🏠 > 🏛️ > MN-q   
+

MN 46 Mahā-dhamma-samādāna: The Great [Discourse] on Taking Up Dharma [practices]

pic for POJ


+

46.1 – (beings want good to come and bad to go)

(2023 SP-FLUENT translation by frankk‍ derived from B. Sujato‍)
Evaṃ me sutaṃ—​ So I have heard. 如是我闻。
ekaṃ samayaṃ bhagavā sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. 一时,佛陀住在舍卫城祇树给孤独园。
Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: There the Buddha addressed the monks: 在那里,佛陀对比丘们说:
“bhikkhavo”ti. “monks!” “比丘们!”
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṃ. “Venerable sir,” they replied. “世尊,”他们回答道。
Bhagavā etadavoca: The Buddha said this: 佛陀如是说:
“yebhuyyena, bhikkhave, sattā evaṅkāmā evaṃchandā evaṃadhippāyā: “monks, sentient beings typically have the wish, desire, and hope: “比丘们,有情众生通常都有这样的愿望、欲望和希望:
‘aho vata aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā parihāyeyyuṃ, iṭṭhā kantā manāpā dhammā abhivaḍḍheyyun’ti. ‘Oh, if only unlikable, undesirable, and disagreeable things would decrease, and likable, desirable, and agreeable things would increase!’ ‘啊,但愿不喜的、不愿的、不悦的事物减少,喜爱的、渴望的、悦意的事物增加!’

§1.1 – (but the opposite happens. Why?)

Tesaṃ, bhikkhave, sattānaṃ evaṅkāmānaṃ evaṃchandānaṃ evaṃadhippāyānaṃ aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā abhivaḍḍhanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā parihāyanti. But exactly the opposite happens to them. 然而,他们却恰恰相反。
Tatra tumhe, bhikkhave, kaṃ hetuṃ paccethā”ti? What do you take to be the reason for this?” 你们认为这是什么原因呢?”
“Bhagavaṃmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṃnettikā, bhagavaṃpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaññeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho; bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti. “Our Dharmas are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The monks will listen and remember it.” “我们的佛法以佛陀为根基。他是我们的导师,我们的皈依处。世尊,请佛陀亲自解释这个意义。比丘们会听闻并记住它。”
“Tena hi, bhikkhave, suṇātha, sādhukaṃ manasi karotha, bhāsissāmī”ti. “Well then, monks, listen and pay close attention, I will speak.” “那么,比丘们,仔细听,认真注意,我将要说法。”
“Evaṃ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṃ. “Yes, sir,” they replied. “是的,世尊,”他们回答道。
Bhagavā etadavoca: The Buddha said this: 佛陀如是说:

§1.2 – (ordinary person cultivates wrong)

“Idha, bhikkhave, assutavā puthujjano, ariyānaṃ adassāvī ariyadhammassa akovido ariyadhamme avinīto, sappurisānaṃ adassāvī sappurisadhammassa akovido sappurisadhamme avinīto, “Take an uneducated ordinary person who has not seen the noble ones, and is neither skilled nor trained in The Dharma of the noble ones. They’ve not seen good persons, and are neither skilled nor trained in The Dharma of the good persons. “取一个未受教育的凡夫,他没有见过圣者,在圣者的佛法中既不熟练也不受训。他没有见过善人,在善人的佛法中既不熟练也不受训。
sevitabbe dhamme na jānāti asevitabbe dhamme na jānāti, bhajitabbe dhamme na jānāti abhajitabbe dhamme na jānāti. They don’t know what Dharmas they should cultivate and foster, and what Dharmas they shouldn’t cultivate and foster. 他们不知道哪些佛法应该培养和扶持,哪些佛法不应该培养和扶持。
So sevitabbe dhamme ajānanto asevitabbe dhamme ajānanto, bhajitabbe dhamme ajānanto abhajitabbe dhamme ajānanto, asevitabbe dhamme sevati sevitabbe dhamme na sevati, abhajitabbe dhamme bhajati bhajitabbe dhamme na bhajati. So they cultivate and foster Dharmas they shouldn’t, and don’t cultivate and foster Dharmas they should. 所以他们培养和扶持不应该培养和扶持的佛法,而不培养和扶持应该培养和扶持的佛法。
Tassa asevitabbe dhamme sevato sevitabbe dhamme asevato, abhajitabbe dhamme bhajato bhajitabbe dhamme abhajato aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā abhivaḍḍhanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā parihāyanti. When they do so, unlikable, undesirable, and disagreeable things increase, and likable, desirable, and agreeable things decrease. 当他们这样做时,不喜的、不愿的、不悦的事物增加,喜爱的、渴望的、悦意的事物减少。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ aviddasuno. Because that’s what it’s like for someone who doesn’t know. 因为无知的人就是这样。

§1.3 – (educated disciple cultivates right)

Sutavā ca kho, bhikkhave, ariyasāvako, ariyānaṃ dassāvī ariyadhammassa kovido ariyadhamme suvinīto, sappurisānaṃ dassāvī sappurisadhammassa kovido sappurisadhamme suvinīto, But an educated noble-one's-disciple has seen the noble ones, and is skilled and trained in The Dharma of the noble ones. They’ve seen good persons, and are skilled and trained in The Dharma of the good persons. 但一个受过教育的圣者弟子,他见过圣者,在圣者的佛法中既熟练又受训。他见过善人,在善人的佛法中既熟练又受训。
sevitabbe dhamme jānāti asevitabbe dhamme jānāti, bhajitabbe dhamme jānāti abhajitabbe dhamme jānāti. They know what Dharmas they should cultivate and foster, and what Dharmas they shouldn’t cultivate and foster. 他们知道哪些佛法应该培养和扶持,哪些佛法不应该培养和扶持。
So sevitabbe dhamme jānanto asevitabbe dhamme jānanto, bhajitabbe dhamme jānanto abhajitabbe dhamme jānanto, asevitabbe dhamme na sevati sevitabbe dhamme sevati, abhajitabbe dhamme na bhajati bhajitabbe dhamme bhajati. So they cultivate and foster Dharmas they should, and don’t cultivate and foster Dharmas they shouldn’t. 所以他们培养和扶持应该培养和扶持的佛法,而不培养和扶持不应该培养和扶持的佛法。
Tassa asevitabbe dhamme asevato sevitabbe dhamme sevato, abhajitabbe dhamme abhajato bhajitabbe dhamme bhajato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā parihāyanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā abhivaḍḍhanti. When they do so, unlikable, undesirable, and disagreeable things decrease, and likable, desirable, and agreeable things increase. 当他们这样做时,不喜的、不愿的、不悦的事物减少,喜爱的、渴望的、悦意的事物增加。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ viddasuno. Because that’s what it’s like for someone who knows. 因为有知的人就是这样。
+

46.2 – (there are 4 permutations of Dharma and future result)

Cattārimāni, bhikkhave, dhammasamādānāni. monks, there are these four ways of taking up Dharmas. 比丘们,有这四种取法的方式。
Katamāni cattāri? What four? 哪四种?
Atthi, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṃ; There is a way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain. 有一种取法的方式,现在是痛苦的,但未来会带来痛苦。
atthi, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākaṃ; There is a way of taking up Dharmas that is pleasant now but results in future pain. 有一种取法的方式,现在是愉快的,但未来会带来痛苦。
atthi, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākaṃ; There is a way of taking up Dharmas that is painful now but results in future pleasure. 有一种取法的方式,现在是痛苦的,但未来会带来快乐。
atthi, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ. There is a way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure. 有一种取法的方式,现在是愉快的,未来也会带来快乐。

§2.1 – (pain now and pain future for ignoramus)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṃ, taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ nappajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain, an ignoramus, without knowing this, doesn’t truly understand: 当谈到现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式时,一个无知的人,不知道这一点,没有真正理解:
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākan’ti. ‘This is the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain.’ “这就是现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式。”
Taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ appajānanto taṃ sevati, taṃ na parivajjeti. So instead of avoiding that Dharma, they cultivate it. 所以他们非但不避免那种佛法,反而培养它。
Tassa taṃ sevato, taṃ aparivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā abhivaḍḍhanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā parihāyanti. When they do so, unlikable, undesirable, and disagreeable things increase, and likable, desirable, and agreeable things decrease. 当他们这样做时,不喜的、不愿的、不悦的事物增加,喜爱的、渴望的、悦意的事物减少。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ aviddasuno. (1) Because that’s what it’s like for someone who doesn’t know. 因为无知的人就是这样。

§2.2 – (pleasure now and pain future for ignoramus)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākaṃ taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ nappajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pain, an ignoramus … 当谈到现在愉快但未来会带来痛苦的取法方式时,一个无知的人……
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākan’ti.
Taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ appajānanto taṃ sevati, taṃ na parivajjeti. cultivates it … 培养它……
Tassa taṃ sevato, taṃ aparivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā abhivaḍḍhanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā parihāyanti. and disagreeable things increase … 不愉快的事物增加……
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ aviddasuno. (2)

§2.3 – (pain now and pleasure future for ignoramus)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākaṃ, taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ nappajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pleasure, an ignoramus … 当谈到现在痛苦但未来会带来快乐的取法方式时,一个无知的人……
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākan’ti.
Taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ appajānanto taṃ na sevati, taṃ parivajjeti. doesn’t cultivate it … 不培养它……
Tassa taṃ asevato, taṃ parivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā abhivaḍḍhanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā parihāyanti. and disagreeable things increase … 不愉快的事物增加……
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ aviddasuno. (3)

§2.4 – (pleasure now and pleasure future for ignoramus)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ, taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ nappajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure, an ignoramus … 当谈到现在愉快但未来会带来快乐的取法方式时,一个无知的人……
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākan’ti.
Taṃ avidvā avijjāgato yathābhūtaṃ appajānanto taṃ na sevati, taṃ parivajjeti. doesn’t cultivate it … 不培养它……
Tassa taṃ asevato, taṃ parivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā abhivaḍḍhanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā parihāyanti. and disagreeable things increase … 不愉快的事物增加……
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ aviddasuno. (4) Because that’s what it’s like for someone who doesn’t know. 因为无知的人就是这样。


+

46.3 – (four permutations for wise person)

§3.1 – (pain now and pain future for wise)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṃ taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain, a wise person, knowing this, truly understands: 当谈到现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式时,一个有智慧的人,知道这一点,真正理解:
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākan’ti. ‘This is the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain.’ “这就是现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式。”
Taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānanto taṃ na sevati, taṃ parivajjeti. So instead of cultivating that Dharma, they avoid it. 所以他们非但不培养那种佛法,反而避免它。
Tassa taṃ asevato, taṃ parivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā parihāyanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā abhivaḍḍhanti. When they do so, unlikable, undesirable, and disagreeable things decrease, and likable, desirable, and agreeable things increase. 当他们这样做时,不喜的、不愿的、不悦的事物减少,喜爱的、渴望的、悦意的事物增加。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ viddasuno. (1) Because that’s what it’s like for someone who knows. 因为有知的人就是这样。

§3.2 – (pleasure now and pain future for wise)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākaṃ taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pain, a wise person … 当谈到现在愉快但未来会带来痛苦的取法方式时,一个有智慧的人……
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākan’ti.
Taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānanto taṃ na sevati, taṃ parivajjeti. doesn’t cultivate it … 不培养它……
Tassa taṃ asevato, taṃ parivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā parihāyanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā abhivaḍḍhanti. and agreeable things increase … 愉快的事物增加……
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ viddasuno. (2)

§3.3 – (pain now and pleasure future for wise)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākaṃ taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pleasure, a wise person … 当谈到现在痛苦但未来会带来快乐的取法方式时,一个有智慧的人……
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākan’ti.
Taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānanto taṃ sevati, taṃ na parivajjeti. cultivates it … 培养它……
Tassa taṃ sevato, taṃ aparivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā parihāyanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā abhivaḍḍhanti. and agreeable things increase … 愉快的事物增加……
Taṃ kissa hetu?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ viddasuno. (3)

§3.4 – (pleasure now and pleasure future for wise)

Tatra, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānāti: When it comes to the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure, a wise person, knowing this, truly understands: 当谈到现在愉快但未来会带来快乐的取法方式时,一个有智慧的人,知道这一点,真正理解:
‘idaṃ kho dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākan’ti. ‘This is the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure.’ “这就是现在愉快但未来会带来快乐的取法方式。”
Taṃ vidvā vijjāgato yathābhūtaṃ pajānanto taṃ sevati, taṃ na parivajjeti. So instead of avoiding that Dharma, they cultivate it. 所以他们非但不避免那种佛法,反而培养它。
Tassa taṃ sevato, taṃ aparivajjayato, aniṭṭhā akantā amanāpā dhammā parihāyanti, iṭṭhā kantā manāpā dhammā abhivaḍḍhanti. When they do so, unlikable, undesirable, and disagreeable things decrease, and likable, desirable, and agreeable things increase. 当他们这样做时,不喜的、不愿的、不悦的事物减少,喜爱的、渴望的、悦意的事物增加。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Evañhetaṃ, bhikkhave, hoti yathā taṃ viddasuno. (4) Because that’s what it’s like for someone who knows. 因为有知的人就是这样。


+

46.4 – (four permutation details)

§4.1 – (pain now and pain future: wrong action, speech, view)

Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṃ? And what is the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain? 何为现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式?
Idha, bhikkhave, ekacco sahāpi dukkhena sahāpi domanassena pāṇātipātī hoti, pāṇātipātapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti; It’s when someone in pain and sadness kills living creatures, steals, and commits sexual misconduct. They use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. And they’re covetous, malicious, with wrong view. Because of these things they experience pain and sadness. 那就是有人在痛苦和悲伤中杀害众生、偷盗、行淫。他们使用虚假、离间、粗恶或无意义的言语。他们贪婪、恶意、持邪见。因为这些事情,他们经历痛苦和悲伤。
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena adinnādāyī hoti, adinnādānapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena kāmesu micchācārī hoti, kāmesu micchācārapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena musāvādī hoti, musāvādapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena pisuṇavāco hoti, pisuṇavācāpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena pharusavāco hoti, pharusavācāpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena samphappalāpī hoti, samphappalāpapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena abhijjhālu hoti, abhijjhāpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena byāpannacitto hoti, byāpādapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena micchādiṭṭhi hoti, micchādiṭṭhipaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti.
So kāyassa bhedā paraṃ maraṇā apāyaṃ duggatiṃ vinipātaṃ nirayaṃ upapajjati. And when their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. 当他们的身体坏散,死后,他们投生到恶趣、恶处、地狱。
Idaṃ vuccati, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṃ. (1) This is called the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain. 这被称为现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式。

§4.2 – (pleasure now and pain future: wrong action, speech, view)

Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākaṃ? And what is the way of taking up Dharmas that is pleasant now but results in future pain? 何为现在愉快但未来会带来痛苦的取法方式?
Idha, bhikkhave, ekacco sahāpi sukhena sahāpi somanassena pāṇātipātī hoti, pāṇātipātapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti; It’s when someone with pleasure and happiness kills living creatures, steals, and commits sexual misconduct. They use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. And they’re covetous, malicious, with wrong view. Because of these things they experience pleasure and happiness. 那就是有人在快乐和幸福中杀害众生、偷盗、行淫。他们使用虚假、离间、粗恶或无意义的言语。他们贪婪、恶意、持邪见。因为这些事情,他们经历快乐和幸福。
sahāpi sukhena sahāpi somanassena adinnādāyī hoti, adinnādānapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena kāmesumicchācārī hoti, kāmesumicchācārapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena musāvādī hoti, musāvādapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena pisuṇavāco hoti, pisuṇavācāpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena pharusavāco hoti, pharusavācāpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena samphappalāpī hoti, samphappalāpapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena abhijjhālu hoti, abhijjhāpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena byāpannacitto hoti, byāpādapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena micchādiṭṭhi hoti, micchādiṭṭhipaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti.
So kāyassa bhedā paraṃ maraṇā apāyaṃ duggatiṃ vinipātaṃ nirayaṃ upapajjati. But when their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. 但当他们的身体坏散,死后,他们投生到恶趣、恶处、地狱。
Idaṃ vuccati, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākaṃ. (2) This is called the way of taking up Dharmas that is pleasant now but results in future pain. 这被称为现在愉快但未来会带来痛苦的取法方式。

§4.3 – (pain now and pleasure future: abstain from wrong action, speech, view)

Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākaṃ? And what is the way of taking up Dharmas that is painful now but results in future pleasure? 何为现在痛苦但未来会带来快乐的取法方式?
Idha, bhikkhave, ekacco sahāpi dukkhena sahāpi domanassena pāṇātipātā paṭivirato hoti, pāṇātipātā veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti; It’s when someone in pain and sadness doesn’t kill living creatures, steal, or commit sexual misconduct. They don’t use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. And they’re contented, kind-hearted, with right view. Because of these things they experience pain and sadness. 那就是有人在痛苦和悲伤中不杀害众生、不偷盗、不行淫。他们不使用虚假、离间、粗恶或无意义的言语。他们知足、善良、持正见。因为这些事情,他们经历痛苦和悲伤。
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena adinnādānā paṭivirato hoti, adinnādānā veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena kāmesumicchācārā paṭivirato hoti, kāmesumicchācārā veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena musāvādā paṭivirato hoti, musāvādā veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena pisuṇāya vācāya paṭivirato hoti, pisuṇāya vācāya veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena pharusāya vācāya paṭivirato hoti, pharusāya vācāya veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena samphappalāpā paṭivirato hoti, samphappalāpā veramaṇīpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena anabhijjhālu hoti, anabhijjhāpaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena abyāpannacitto hoti, abyāpādapaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi dukkhena sahāpi domanassena sammādiṭṭhi hoti, sammādiṭṭhipaccayā ca dukkhaṃ domanassaṃ paṭisaṃvedeti.
So kāyassa bhedā paraṃ maraṇā sugatiṃ saggaṃ lokaṃ upapajjati. But when their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm. 但当他们的身体坏散,死后,他们投生到善趣、天界。
Idaṃ vuccati, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākaṃ. (3) This is called the way of taking up Dharmas that is painful now but results in future pleasure. 这被称为现在痛苦但未来会带来快乐的取法方式。

§4.4 – (pleasure now and pleasure future: abstain from wrong action, speech, view)

Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ? And what is the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure? 何为现在愉快且未来会带来快乐的取法方式?
Idha, bhikkhave, ekacco sahāpi sukhena sahāpi somanassena pāṇātipātā paṭivirato hoti, pāṇātipātā veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti; It’s when someone with pleasure and happiness doesn’t kill living creatures, steal, or commit sexual misconduct. They don’t use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. And they’re contented, kind-hearted, with right view. Because of these things they experience pleasure and happiness. 那就是有人在快乐和幸福中不杀害众生、不偷盗、不行淫。他们不使用虚假、离间、粗恶或无意义的言语。他们知足、善良、持正见。因为这些事情,他们经历快乐和幸福。
sahāpi sukhena sahāpi somanassena adinnādānā paṭivirato hoti, adinnādānā veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena kāmesumicchācārā paṭivirato hoti, kāmesumicchācārā veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena musāvādā paṭivirato hoti, musāvādā veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena pisuṇāya vācāya paṭivirato hoti, pisuṇāya vācāya veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena pharusāya vācāya paṭivirato hoti, pharusāya vācāya veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena samphappalāpā paṭivirato hoti, samphappalāpā veramaṇīpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena anabhijjhālu hoti, anabhijjhāpaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena abyāpannacitto hoti, abyāpādapaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti;
sahāpi sukhena sahāpi somanassena sammādiṭṭhi hoti, sammādiṭṭhipaccayā ca sukhaṃ somanassaṃ paṭisaṃvedeti.
So kāyassa bhedā paraṃ maraṇā sugatiṃ saggaṃ lokaṃ upapajjati. And when their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm. 当他们的身体坏散,死后,他们投生到善趣、天界。
Idaṃ, vuccati, bhikkhave, dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ. This is called the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure. 这被称为现在愉快且未来会带来快乐的取法方式。
Imāni kho, bhikkhave, cattāri dhammasamādānāni. (4) These are the four ways of taking up Dharmas. 这就是四种取法方式。
+

46.5 – (four similes)

§5.1 – (bitter gourd mixed with poison)

Seyyathāpi, bhikkhave, tittakālābu visena saṃsaṭṭho. Suppose there was some bitter gourd mixed with poison. 假设有一些苦瓜混有毒药。
Atha puriso āgaccheyya jīvitukāmo amaritukāmo sukhakāmo dukkhappaṭikūlo. Then a man would come along who wants to live and doesn’t want to die, who wants to be happy and recoils from pain. 然后一个人走过来,他想活,不想死,他想快乐,厌恶痛苦。
Tamenaṃ evaṃ vadeyyuṃ: They’d say to him: 他们会对他说:
‘ambho purisa, ayaṃ tittakālābu visena saṃsaṭṭho, ‘Here, mister, this is bitter gourd mixed with poison. “先生,这是混有毒药的苦瓜。
sace ākaṅkhasi piva. Drink it if you like. 如果你喜欢就喝吧。
Tassa te pivato ceva nacchādessati vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana maraṇaṃ vā nigacchasi maraṇamattaṃ vā dukkhan’ti. If you drink it, the color, aroma, and flavor will be unappetizing, and it will result in death or deadly pain.’ 如果你喝了,它的颜色、香气和味道都会令人不快,并且会导致死亡或剧烈的痛苦。”
So taṃ appaṭisaṅkhāya piveyya, nappaṭinissajjeyya. He wouldn’t reject it. Without thinking, he’d drink it. 他不会拒绝。他不假思索地喝了。
Tassa taṃ pivato ceva nacchādeyya vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana maraṇaṃ vā nigaccheyya maraṇamattaṃ vā dukkhaṃ. The color, aroma, and flavor would be unappetizing, and it would result in death or deadly pain. 颜色、香气和味道都会令人不快,并且会导致死亡或剧烈的痛苦。
Tathūpamāhaṃ, bhikkhave, imaṃ dhammasamādānaṃ vadāmi, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṃ. (1) This is comparable to the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pain, I say. 我说,这与现在痛苦但未来会带来痛苦的取法方式相似。

§5.2 – (bronze cup of beverage)

Seyyathāpi, bhikkhave, āpānīyakaṃso vaṇṇasampanno gandhasampanno rasasampanno. Suppose there was a bronze cup of beverage that had a nice color, aroma, and flavor. 假设有一个青铜杯的饮料,颜色、香气和味道都不错。
So ca kho visena saṃsaṭṭho. But it was mixed with poison. 但它混有毒药。
Atha puriso āgaccheyya jīvitukāmo amaritukāmo sukhakāmo dukkhappaṭikūlo. Then a man would come along who wants to live and doesn’t want to die, who wants to be happy and recoils from pain. 然后一个人走过来,他想活,不想死,他想快乐,厌恶痛苦。
Tamenaṃ evaṃ vadeyyuṃ: They’d say to him: 他们会对他说:
‘ambho purisa, ayaṃ āpānīyakaṃso vaṇṇasampanno gandhasampanno rasasampanno. ‘Here, mister, this bronze cup of beverage has a nice color, aroma, and flavor. “先生,这个青铜杯的饮料,颜色、香气和味道都不错。
So ca kho visena saṃsaṭṭho, But it’s mixed with poison. 但它混有毒药。
sace ākaṅkhasi piva. Drink it if you like. 如果你喜欢就喝吧。
Tassa te pivatohi kho chādessati vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana maraṇaṃ vā nigacchasi maraṇamattaṃ vā dukkhan’ti. If you drink it, the color, aroma, and flavor will be appetizing, but it will result in death or deadly pain.’ 如果你喝了,它的颜色、香气和味道都会令人愉快,但会导致死亡或剧烈的痛苦。”
So taṃ appaṭisaṅkhāya piveyya, nappaṭinissajjeyya. He wouldn’t reject it. Without thinking, he’d drink it. 他不会拒绝。他不假思索地喝了。
Tassa taṃ pivatohi kho chādeyya vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana maraṇaṃ vā nigaccheyya maraṇamattaṃ vā dukkhaṃ. The color, aroma, and flavor would be appetizing, but it would result in death or deadly pain. 颜色、香气和味道都会令人愉快,但会导致死亡或剧烈的痛苦。
Tathūpamāhaṃ, bhikkhave, imaṃ dhammasamādānaṃ vadāmi, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhaṃ āyatiṃ dukkhavipākaṃ. (2) This is comparable to the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pain, I say. 我说,这与现在愉快但未来会带来痛苦的取法方式相似。

§5.3 – (fermented urine with medicine)

Seyyathāpi, bhikkhave, pūtimuttaṃ nānābhesajjehi saṃsaṭṭhaṃ. Suppose there was some fermented urine mixed with different medicines. 假设有一些发酵的尿液混有不同的药物。
Atha puriso āgaccheyya paṇḍukarogī. Then a man with jaundice would come along. 然后一个患黄疸病的人走过来。
Tamenaṃ evaṃ vadeyyuṃ: They’d say to him: 他们会对他说:
‘ambho purisa, idaṃ pūtimuttaṃ nānābhesajjehi saṃsaṭṭhaṃ, sace ākaṅkhasi piva. ‘Here, mister, this is fermented urine mixed with different medicines. Drink it if you like. “先生,这是混有不同药物的发酵尿液。如果你喜欢就喝吧。
Tassa te pivatohi kho nacchādessati vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana sukhī bhavissasī’ti. If you drink it, the color, aroma, and flavor will be unappetizing, but after drinking it you will be happy.’ 如果你喝了,它的颜色、香气和味道都会令人不快,但喝了之后你会感到快乐。”
So taṃ paṭisaṅkhāya piveyya, nappaṭinissajjeyya. He wouldn’t reject it. After thinking, he’d drink it. 他不会拒绝。他思考后喝了。
Tassa taṃ pivatohi kho nacchādeyya vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana sukhī assa. The color, aroma, and flavor would be unappetizing, but after drinking it he would be happy. 颜色、香气和味道都会令人不快,但喝了之后他会感到快乐。
Tathūpamāhaṃ, bhikkhave, imaṃ dhammasamādānaṃ vadāmi, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannadukkhaṃ āyatiṃ sukhavipākaṃ. (3) This is comparable to the way of taking up Dharmas that is painful now and results in future pleasure, I say. 我说,这与现在痛苦但未来会带来快乐的取法方式相似。

§5.4 – (honey, ghee, molasses)

Seyyathāpi, bhikkhave, dadhi ca madhu ca sappi ca phāṇitañca ekajjhaṃ saṃsaṭṭhaṃ. Suppose there was some curds, honey, ghee, and molasses all mixed together. 假设有一些凝乳、蜂蜜、酥油和糖蜜都混合在一起。
Atha puriso āgaccheyya lohitapakkhandiko. Then a man with dysentery would come along. 然后一个患痢疾的人走过来。
Tamenaṃ evaṃ vadeyyuṃ: They’d say to him: 他们会对他说:
‘ambho purisa, idaṃ dadhi ca madhu ca sappi ca phāṇitañca ekajjhaṃ saṃsaṭṭhaṃ, sace ākaṅkhasi piva. ‘Here, mister, this is curds, honey, ghee, and molasses all mixed together. Drink it if you like. “先生,这是凝乳、蜂蜜、酥油和糖蜜都混合在一起。如果你喜欢就喝吧。
Tassa te pivato ceva chādessati vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana sukhī bhavissasī’ti. If you drink it, the color, aroma, and flavor will be appetizing, and after drinking it you will be happy.’ 如果你喝了,它的颜色、香气和味道都会令人愉快,而且喝了之后你会感到快乐。”
So taṃ paṭisaṅkhāya piveyya, nappaṭinissajjeyya. He wouldn’t reject it. After thinking, he’d drink it. 他不会拒绝。他思考后喝了。
Tassa taṃ pivato ceva chādeyya vaṇṇenapi gandhenapi rasenapi, pivitvā ca pana sukhī assa. The color, aroma, and flavor would be appetizing, and after drinking it he would be happy. 颜色、香气和味道都会令人愉快,而且喝了之后他会感到快乐。
Tathūpamāhaṃ, bhikkhave, imaṃ dhammasamādānaṃ vadāmi, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ. (4) This is comparable to the way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure, I say. 我说,这与现在愉快且未来会带来快乐的取法方式相似。
end of section [46.5 (four similes)]
+

46.6 – (conclusion: way that is pleasant now and future ↔ rain season sky sun dispels dark)

Seyyathāpi, bhikkhave, vassānaṃ pacchime māse saradasamaye viddhe vigatavalāhake deve ādicco nabhaṃ abbhussakkamāno sabbaṃ ākāsagataṃ tamagataṃ abhivihacca bhāsate ca tapate ca virocate ca; It’s like the time after the rainy season when the sky is clear and cloudless. And when the sun rises, it dispels all the darkness from the sky as it shines and glows and radiates. 就像雨季过后,天空晴朗无云。当太阳升起时,它驱散了天空中的所有黑暗,因为它闪耀、发光、辐射。

§6.1 – (Buddha critical of wrong Dharmas of other religions)

evameva kho, bhikkhave, yamidaṃ dhammasamādānaṃ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṃ tadaññe puthusamaṇabrāhmaṇaparappavāde abhivihacca bhāsate ca tapate ca virocate cā”ti. In the same way, this way of taking up Dharmas that is pleasant now and results in future pleasure dispels the doctrines of the various other ascetics and brahmins as it shines and glows and radiates.” 同样地,这种现在愉快且未来会带来快乐的取法方式,驱散了各种其他沙门和婆罗门的教义,因为它闪耀、发光、辐射。”

Idamavoca bhagavā. That is what the Buddha said. 佛陀如是说。
Attamanā te bhikkhū bhagavato bhāsitaṃ abhinandunti. Satisfied, the monks were happy with what the Buddha said. 比丘们心满意足,对佛陀所说的话感到欢喜。
end of section [46 – MN 46 Mahā-dhamma-samādāna: The Great [Discourse] on Taking Up Dharma [practices]]