|
(derived from B. Sujato 2018/12) |
(derived from B. Sujato 2018/12) |
| Evaṃ me sutaṃ— |
So I have heard. |
我曾这样听说。 |
| ekaṃ samayaṃ bhagavā sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. |
At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. |
有一次,佛陀住在舍卫城附近的祇树林给孤独园。 |
| Atha kho piṅgalakoccho brāhmaṇo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṃ sammodi. |
Then the brahmin Piṅgalakoccha went up to the Buddha, and exchanged greetings with him. |
那时,婆罗门平伽洛迦柯拉去见佛陀,并与他互相问候。 |
| Sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinno kho piṅgalakoccho brāhmaṇo bhagavantaṃ etadavoca: |
When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to the Buddha: |
问候和礼貌的交谈结束后,他坐到一边,对佛陀说: |
| “yeme, bho gotama, samaṇabrāhmaṇā saṃghino gaṇino gaṇācariyā ñātā yasassino titthakarā sādhusammatā, bahujanassa, |
“Master Gotama, there are those ascetics and brahmins who lead an order and a community, and teach a community. They’re well-known and famous religious founders, regarded as holy by many people. |
“乔达摩大师,有一些沙门婆罗门,他们领导着一个团体和一个社区,并教导一个社区。他们是知名且著名的宗教创始人,受到许多人的尊敬。 |
| seyyathidaṃ—pūraṇo kassapo, makkhali gosālo, ajito kesakambalo, pakudho kaccāyano, sañcayo belaṭṭhaputto, nigaṇṭho nāṭaputto, |
Namely: Pūraṇa Kassapa, Makkhali Gosāla, Nigaṇṭha Nāṭaputta, Sañjaya Belaṭṭhiputta, Pakudha Kaccāyana, and Ajita Kesakambala. |
具体来说:富兰那·迦叶,末迦利·瞿舍罗,尼干子,散惹耶·毗罗胝子,迦拘陀·迦旃延,和阿耆多·翅舍钦婆罗。 |
| sabbete sakāya paṭiññāya abbhaññaṃsu sabbeva nābbhaññaṃsu, udāhu ekacce abbhaññaṃsu ekacce nābbhaññaṃsū”ti? |
According to their own claims, did all of them have direct knowledge, or none of them, or only some?” |
根据他们自己的说法,他们所有人都有直接的知识吗?或者他们都没有?或者只有一部分?” |
| “Alaṃ, brāhmaṇa, tiṭṭhatetaṃ— |
“Enough, brahmin, let this be: |
“够了,婆罗门,就这样吧: |
| sabbete sakāya paṭiññāya abbhaññaṃsu sabbeva nābbhaññaṃsu, udāhu ekacce abbhaññaṃsu ekacce nābbhaññaṃsūti. |
‘According to their own claims, did all of them have direct knowledge, or none of them, or only some?’ |
‘根据他们自己的说法,他们所有人都有直接的知识吗?或者他们都没有?或者只有一部分?’ |
| Dhammaṃ te, brāhmaṇa, desessāmi, |
I will teach you the Dhamma. |
我将教导你佛法。 |
| taṃ suṇāhi, sādhukaṃ manasi karohi, bhāsissāmī”ti. |
Listen and pay close attention, I will speak.” |
仔细听,注意听,我将要说。” |
| “Evaṃ, bho”ti kho piṅgalakoccho brāhmaṇo bhagavato paccassosi. |
“Yes sir,” Piṅgalakoccha replied. |
“是的,先生,”平伽洛迦柯拉回答道。 |
| Bhagavā etadavoca: |
The Buddha said this: |
佛陀这样说: |
| “Seyyathāpi, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṃ atikkamma phegguṃ atikkamma tacaṃ atikkamma papaṭikaṃ, sākhāpalāsaṃ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno. |
“Suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But, passing over the heartwood, softwood, bark, and shoots, he’d cut off the branches and leaves and depart imagining they were heartwood. |
“假设有个人需要心材。他在寻找心材时,遇到了一棵有心材的大树。但是,他越过了心材、软材、树皮和嫩枝,砍下枝叶,以为它们是心材而离开了。 |
| Tamenaṃ cakkhumā puriso disvā evaṃ vadeyya: |
If a person with good eyesight saw him they’d say: |
如果一个视力好的人看到他,他们会说: |
| ‘na vatāyaṃ bhavaṃ puriso aññāsi sāraṃ, na aññāsi phegguṃ, na aññāsi tacaṃ, na aññāsi papaṭikaṃ, na aññāsi sākhāpalāsaṃ. |
‘This gentleman doesn’t know what heartwood, softwood, bark, shoots, or branches and leaves are. |
‘这位先生不知道什么是心材、软材、树皮、嫩枝,或枝叶。 |
| Tathā hayaṃ bhavaṃ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṃ atikkamma phegguṃ atikkamma tacaṃ atikkamma papaṭikaṃ, sākhāpalāsaṃ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno. |
That’s why he passed them over, cut off the branches and leaves, and departed imagining they were heartwood. |
这就是他越过它们,砍下枝叶,以为它们是心材而离开的原因。 |
| Yañcassa sārena sārakaraṇīyaṃ tañcassa atthaṃ nānubhavissatī’ti. |
Whatever he needs to make from heartwood, he won’t succeed.’ |
他需要用心材制作的任何东西,都不会成功。’ |
| Seyyathāpi vā pana, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato sāraññeva chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti jānamāno. |
Suppose there was another person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. He’d cut out just the heartwood and depart knowing it was heartwood. |
假设另一个人需要心材。他在寻找心材时,遇到了一棵有心材的大树。他只砍下心材,并且知道它是心材而离开了。 |
| Tamenaṃ cakkhumā puriso disvā evaṃ vadeyya: |
If a person with good eyesight saw him they’d say: |
如果一个视力好的人看到他,他们会说: |
| ‘aññāsi vatāyaṃ bhavaṃ puriso sāraṃ, aññāsi phegguṃ, aññāsi tacaṃ, aññāsi papaṭikaṃ, aññāsi sākhāpalāsaṃ. |
‘This gentleman knows what heartwood, softwood, bark, shoots, or branches and leaves are. |
‘这位先生知道什么是心材、软材、树皮、嫩枝,或枝叶。 |
| Tathā hayaṃ bhavaṃ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato sāraññeva chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti jānamāno. |
That’s why he cut out just the heartwood and departed knowing it was heartwood. |
这就是他只砍下心材,并且知道它是心材而离开的原因。 |
| Yañcassa sārena sārakaraṇīyaṃ tañcassa atthaṃ anubhavissatī’ti. |
Whatever he needs to make from heartwood, he will succeed.’ |
他需要用心材制作的任何东西,都会成功。’ |
| Evameva kho, brāhmaṇa, idhekacco puggalo saddhā agārasmā anagāriyaṃ pabbajito hoti: |
In the same way, take a certain person who goes forth from the lay life to homelessness, thinking: |
同样地,有某人出家,舍弃世俗生活,走向无家可归,心里想着: |
| ‘otiṇṇomhi jātiyā jarāya maraṇena sokehi paridevehi dukkhehi domanassehi upāyāsehi, dukkhotiṇṇo dukkhapareto, |
‘I’m swamped by rebirth, old age, and death; by sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. I’m swamped by suffering, mired in suffering. |
‘我被生死、老病死、忧愁、悲伤、痛苦、不悦、苦恼所困扰。我被苦所困,深陷于苦。 |
| appeva nāma imassa kevalassa dukkhakkhandhassa antakiriyā paññāyethā’ti. |
Hopefully I can find an end to this entire mass of suffering.’ |
希望我能找到整个苦难的终结。’ |
| So evaṃ pabbajito samāno lābhasakkārasilokaṃ abhinibbatteti. |
When they’ve gone forth they generate possessions, honor, and popularity. |
他们出家后,获得了财物、名誉和声望。 |
| So tena lābhasakkārasilokena attamano hoti paripuṇṇasaṅkappo. |
They’re happy with that, and they’ve got all they wished for. |
他们对此感到高兴,并得到了他们所渴望的一切。 |
| So tena lābhasakkārasilokena attānukkaṃseti, paraṃ vambheti: |
And they glorify themselves and put others down on account of that: |
他们因此而赞美自己,贬低他人: |
| ‘ahamasmi lābhasakkārasilokavā, ime panaññe bhikkhū appaññātā appesakkhā’ti. |
‘I’m the one with possessions, honor, and popularity. These other monks are obscure and insignificant.’ |
‘我是拥有财物、名誉和声望的人。这些其他比丘默默无闻,微不足道。’ |
| Lābhasakkārasilokena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya na chandaṃ janeti, na vāyamati, olīnavuttiko ca hoti sāthaliko. |
They become lazy and slack regarding their possessions, honor, and popularity, not generating enthusiasm or trying to realize those things that are better and finer. … |
他们因财物、名誉和声望而变得懒惰松懈,没有产生热情或努力去实现那些更好、更精微的事物…… |
| Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṃ atikkamma phegguṃ atikkamma tacaṃ atikkamma papaṭikaṃ, sākhāpalāsaṃ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno. |
|
|
| Yañcassa sārena sārakaraṇīyaṃ tañcassa atthaṃ nānubhavissati. |
|
|
| Tathūpamāhaṃ, brāhmaṇa, imaṃ puggalaṃ vadāmi. |
They’re like the person who mistakes branches and leaves for heartwood, I say. |
我说,他们就像把枝叶误认为心材的人。 |
| Idha pana, brāhmaṇa, ekacco puggalo saddhā agārasmā anagāriyaṃ pabbajito hoti: |
Next, take a person of good family who has gone forth from the lay life to homelessness … |
其次,有善男子出家,舍弃世俗生活,走向无家可归…… |
| ‘otiṇṇomhi jātiyā jarāya maraṇena sokehi paridevehi dukkhehi domanassehi upāyāsehi, dukkhotiṇṇo dukkhapareto, |
|
|
| appeva nāma imassa kevalassa dukkhakkhandhassa antakiriyā paññāyethā’ti. |
|
|
| So evaṃ pabbajito samāno lābhasakkārasilokaṃ abhinibbatteti. |
|
|
| So tena lābhasakkārasilokena na attamano hoti na paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tena lābhasakkārasilokena na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
|
|
| Lābhasakkārasilokena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
|
|
| So sīlasampadaṃ ārādheti. |
|
|
| So tāya sīlasampadāya attamano hoti, paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tāya sīlasampadāya attānukkaṃseti, paraṃ vambheti: |
|
|
| ‘ahamasmi sīlavā kalyāṇadhammo, ime panaññe bhikkhū dussīlā pāpadhammā’ti. |
|
|
| Sīlasampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya na chandaṃ janeti, na vāyamati, olīnavuttiko ca hoti sāthaliko. |
They become lazy and slack regarding their accomplishment in ethics, not generating enthusiasm or trying to realize those things that are better and finer. … |
他们因戒律上的成就而变得懒惰松懈,没有产生热情或努力去实现那些更好、更精微的事物…… |
| Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṃ atikkamma phegguṃ atikkamma tacaṃ, papaṭikaṃ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno. |
|
|
| Yañcassa sārena sārakaraṇīyaṃ, tañcassa atthaṃ nānubhavissati. |
|
|
| Tathūpamāhaṃ, brāhmaṇa, imaṃ puggalaṃ vadāmi. |
They’re like the person who mistakes shoots for heartwood, I say. |
我说,他们就像把嫩枝误认为心材的人。 |
| Idha pana, brāhmaṇa, ekacco puggalo saddhā agārasmā anagāriyaṃ pabbajito hoti: |
Next, take a person of good family who has gone forth from the lay life to homelessness … |
其次,有善男子出家,舍弃世俗生活,走向无家可归…… |
| ‘otiṇṇomhi jātiyā jarāya maraṇena sokehi paridevehi dukkhehi domanassehi upāyāsehi, dukkhotiṇṇo dukkhapareto, |
|
|
| appeva nāma imassa kevalassa dukkhakkhandhassa antakiriyā paññāyethā’ti. |
|
|
| So evaṃ pabbajito samāno lābhasakkārasilokaṃ abhinibbatteti. |
|
|
| So tena lābhasakkārasilokena na attamano hoti, na paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tena lābhasakkārasilokena na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
|
|
| Lābhasakkārasilokena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
|
|
| So sīlasampadaṃ ārādheti. |
|
|
| So tāya sīlasampadāya attamano hoti no ca kho paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tāya sīlasampadāya na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
|
|
| Sīlasampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
|
|
| So samādhisampadaṃ ārādheti. |
|
|
| So tāya samādhisampadāya attamano hoti, paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tāya samādhisampadāya attānukkaṃseti, paraṃ vambheti: |
|
|
| ‘ahamasmi samāhito ekaggacitto, ime panaññe bhikkhū asamāhitā vibbhantacittā’ti. |
|
|
| Samādhisampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca, tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya na chandaṃ janeti, na vāyamati, olīnavuttiko ca hoti sāthaliko. |
They become lazy and slack regarding their accomplishment in undistractible-lucidity, not generating enthusiasm or trying to realize those things that are better and finer. … |
他们因不散乱的明晰的成就而变得懒惰松懈,没有产生热情或努力去实现那些更好、更精微的事物…… |
| Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṃ atikkamma phegguṃ, tacaṃ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno. |
|
|
| Yañcassa sārena sārakaraṇīyaṃ tañcassa atthaṃ nānubhavissati. |
|
|
| Tathūpamāhaṃ, brāhmaṇa, imaṃ puggalaṃ vadāmi. |
They’re like the person who mistakes bark for heartwood, I say. |
我说,他们就像把树皮误认为心材的人。 |
| Idha pana, brāhmaṇa, ekacco puggalo saddhā agārasmā anagāriyaṃ pabbajito hoti: |
Next, take a person of good family who has gone forth from the lay life to homelessness … |
其次,有善男子出家,舍弃世俗生活,走向无家可归…… |
| ‘otiṇṇomhi jātiyā jarāya maraṇena … pe … |
|
|
| antakiriyā paññāyethā’ti. |
|
|
| So evaṃ pabbajito samāno lābhasakkārasilokaṃ abhinibbatteti. |
|
|
| So tena lābhasakkārasilokena na attamano hoti na paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tena lābhasakkārasilokena na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
|
|
| Lābhasakkārasilokena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
|
|
| So sīlasampadaṃ ārādheti. |
|
|
| So tāya sīlasampadāya attamano hoti, no ca kho paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tāya sīlasampadāya na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
|
|
| Sīlasampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
|
|
| So samādhisampadaṃ ārādheti. |
|
|
| So tāya samādhisampadāya attamano hoti, no ca kho paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tāya samādhisampadāya na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
|
|
| Samādhisampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
|
|
| So ñāṇadassanaṃ ārādheti. |
|
|
| So tena ñāṇadassanena attamano hoti, paripuṇṇasaṅkappo. |
|
|
| So tena ñāṇadassanena attānukkaṃseti, paraṃ vambheti: |
|
|
| ‘ahamasmi jānaṃ passaṃ viharāmi, ime panaññe bhikkhū ajānaṃ apassaṃ viharantī’ti. |
|
|
| Ñāṇadassanena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya na chandaṃ janeti, na vāyamati, olīnavuttiko ca hoti sāthaliko. |
They become lazy and slack regarding their knowledge and vision, not generating enthusiasm or trying to realize those things that are better and finer. … |
他们因知识和见识而变得懒惰松懈,没有产生热情或努力去实现那些更好、更精微的事物…… |
| Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṃ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṃ, phegguṃ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno. |
|
|
| Yañcassa sārena sārakaraṇīyaṃ tañcassa atthaṃ nānubhavissati. |
|
|
| Tathūpamāhaṃ, brāhmaṇa, imaṃ puggalaṃ vadāmi. |
They’re like the person who mistakes softwood for heartwood, I say. |
我说,他们就像把软材误认为心材的人。 |
| Idha pana, brāhmaṇa, ekacco puggalo saddhā agārasmā anagāriyaṃ pabbajito hoti: |
Next, take a person of good family who has gone forth from the lay life to homelessness, thinking: |
其次,有善男子出家,舍弃世俗生活,走向无家可归,心里想着: |
| ‘otiṇṇomhi jātiyā jarāya maraṇena sokehi paridevehi dukkhehi domanassehi upāyāsehi, dukkhotiṇṇo dukkhapareto, |
‘I’m swamped by rebirth, old age, and death; by sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. I’m swamped by suffering, mired in suffering. |
‘我被生死、老病死、忧愁、悲伤、痛苦、不悦、苦恼所困扰。我被苦所困,深陷于苦。 |
| appeva nāma imassa kevalassa dukkhakkhandhassa antakiriyā paññāyethā’ti. |
Hopefully I can find an end to this entire mass of suffering.’ |
希望我能找到整个苦难的终结。’ |
| So evaṃ pabbajito samāno lābhasakkārasilokaṃ abhinibbatteti. |
When they’ve gone forth they generate possessions, honor, and popularity. |
他们出家后,获得了财物、名誉和声望。 |
| So tena lābhasakkārasilokena na attamano hoti, na paripuṇṇasaṅkappo. |
They’re not happy with that, and haven’t got all they wished for. |
他们对此并不满意,也没有得到他们所渴望的一切。 |
| So tena lābhasakkārasilokena na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
They don’t glorify themselves and put others down on account of that. |
他们不因此而赞美自己,贬低他人。 |
| Lābhasakkārasilokena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
They don’t become lazy and slack regarding their possessions, honor, and popularity, but generate enthusiasm and try to realize those things that are better and finer. |
他们不因财物、名誉和声望而变得懒惰松懈,而是产生热情并努力去实现那些更好、更精微的事物。 |
| So sīlasampadaṃ ārādheti. |
They become accomplished in ethics. |
他们戒律严谨。 |
| So tāya sīlasampadāya attamano hoti, no ca kho paripuṇṇasaṅkappo. |
They’re happy with that, but they haven’t got all they wished for. |
他们对此感到高兴,但并没有得到他们所渴望的一切。 |
| So tāya sīlasampadāya na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
They don’t glorify themselves and put others down on account of that. |
他们不因此而赞美自己,贬低他人。 |
| Sīlasampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
They don’t become lazy and slack regarding their accomplishment in ethics, but generate enthusiasm and try to realize those things that are better and finer. |
他们不因戒律上的成就而变得懒惰松懈,而是产生热情并努力去实现那些更好、更精微的事物。 |
| So samādhisampadaṃ ārādheti. |
They become accomplished in undistractible-lucidity. |
他们成就了不散乱的明晰。 |
| So tāya samādhisampadāya attamano hoti, no ca kho paripuṇṇasaṅkappo. |
They’re happy with that, but they haven’t got all they wished for. |
他们对此感到高兴,但并没有得到他们所渴望的一切。 |
| So tāya samādhisampadāya na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
They don’t glorify themselves and put others down on account of that. |
他们不因此而赞美自己,贬低他人。 |
| Samādhisampadāya ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
They don’t become lazy and slack regarding their accomplishment in undistractible-lucidity, but generate enthusiasm and try to realize those things that are better and finer. |
他们不因不散乱的明晰的成就而变得懒惰松懈,而是产生热情并努力去实现那些更好、更精微的事物。 |
| So ñāṇadassanaṃ ārādheti. |
They achieve knowledge and vision. |
他们获得了知识和见识。 |
| So tena ñāṇadassanena attamano hoti, no ca kho paripuṇṇasaṅkappo. |
They’re happy with that, but they haven’t got all they wished for. |
他们对此感到高兴,但并没有得到他们所渴望的一切。 |
| So tena ñāṇadassanena na attānukkaṃseti, na paraṃ vambheti. |
They don’t glorify themselves and put others down on account of that. |
他们不因此而赞美自己,贬低他人。 |
| Ñāṇadassanena ca ye aññe dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca tesaṃ dhammānaṃ sacchikiriyāya chandaṃ janeti, vāyamati, anolīnavuttiko ca hoti asāthaliko. |
They don’t become lazy and slack regarding their knowledge and vision, but generate enthusiasm and try to realize those things that are better and finer. |
他们不因知识和见识而变得懒惰松懈,而是产生热情并努力去实现那些更好、更精微的事物。 |
| Puna caparaṃ, brāhmaṇa, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṃ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṃ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti. |
Furthermore, take a monk who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end. |
此外,比丘完全超越非想非非想处,进入并安住于想受灭。并且,通过智慧的观察,他们的烦恼得以终结。 |
| Ayampi kho, brāhmaṇa, dhammo ñāṇadassanena uttaritaro ca paṇītataro ca. |
This too is something better and finer than knowledge and vision. |
这比知识和见识更好、更精微。 |
| Ime kho, brāhmaṇa, dhammā ñāṇadassanena uttaritarā ca paṇītatarā ca. |
These are the things that are better and finer than knowledge and vision. |
这些就是比知识和见识更好、更精微的事物。 |
| Iti kho, brāhmaṇa, nayidaṃ brahmacariyaṃ lābhasakkārasilokānisaṃsaṃ, na sīlasampadānisaṃsaṃ, na samādhisampadānisaṃsaṃ, na ñāṇadassanānisaṃsaṃ. |
And so, brahmin, this spiritual life is not lived for the sake of possessions, honor, and popularity, or for accomplishment in ethics, or for accomplishment in undistractible-lucidity, or for knowledge and vision. |
所以,婆罗门,梵行不是为了财物、名誉和声望,也不是为了戒律上的成就,也不是为了不散乱的明晰上的成就,也不是为了知识和见识而修的。 |
| Yā ca kho ayaṃ, brāhmaṇa, akuppā cetovimutti— |
Rather, the goal, heartwood, and final end of the spiritual life is the unshakable freedom of heart.” |
相反,梵行的目标、核心和最终目的是不可动摇的心解脱。 |
| etadatthamidaṃ, brāhmaṇa, brahmacariyaṃ, etaṃ sāraṃ etaṃ pariyosānan”ti. |
|
|