富楼那·弥多罗尼子受到这样的尊敬。”
‘attanā ca appiccho appicchakathañca bhikkhūnaṃ kattā, attanā ca santuṭṭho … pe … ovādako viññāpako sandassako samādapako samuttejako sampahaṃsako sabrahmacārīnan’”ti.

Tena kho pana samayena āyasmā sāriputto bhagavato avidūre nisinno hoti. Now at that time Venerable Sāriputta was meditating not far from the Buddha. 那时,舍利弗尊者正在离佛陀不远的地方禅修。
Atha kho āyasmato sāriputtassa etadahosi: Then he thought: 然后他想:
“lābhā āyasmato puṇṇassa mantāṇiputtassa, suladdhalābhā āyasmato puṇṇassa mantāṇiputtassa, “Puṇṇa Mantāṇiputta is fortunate, so very fortunate, 富楼那·弥多罗尼子真是幸运,太幸运了,
yassa viññū sabrahmacārī satthu sammukhā anumassa anumassa vaṇṇaṃ bhāsanti, tañca satthā abbhanumodati. in that his sensible spiritual companions praise him point by point in the presence of the Teacher, and that the Teacher seconds that appreciation. 他的明智道友在老师面前一点一点地赞扬他,而老师也赞同这种赞赏。
Appeva nāma mayampi kadāci karahaci āyasmatā puṇṇena mantāṇiputtena saddhiṃ samāgaccheyyāma, appeva nāma siyā kocideva kathāsallāpo”ti. Hopefully, some time or other I’ll get to meet Venerable Puṇṇa, and we can have a discussion.” 希望有一天,我能见到富楼那尊者,我们可以进行一次讨论。”

Atha kho bhagavā rājagahe yathābhirantaṃ viharitvā yena sāvatthi tena cārikaṃ pakkāmi. When the Buddha had stayed in Rājagaha as long as he wished, he set out for Sāvatthī. 佛陀在王舍城随心所欲地住了一段时间后,便动身前往舍卫城。
Anupubbena cārikaṃ caramāno yena sāvatthi tadavasari. Traveling stage by stage, he arrived at Sāvatthī, 他一路跋涉,抵达舍卫城,
Tatra sudaṃ bhagavā sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. where he stayed in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. 住在祇园精舍,给孤独园。
Assosi kho āyasmā puṇṇo mantāṇiputto: “bhagavā kira sāvatthiṃ anuppatto; sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme”ti. Puṇṇa heard that the Buddha had arrived at Sāvatthī. 富楼那听说佛陀已抵达舍卫城。

Atha kho āyasmā puṇṇo mantāṇiputto senāsanaṃ saṃsāmetvā pattacīvaramādāya yena sāvatthi tena cārikaṃ pakkāmi. Then he set his lodgings in order and, taking his bowl and robe, set out for Sāvatthī. 于是他整理好自己的住处,拿起钵和袈裟,前往舍卫城。
Anupubbena cārikaṃ caramāno yena sāvatthi jetavanaṃ anāthapiṇḍikassa ārāmo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdi. Eventually he came to Sāvatthī and Jeta’s Grove. He went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. 最终他来到舍卫城祇园精舍。他走到佛陀面前,顶礼后坐在一旁。
Ekamantaṃ nisinnaṃ kho āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ bhagavā dhammiyā kathāya sandassesi samādapesi samuttejesi sampahaṃsesi. The Buddha educated, encouraged, fired up, and inspired him with a Dhamma talk. 佛陀以佛法开示教导、鼓励、激励、启发他。
Atha kho āyasmā puṇṇo mantāṇiputto bhagavatā dhammiyā kathāya sandassito samādapito samuttejito sampahaṃsito bhagavato bhāsitaṃ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṃ abhivādetvā padakkhiṇaṃ katvā yena andhavanaṃ tenupasaṅkami divāvihārāya. Then, having approved and agreed with what the Buddha said, Puṇṇa got up from his seat, bowed, and respectfully circled the Buddha, keeping him on his right. Then he went to the Dark Forest for the day’s meditation. 然后,富楼那赞同并同意佛陀所说的话,从座位上起身,顶礼,恭敬地右绕佛陀。然后他前往黑林进行一日禅修。

Atha kho aññataro bhikkhu yenāyasmā sāriputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṃ sāriputtaṃ etadavoca: Then a certain monk went up to Venerable Sāriputta, and said to him: 这时,一位比丘来到舍利弗尊者面前,对他说:
“yassa kho tvaṃ, āvuso sāriputta, puṇṇassa nāma bhikkhuno mantāṇiputtassa abhiṇhaṃ kittayamāno ahosi, so bhagavatā dhammiyā kathāya sandassito samādapito samuttejito sampahaṃsito bhagavato bhāsitaṃ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṃ abhivādetvā padakkhiṇaṃ katvā yena andhavanaṃ tena pakkanto divāvihārāyā”ti. “Reverend Sāriputta, the monk named Puṇṇa, of whom you have often spoken so highly, after being inspired by a talk of the Buddha’s, left for the Dark Forest for the day’s meditation.” “尊者舍利弗,你常称赞的富楼那比丘,在受到佛陀教诲的启发后,已前往黑林进行一日禅修。”

Atha kho āyasmā sāriputto taramānarūpo nisīdanaṃ ādāya āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ piṭṭhito piṭṭhito anubandhi sīsānulokī. Sāriputta quickly grabbed his sitting cloth and followed behind Puṇṇa, keeping sight of his head. 舍利弗迅速拿起他的坐垫,跟在富楼那后面,保持着视线。
Atha kho āyasmā puṇṇo mantāṇiputto andhavanaṃ ajjhogāhetvā aññatarasmiṃ rukkhamūle divāvihāraṃ nisīdi. Puṇṇa plunged deep into the Dark Forest and sat at the root of a tree for the day’s meditation. 富楼那深入黑林,坐在一棵树下进行了一天的禅修。
Āyasmāpi kho sāriputto andhavanaṃ ajjhogāhetvā aññatarasmiṃ rukkhamūle divāvihāraṃ nisīdi. And Sāriputta did likewise. 舍利弗也照此办理。
+

24.7 – (Sāriputta goes to Puṇṇa and asks some questions)

Atha kho āyasmā sāriputto sāyanhasamayaṃ paṭisallānā vuṭṭhito yenāyasmā puṇṇo mantāṇiputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā puṇṇena mantāṇiputtena saddhiṃ sammodi. Then in the late afternoon, Sāriputta came out of retreat, went to Puṇṇa, and exchanged greetings with him. 然后,在傍晚时分,舍利弗出定,来到富楼那面前,与他互致问候。
Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ etadavoca: When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to Puṇṇa: 问候和客套话结束后,他坐在一旁,对富楼那说:

“Bhagavati no, āvuso, brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Reverend, is our spiritual life lived under the Buddha?” “尊者,我们的梵行是在佛陀的教导下修行的吗?”

“Evamāvuso”ti. “Yes, reverend.” “是的,尊者。”

§7.1 – (for purification of ethics?”)

“Kiṃ nu kho, āvuso, sīlavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of purification of ethics?” “在佛陀的教导下修行梵行是为了清净戒律吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

§7.2 – (for purification of mind?”)

“Kiṃ panāvuso, cittavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Then is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of purification of mind?” “那么,在佛陀的教导下修行梵行是为了清净心吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

§7.3 – (for purification of view?”)

“Kiṃ nu kho, āvuso, diṭṭhivisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of purification of view?” “在佛陀的教导下修行梵行是为了清净见地吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

§7.4 – (for going beyond doubt?”)

“Kiṃ panāvuso, kaṅkhāvitaraṇavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Then is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of going beyond doubt?” “那么,在佛陀的教导下修行梵行是为了超越疑虑吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

§7.5 – (purification of knowledge and vision of the variety of paths?”)

“Kiṃ nu kho, āvuso, maggāmaggañāṇadassanavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of purification of knowledge and vision of the variety of paths?” “在佛陀的教导下修行梵行是为了清净各种道智见吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

§7.6 – (purification of knowledge and vision of the practice?”)

“Kiṃ panāvuso, paṭipadāñāṇadassanavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Then is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of purification of knowledge and vision of the practice?” “那么,在佛陀的教导下修行梵行是为了清净行道智见吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

§7.7 – (purification of knowledge and vision?”)

“Kiṃ nu kho, āvuso, ñāṇadassanavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? “Is the spiritual life lived under the Buddha for the sake of purification of knowledge and vision?” “在佛陀的教导下修行梵行是为了清净智见吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

“‘Kiṃ nu kho, āvuso, sīlavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ, āvuso’ti vadesi. “When asked each of these questions, you answered, ‘Certainly not.’ “你对所有这些问题都回答‘当然不是’。
‘Kiṃ panāvuso, cittavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ, āvuso’ti vadesi.
‘Kiṃ nu kho, āvuso, diṭṭhivisuddhatthaṃ … pe …
kaṅkhāvitaraṇavisuddhatthaṃ … pe …
maggāmaggañāṇadassanavisuddhatthaṃ … pe …
paṭipadāñāṇadassanavisuddhatthaṃ … pe …
kiṃ nu kho, āvuso, ñāṇadassanavisuddhatthaṃ bhagavati brahmacariyaṃ vussatī’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ āvuso’ti vadesi.

24.8 – (Puṇṇa gives his answers)

Kimatthaṃ carahāvuso, bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti? Then what exactly is the purpose of living the spiritual life under the Buddha?” 那么,在佛陀的教导下修行的梵行到底是为了什么呢?”
“Anupādāparinibbānatthaṃ kho, āvuso, bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti. “The purpose of living the spiritual life under the Buddha is nirvana by not grasping.” “在佛陀的教导下修行梵行是为了不执取的涅槃。”

“Kiṃ nu kho, āvuso, sīlavisuddhi anupādāparinibbānan”ti? “Reverend, is purification of ethics nirvana by not grasping?” “尊者,清净戒律是不执取的涅槃吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” … “当然不是。”……


“Kiṃ nu kho, āvuso, ñāṇadassanavisuddhi anupādāparinibbānan”ti? “Is purification of knowledge and vision nirvana by not grasping?” “清净智见是不执着的涅槃吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

“Kiṃ panāvuso, aññatra imehi dhammehi anupādāparinibbānan”ti? “Then is nirvana by not grasping something apart from these things?” “那么,不执取的涅槃是与这些事情分开的吗?”

“No hidaṃ, āvuso”. “Certainly not.” “当然不是。”

“‘Kiṃ nu kho, āvuso, sīlavisuddhi anupādāparinibbānan’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ, āvuso’ti vadesi. “When asked each of these questions, you answered, ‘Certainly not.’ “你对所有这些问题都回答‘当然不是’。
‘Kiṃ panāvuso, cittavisuddhi anupādāparinibbānan’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ, āvuso’ti vadesi.
‘Kiṃ nu kho, āvuso, diṭṭhivisuddhi anupādāparinibbānan’ti … pe …
kaṅkhāvitaraṇavisuddhi …
maggāmaggañāṇadassanavisuddhi …
paṭipadāñāṇadassanavisuddhi …
‘kiṃ nu kho, āvuso, ñāṇadassanavisuddhi anupādāparinibbānan’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ, āvuso’ti vadesi.
‘Kiṃ panāvuso, aññatra imehi dhammehi anupādāparinibbānan’ti iti puṭṭho samāno ‘no hidaṃ, āvuso’ti vadesi.
Yathākathaṃ panāvuso, imassa bhāsitassa attho daṭṭhabbo”ti? How then should we see the meaning of this statement?” 那么,我们该如何理解这句话的含义呢?”

“Sīlavisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya. “If the Buddha had declared purification of ethics to be nirvana by not grasping, he would have declared that which has grasping to be nirvana by not grasping. … “如果佛陀宣布清净戒律是不执取的涅槃,他就会宣布执取是不执取的涅槃。……
Cittavisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya.
Diṭṭhivisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya.
Kaṅkhāvitaraṇavisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya.
Maggāmaggañāṇadassanavisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya.
Paṭipadāñāṇadassanavisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya.
Ñāṇadassanavisuddhiñce, āvuso, bhagavā anupādāparinibbānaṃ paññapeyya, saupādānaṃyeva samānaṃ anupādāparinibbānaṃ paññapeyya. If the Buddha had declared purification of knowledge and vision to be nirvana by not grasping, he would have declared that which has grasping to be nirvana by not grasping. 如果佛陀宣布清净智见是不执取的涅槃,他就会宣布执取是不执取的涅槃。
Aññatra ce, āvuso, imehi dhammehi anupādāparinibbānaṃ abhavissa, puthujjano parinibbāyeyya. But if nirvana by not grasping was something apart from these things, an ordinary person would become nirvana'd. 但如果涅槃是不执取的,而与这些事物分离,那么一个普通人也会成为涅槃者。
Puthujjano hi, āvuso, aññatra imehi dhammehi. For an ordinary person lacks these things. 因为普通人缺乏这些东西。

24.9 – (simile of 7 relay chariots)

Tena hāvuso, upamaṃ te karissāmi; Well then, reverend, I shall give you a simile. 那么,尊者,我给你一个比喻。
upamāyapidhekacce viññū purisā bhāsitassa atthaṃ ājānanti. For by means of a simile some sensible people understand the meaning of what is said. 因为通过比喻,一些有头脑的人能理解所说的话的含义。

Seyyathāpi, āvuso, rañño pasenadissa kosalassa sāvatthiyaṃ paṭivasantassa sākete kiñcideva accāyikaṃ karaṇīyaṃ uppajjeyya. Suppose that, while staying in Sāvatthī, King Pasenadi of Kosala had some urgent business come up in Sāketa. 假设乔萨罗国的波斯匿王住在舍卫城时,在娑计多有急事要处理。
Tassa antarā ca sāvatthiṃ antarā ca sāketaṃ satta rathavinītāni upaṭṭhapeyyuṃ. Now, between Sāvatthī and Sāketa seven prepared chariots were stationed ready for him. 现在,舍卫城和娑计多之间有七辆预备好的战车供他使用。
Atha kho, āvuso, rājā pasenadi kosalo sāvatthiyā nikkhamitvā antepuradvārā paṭhamaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya, paṭhamena rathavinītena dutiyaṃ rathavinītaṃ pāpuṇeyya, paṭhamaṃ rathavinītaṃ vissajjeyya dutiyaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya. Then Pasenadi, having departed Sāvatthī, mounted the first prepared chariot by the gate of the royal compound. The first prepared chariot would bring him to the second, where he’d dismount and mount the second chariot. 然后,波斯匿王从舍卫城出发,在王宫大门处登上第一辆预备好的战车。第一辆预备好的战车会把他带到第二辆,在那里他下车,登上第二辆战车。
Dutiyena rathavinītena tatiyaṃ rathavinītaṃ pāpuṇeyya, dutiyaṃ rathavinītaṃ vissajjeyya, tatiyaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya. The second prepared chariot would bring him to the third … 第二辆预备好的战车会把他带到第三辆……
Tatiyena rathavinītena catutthaṃ rathavinītaṃ pāpuṇeyya, tatiyaṃ rathavinītaṃ vissajjeyya, catutthaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya. The third prepared chariot would bring him to the fourth … 第三辆预备好的战车会把他带到第四辆……
Catutthena rathavinītena pañcamaṃ rathavinītaṃ pāpuṇeyya, catutthaṃ rathavinītaṃ vissajjeyya, pañcamaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya. The fourth prepared chariot would bring him to the fifth … 第四辆预备好的战车会把他带到第五辆……
Pañcamena rathavinītena chaṭṭhaṃ rathavinītaṃ pāpuṇeyya, pañcamaṃ rathavinītaṃ vissajjeyya, chaṭṭhaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya. The fifth prepared chariot would bring him to the sixth … 第五辆预备好的战车会把他带到第六辆……
Chaṭṭhena rathavinītena sattamaṃ rathavinītaṃ pāpuṇeyya, chaṭṭhaṃ rathavinītaṃ vissajjeyya, sattamaṃ rathavinītaṃ abhiruheyya. The sixth prepared chariot would bring him to the seventh, where he’d dismount and mount the seventh chariot. 第六辆预备好的战车会把他带到第七辆,在那里他下车,登上第七辆战车。
Sattamena rathavinītena sāketaṃ anupāpuṇeyya antepuradvāraṃ. The seventh prepared chariot would bring him to the gate of the royal compound of Sāketa. 第七辆预备好的战车会把他带到娑计多的王宫大门。
Tamenaṃ antepuradvāragataṃ samānaṃ mittāmaccā ñātisālohitā evaṃ puccheyyuṃ: And when he was at the gate, friends and colleagues, relatives and kin would ask him: 当他到达大门时,朋友和同事、亲戚和亲人会问他:
‘iminā tvaṃ, mahārāja, rathavinītena sāvatthiyā sāketaṃ anuppatto antepuradvāran’ti? ‘Great king, did you come to Sāketa from Sāvatthī by this prepared chariot?’ ‘大王,你是坐这辆预备好的战车从舍卫城来到娑计多的吗?’
Kathaṃ byākaramāno nu kho, āvuso, rājā pasenadi kosalo sammā byākaramāno byākareyyā”ti? If asked this, how should King Pasenadi rightly reply?” 如果被问到这个问题,波斯匿王应该如何正确回答?”

“Evaṃ byākaramāno kho, āvuso, rājā pasenadi kosalo sammā byākaramāno byākareyya: “The king should reply: “国王应该这样回答:
‘idha me sāvatthiyaṃ paṭivasantassa sākete kiñcideva accāyikaṃ karaṇīyaṃ uppajji. ‘Well, while staying in Sāvatthī, I had some urgent business come up in Sāketa. ‘嗯,我住在舍卫城时,在娑计多有些急事要办。
Tassa me antarā ca sāvatthiṃ antarā ca sāketaṃ satta rathavinītāni upaṭṭhapesuṃ. Now, between Sāvatthī and Sāketa seven prepared chariots were stationed ready for me. 现在,舍卫城和娑计多之间有七辆预备好的战车为我准备着。
Atha khvāhaṃ sāvatthiyā nikkhamitvā antepuradvārā paṭhamaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ. Then, having departed Sāvatthī, I mounted the first prepared chariot by the gate of the royal compound. 然后,我从舍卫城出发,在王宫大门处登上第一辆预备好的战车。
Paṭhamena rathavinītena dutiyaṃ rathavinītaṃ pāpuṇiṃ, paṭhamaṃ rathavinītaṃ vissajjiṃ dutiyaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ. The first prepared chariot brought me to the second, where I dismounted and mounted the second chariot. … 第一辆预备好的战车把我带到第二辆,在那里我下车,登上第二辆战车。……
Dutiyena rathavinītena tatiyaṃ rathavinītaṃ pāpuṇiṃ, dutiyaṃ rathavinītaṃ vissajjiṃ, tatiyaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ.
Tatiyena rathavinītena catutthaṃ rathavinītaṃ pāpuṇiṃ, tatiyaṃ rathavinītaṃ vissajjiṃ, catutthaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ.
Catutthena rathavinītena pañcamaṃ rathavinītaṃ pāpuṇiṃ, catutthaṃ rathavinītaṃ vissajjiṃ, pañcamaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ.
Pañcamena rathavinītena chaṭṭhaṃ rathavinītaṃ pāpuṇiṃ, pañcamaṃ rathavinītaṃ vissajjiṃ, chaṭṭhaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ.
Chaṭṭhena rathavinītena sattamaṃ rathavinītaṃ pāpuṇiṃ, chaṭṭhaṃ rathavinītaṃ vissajjiṃ, sattamaṃ rathavinītaṃ abhiruhiṃ. The sixth prepared chariot brought me to the seventh, where I dismounted and mounted the seventh chariot. 第六辆预备好的战车把我带到第七辆,在那里我下车,登上第七辆战车。
Sattamena rathavinītena sāketaṃ anuppatto antepuradvāran’ti. The seventh prepared chariot brought me to the gate of the royal compound of Sāketa.’ 第七辆预备好的战车把我带到娑计多的王宫大门。’
Evaṃ byākaramāno kho, āvuso, rājā pasenadi kosalo sammā byākaramāno byākareyyā”ti. That’s how King Pasenadi should rightly reply.” 波斯匿王就应该这样正确回答。”

24.10 – (“In the same way, reverend, purification of ethics is only for the sake of purification of mind. …)

“Evameva kho, āvuso, sīlavisuddhi yāvadeva cittavisuddhatthā, cittavisuddhi yāvadeva diṭṭhivisuddhatthā, diṭṭhivisuddhi yāvadeva kaṅkhāvitaraṇavisuddhatthā, kaṅkhāvitaraṇavisuddhi yāvadeva maggāmaggañāṇadassanavisuddhatthā, maggāmaggañāṇadassanavisuddhi yāvadeva paṭipadāñāṇadassanavisuddhatthā, paṭipadāñāṇadassanavisuddhi yāvadeva ñāṇadassanavisuddhatthā, ñāṇadassanavisuddhi yāvadeva anupādāparinibbānatthā. “In the same way, reverend, purification of ethics is only for the sake of purification of mind. … Purification of knowledge and vision is only for the sake of nirvana by not grasping. “同样地,尊者,戒的清净只是为了心的清净。……智见的清净只是为了不执取的涅槃。
Anupādāparinibbānatthaṃ kho, āvuso, bhagavati brahmacariyaṃ vussatī”ti. The spiritual life is lived under the Buddha for the sake of nirvana by not grasping.” 在佛陀的教导下修行的梵行是为了不执取的涅槃。”

24.11 – (conclusion: Sāriputta and Puṇṇa happy to meet for first time)

Evaṃ vutte, āyasmā sāriputto āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ etadavoca: When he said this, Sāriputta said to Puṇṇa: 他说完这话,舍利弗对富楼那说:
“konāmo āyasmā, kathañca panāyasmantaṃ sabrahmacārī jānantī”ti? “What is the venerable’s name? And how are you known among your spiritual companions?” “尊者法名是什么?在您的道友中,您是如何被称呼的?”
“Puṇṇoti kho me, āvuso, nāmaṃ; “Reverend, my name is Puṇṇa. “尊者,我的法名是富楼那。
mantāṇiputtoti ca pana maṃ sabrahmacārī jānantī”ti. And I am known as Mantāṇiputta among my spiritual companions.” 在我的道友中,我被称为弥多罗尼子。”
“Acchariyaṃ, āvuso, abbhutaṃ, āvuso. “It’s incredible, reverend, it’s amazing! “不可思议,尊者,真是令人惊叹!
Yathā taṃ sutavatā sāvakena sammadeva satthusāsanaṃ ājānantena, evameva āyasmatā puṇṇena mantāṇiputtena gambhīrā gambhīrapañhā anumassa anumassa byākatā. Venerable Puṇṇa Mantāṇiputta has answered each deep question point by point, as a learned disciple who rightly understands the teacher’s instructions. 富楼那·弥多罗尼子尊者对每一个深奥的问题都逐点作答,真是一位正确理解老师教诲的有学识的弟子。
Lābhā sabrahmacārīnaṃ, suladdhalābhā sabrahmacārīnaṃ, It is fortunate for his spiritual companions, so very fortunate, 他的道友真是幸运,太幸运了,
ye āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ labhanti dassanāya, labhanti payirūpāsanāya. that they get to see Venerable Puṇṇa Mantāṇiputta and pay homage to him. 他们能见到富楼那·弥多罗尼子尊者并向他致敬。
Celaṇḍukena cepi sabrahmacārī āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ muddhanā pariharantā labheyyuṃ dassanāya, labheyyuṃ payirūpāsanāya, tesampi lābhā tesampi suladdhaṃ, amhākampi lābhā amhākampi suladdhaṃ, ye mayaṃ āyasmantaṃ puṇṇaṃ mantāṇiputtaṃ labhāma dassanāya, labhāma payirūpāsanāyā”ti. Even if they only got to see him and pay respects to him by carrying him around on their heads on a roll of cloth, it would still be very fortunate for them! And it’s fortunate for me, so very fortunate, that I get to see the venerable and pay homage to him.” 即使他们只是见到他,并用布卷着他抬在头上表示敬意,对他们来说也仍然是非常幸运的!而我真是幸运,太幸运了,我能见到尊者并向他致敬。”

Evaṃ vutte, āyasmā puṇṇo mantāṇiputto āyasmantaṃ sāriputtaṃ etadavoca: When he said this, Puṇṇa said to Sāriputta: 他说完这话,富楼那对舍利弗说:
“ko nāmo āyasmā, kathañca panāyasmantaṃ sabrahmacārī jānantī”ti? “What is the venerable’s name? And how are you known among your spiritual companions?” “尊者法名是什么?在您的道友中,您是如何被称呼的?”
“Upatissoti kho me, āvuso, nāmaṃ; “Reverend, my name is Upatissa. “尊者,我的法名是优波提沙。
sāriputtoti ca pana maṃ sabrahmacārī jānantī”ti. And I am known as Sāriputta among my spiritual companions.” 在我的道友中,我被称为舍利弗。”
“Satthukappena vata kira, bho, sāvakena saddhiṃ mantayamānā na jānimha: “Goodness! I had no idea I was consulting with the Venerable Sāriputta, the disciple who is fit to be compared with the Teacher himself! “天哪!我竟然不知道我是在请教舍利弗尊者,这位足以与佛陀本人相提并论的弟子!
‘āyasmā sāriputto’ti.
Sace hi mayaṃ jāneyyāma ‘āyasmā sāriputto’ti, ettakampi no nappaṭibhāseyya. If I’d known, I wouldn’t have said so much. 如果我知道,我就不会说那么多了。
Acchariyaṃ, āvuso, abbhutaṃ, āvuso. It’s incredible, reverend, it’s amazing! 不可思议,尊者,真是令人惊叹!
Yathā taṃ sutavatā sāvakena sammadeva satthusāsanaṃ ājānantena, evameva āyasmatā sāriputtena gambhīrā gambhīrapañhā anumassa anumassa pucchitā. Venerable Sāriputta has asked each deep question point by point, as a learned disciple who rightly understands the teacher’s instructions. 舍利弗尊者对每一个深奥的问题都逐点提问,真是一位正确理解老师教诲的有学识的弟子。
Lābhā sabrahmacārīnaṃ suladdhalābhā sabrahmacārīnaṃ, It is fortunate for his spiritual companions, so very fortunate, 他的道友真是幸运,太幸运了,
ye āyasmantaṃ sāriputtaṃ labhanti dassanāya, labhanti payirūpāsanāya. that they get to see Venerable Sāriputta and pay homage to him. 他们能见到舍利弗尊者并向他致敬。
Celaṇḍukena cepi sabrahmacārī āyasmantaṃ sāriputtaṃ muddhanā pariharantā labheyyuṃ dassanāya, labheyyuṃ payirūpāsanāya, tesampi lābhā tesampi suladdhaṃ, amhākampi lābhā amhākampi suladdhaṃ, ye mayaṃ āyasmantaṃ sāriputtaṃ labhāma dassanāya, labhāma payirūpāsanāyā”ti. Even if they only got to see him and pay respects to him by carrying him around on their heads on a roll of cloth, it would still be very fortunate for them! And it’s fortunate for me, so very fortunate, that I get to see the venerable and pay homage to him.” 即使他们只是见到他,并用布卷着他抬在头上表示敬意,对他们来说也仍然是非常幸运的!而我真是幸运,太幸运了,我能见到尊者并向他致敬。”

Itiha te ubhopi mahānāgā aññamaññassa subhāsitaṃ samanumodiṃsūti. And so these two spiritual giants agreed with each others’ fine words. 于是这两位精神上的巨人彼此赞叹着对方的妙语。
end of section [24 – MN 24 Ratha-vinīta: Prepared Chariots]