🏠 > 🏛️ > MN-q   
+

MN 26 Pāsarāsi: Noble Search

pic for POJ


(derived from B. Sujato 2018/12) (摘自B. Sujato 2018/12)
Evaṃ me sutaṃ—​ So I have heard. 如是我闻。
ekaṃ samayaṃ bhagavā sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. 一时,佛陀住在舍卫城附近的祇园,给孤独园。
Atha kho bhagavā pubbaṇhasamayaṃ nivāsetvā pattacīvaramādāya sāvatthiṃ piṇḍāya pāvisi. Then the Buddha robed up in the morning and, taking his bowl and robe, entered Sāvatthī for alms. 然后,佛陀清晨着衣,持钵持衣,进入舍卫城乞食。
Atha kho sambahulā bhikkhū yenāyasmā ānando tenupasaṅkamiṃsu; upasaṅkamitvā āyasmantaṃ ānandaṃ etadavocuṃ: Then several monks went up to Venerable Ānanda and said to him: 这时,几位比丘来到阿难尊者面前,对他说:
“cirassutā no, āvuso ānanda, bhagavato sammukhā dhammī kathā. “Reverend, it’s been a long time since we’ve heard a Dhamma talk from the Buddha. “尊者,我们很久没有听到佛陀说法了。
Sādhu mayaṃ, āvuso ānanda, labheyyāma bhagavato sammukhā dhammiṃ kathaṃ savanāyā”ti. It would be good if we got to hear a Dhamma talk from the Buddha.” 如果能听到佛陀说法,那真是太好了。”
“Tena hāyasmanto yena rammakassa brāhmaṇassa assamo tenupasaṅkamatha; “Well then, reverends, go to the brahmin Rammaka’s hermitage. “那好吧,尊者们,去婆罗门拉玛卡的长者精舍吧。
appeva nāma labheyyātha bhagavato sammukhā dhammiṃ kathaṃ savanāyā”ti. Hopefully you’ll get to hear a Dhamma talk from the Buddha.” 希望你们能听到佛陀说法。”
“Evamāvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato ānandassa paccassosuṃ. “Yes, reverend,” they replied. “是的,尊者,”他们回答道。

Atha kho bhagavā sāvatthiyaṃ piṇḍāya caritvā pacchābhattaṃ piṇḍapātapaṭikkanto āyasmantaṃ ānandaṃ āmantesi: Then, after the meal, on his return from alms-round, the Buddha addressed Ānanda: 然后,饭后,佛陀乞食归来,对阿难说:
“āyāmānanda, yena pubbārāmo migāramātupāsādo tenupasaṅkamissāma divāvihārāyā”ti. “Come, Ānanda, let’s go to the Eastern Monastery, the stilt longhouse of Migāra’s mother for the day’s meditation.” “阿难,来,我们去东方精舍,弥伽罗的母亲的杆上长屋,进行今日的禅修。”
“Evaṃ, bhante”ti kho āyasmā ānando bhagavato paccassosi. “Yes, sir,” Ānanda replied. “是的,尊者,”阿难回答道。
Atha kho bhagavā āyasmatā ānandena saddhiṃ yena pubbārāmo migāramātupāsādo tenupasaṅkami divāvihārāya. So the Buddha went with Ānanda to the Eastern Monastery. 于是佛陀和阿难一同前往东方精舍。
Atha kho bhagavā sāyanhasamayaṃ paṭisallānā vuṭṭhito āyasmantaṃ ānandaṃ āmantesi: In the late afternoon the Buddha came out of retreat and addressed Ānanda: 傍晚时分,佛陀出定,对阿难说:
“āyāmānanda, yena pubbakoṭṭhako tenupasaṅkamissāma gattāni parisiñcitun”ti. “Come, Ānanda, let’s go to the eastern gate to bathe.” “阿难,来,我们去东门洗浴。”
“Evaṃ, bhante”ti kho āyasmā ānando bhagavato paccassosi. “Yes, sir,” Ānanda replied. “是的,尊者,”阿难回答道。

Atha kho bhagavā āyasmatā ānandena saddhiṃ yena pubbakoṭṭhako tenupasaṅkami gattāni parisiñcituṃ. So the Buddha went with Ānanda to the eastern gate to bathe. 于是佛陀与阿难一同前往东门洗浴。
Pubbakoṭṭhake gattāni parisiñcitvā paccuttaritvā ekacīvaro aṭṭhāsi gattāni pubbāpayamāno. When he had bathed and emerged from the water he stood in one robe drying himself. 他洗完澡,从水中出来后,便穿着一件袈裟站着晾干身体。
Atha kho āyasmā ānando bhagavantaṃ etadavoca: Then Ānanda said to the Buddha: 这时阿难对佛陀说:
“ayaṃ, bhante, rammakassa brāhmaṇassa assamo avidūre. “Sir, the hermitage of the brahmin Rammaka is near by. “尊者,婆罗门拉玛卡的精舍就在附近。
Ramaṇīyo, bhante, rammakassa brāhmaṇassa assamo; It’s so delightful, 它如此令人愉悦,
pāsādiko, bhante, rammakassa brāhmaṇassa assamo. so lovely. 如此可爱。
Sādhu, bhante, bhagavā yena rammakassa brāhmaṇassa assamo tenupasaṅkamatu anukampaṃ upādāyā”ti. Please visit it out of compassion.” 请慈悲前往。”
Adhivāsesi bhagavā tuṇhībhāvena. The Buddha consented in silence, 佛陀默许了,

26.3 – (monks sitting together should either discuss the Dharmas or keep👑😶noble silence)

Atha kho bhagavā yena rammakassa brāhmaṇassa assamo tenupasaṅkami. and went to the brahmin Rammaka’s hermitage. 然后去了婆罗门拉玛卡的精舍。
Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū rammakassa brāhmaṇassa assame dhammiyā kathāya sannisinnā honti. Now at that time several monks were sitting together in the hermitage talking about The Dharma. 当时有几位比丘正在精舍里一起谈论佛法。
Atha kho bhagavā bahidvārakoṭṭhake aṭṭhāsi kathāpariyosānaṃ āgamayamāno. The Buddha stood outside the door waiting for the talk to end. 佛陀站在门外,等待谈话结束。
Atha kho bhagavā kathāpariyosānaṃ viditvā ukkāsitvā aggaḷaṃ ākoṭesi. When he knew the talk had ended he cleared his throat and knocked with the latch. 当他知道谈话结束时,他清了清嗓子,敲了敲门闩。
Vivariṃsu kho te bhikkhū bhagavato dvāraṃ. The monks opened the door for the Buddha, 比丘们为佛陀开了门,
Atha kho bhagavā rammakassa brāhmaṇassa assamaṃ pavisitvā paññatte āsane nisīdi. and he entered the hermitage, where he sat on the seat spread out 他进入精舍,坐在铺好的座位上
Nisajja kho bhagavā bhikkhū āmantesi: and addressed the monks: 对比丘们说:
“kāya nuttha, bhikkhave, etarahi kathāya sannisinnā? “monks, what were you sitting talking about just now? “比丘们,刚才你们坐着谈论什么?
Kā ca pana vo antarākathā vippakatā”ti? What conversation was unfinished?” 什么话题没有说完?”
“Bhagavantameva kho no, bhante, ārabbha dhammī kathā vippakatā, atha bhagavā anuppatto”ti. “Sir, our unfinished discussion on The Dharma was about the Buddha himself when the Buddha arrived.” “尊者,当佛陀到来时,我们未完的佛法讨论是关于佛陀自己的。”

“Sādhu, bhikkhave. “Good, monks! “很好,比丘们!
Etaṃ kho, bhikkhave, tumhākaṃ patirūpaṃ kulaputtānaṃ saddhā agārasmā anagāriyaṃ pabbajitānaṃ yaṃ tumhe dhammiyā kathāya sannisīdeyyātha. It’s appropriate for people from good families like you, who have gone forth in justifiable-trust from the lay life to homelessness, to sit together and talk about The Dharma. 像你们这样善信出家、离俗出家的善男子,坐在一起谈论佛法是恰当的。
Sannipatitānaṃ vo, bhikkhave, dvayaṃ karaṇīyaṃ— When you’re sitting together you should do one of two things: 当你们坐在一起时,应该做两件事之一:
dhammī vā kathā, ariyo vā tuṇhībhāvo. discuss the Dharmas or keep noble silence. 讨论佛法或者保持圣默。

Dvemā, bhikkhave, pariyesanā— monks, there are these two searches: 比丘们,有这两种寻觅:
ariyā ca pariyesanā, anariyā ca pariyesanā. the noble search and the ignoble search. 圣寻和非圣寻。

26.4 – (what is the ignoble search?)

Katamā ca, bhikkhave, anariyā pariyesanā? And what is the ignoble search? 何为非圣寻?
Idha, bhikkhave, ekacco attanā jātidhammo samāno jātidhammaṃyeva pariyesati, attanā jarādhammo samāno jarādhammaṃyeva pariyesati, attanā byādhidhammo samāno byādhidhammaṃyeva pariyesati, attanā maraṇadhammo samāno maraṇadhammaṃyeva pariyesati, attanā sokadhammo samāno sokadhammaṃyeva pariyesati, attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhammaṃyeva pariyesati. It’s when someone who is themselves liable to be reborn seeks what is also liable to be reborn. Themselves liable to grow old, fall sick, die, sorrow, and become corrupted, they seek what is also liable to these things. 那就是他自己易于再生,却去寻求同样易于再生的事物。他自己易于衰老、生病、死亡、忧愁和腐朽,却去寻求同样易于这些事物。

Kiñca, bhikkhave, jātidhammaṃ vadetha? And what should be described as liable to be reborn? 什么是容易再生的呢?
Puttabhariyaṃ, bhikkhave, jātidhammaṃ, dāsidāsaṃ jātidhammaṃ, ajeḷakaṃ jātidhammaṃ, kukkuṭasūkaraṃ jātidhammaṃ, hatthigavāssavaḷavaṃ jātidhammaṃ, jātarūparajataṃ jātidhammaṃ. Partners and children, male and female bondservants, goats and sheep, chickens and pigs, and elephants and cattle are liable to be reborn. 伴侣和子女、男女仆役、山羊和绵羊、鸡和猪,以及大象和牛,都容易再生。
Jātidhammā hete, bhikkhave, upadhayo. These attachments are liable to be reborn. 这些执着都容易再生。
Etthāyaṃ gathito mucchito ajjhāpanno attanā jātidhammo samāno jātidhammaṃyeva pariyesati. Someone who is tied, stupefied, and attached to such things, themselves liable to being reborn, seeks what is also liable to be reborn. 一个被这些事物束缚、迷惑、执着的人,他自己容易再生,却去寻求同样容易再生的事物。

Kiñca, bhikkhave, jarādhammaṃ vadetha? And what should be described as liable to grow old? 何谓易老者?
Puttabhariyaṃ, bhikkhave, jarādhammaṃ, dāsidāsaṃ jarādhammaṃ, ajeḷakaṃ jarādhammaṃ, kukkuṭasūkaraṃ jarādhammaṃ, hatthigavāssavaḷavaṃ jarādhammaṃ, jātarūparajataṃ jarādhammaṃ. Partners and children, male and female bondservants, goats and sheep, chickens and pigs, and elephants and cattle are liable to grow old. 伴侣和子女、男女仆役、山羊和绵羊、鸡和猪,以及大象和牛,都容易衰老。
Jarādhammā hete, bhikkhave, upadhayo. These attachments are liable to grow old. 这些执着都容易衰老。
Etthāyaṃ gathito mucchito ajjhāpanno attanā jarādhammo samāno jarādhammaṃyeva pariyesati. Someone who is tied, stupefied, and attached to such things, themselves liable to grow old, seeks what is also liable to grow old. 一个被这些事物束缚、迷惑、执着的人,他自己容易衰老,却去寻求同样容易衰老的事物。

Kiñca, bhikkhave, byādhidhammaṃ vadetha? And what should be described as liable to fall sick? 何谓易病者?
Puttabhariyaṃ, bhikkhave, byādhidhammaṃ, dāsidāsaṃ byādhidhammaṃ, ajeḷakaṃ byādhidhammaṃ, kukkuṭasūkaraṃ byādhidhammaṃ, hatthigavāssavaḷavaṃ byādhidhammaṃ. Partners and children, male and female bondservants, goats and sheep, chickens and pigs, and elephants and cattle are liable to fall sick. 伴侣和子女、男女仆役、山羊和绵羊、鸡和猪,以及大象和牛,都容易生病。
Byādhidhammā hete, bhikkhave, upadhayo. These attachments are liable to fall sick. 这些执着都容易生病。
Etthāyaṃ gathito mucchito ajjhāpanno attanā byādhidhammo samāno byādhidhammaṃyeva pariyesati. Someone who is tied, stupefied, and attached to such things, themselves liable to falling sick, seeks what is also liable to fall sick. 一个被这些事物束缚、迷惑、执着的人,他自己容易生病,却去寻求同样容易生病的事物。

Kiñca, bhikkhave, maraṇadhammaṃ vadetha? And what should be described as liable to die? 何谓易死者?
Puttabhariyaṃ, bhikkhave, maraṇadhammaṃ, dāsidāsaṃ maraṇadhammaṃ, ajeḷakaṃ maraṇadhammaṃ, kukkuṭasūkaraṃ maraṇadhammaṃ, hatthigavāssavaḷavaṃ maraṇadhammaṃ. Partners and children, male and female bondservants, goats and sheep, chickens and pigs, and elephants and cattle are liable to die. 伴侣和子女、男女仆役、山羊和绵羊、鸡和猪,以及大象和牛,都容易死亡。
Maraṇadhammā hete, bhikkhave, upadhayo. These attachments are liable to die. 这些执着都容易死亡。
Etthāyaṃ gathito mucchito ajjhāpanno attanā maraṇadhammo samāno maraṇadhammaṃyeva pariyesati. Someone who is tied, stupefied, and attached to such things, themselves liable to die, seeks what is also liable to die. 一个被这些事物束缚、迷惑、执着的人,他自己容易死亡,却去寻求同样容易死亡的事物。

Kiñca, bhikkhave, sokadhammaṃ vadetha? And what should be described as liable to sorrow? 何谓易忧者?
Puttabhariyaṃ, bhikkhave, sokadhammaṃ, dāsidāsaṃ sokadhammaṃ, ajeḷakaṃ sokadhammaṃ, kukkuṭasūkaraṃ sokadhammaṃ, hatthigavāssavaḷavaṃ sokadhammaṃ. Partners and children, male and female bondservants, goats and sheep, chickens and pigs, and elephants and cattle are liable to sorrow. 伴侣和子女、男女仆役、山羊和绵羊、鸡和猪,以及大象和牛,都容易忧愁。
Sokadhammā hete, bhikkhave, upadhayo. These attachments are liable to sorrow. 这些执着都容易忧愁。
Etthāyaṃ gathito mucchito ajjhāpanno attanā sokadhammo samāno sokadhammaṃyeva pariyesati. Someone who is tied, stupefied, and attached to such things, themselves liable to sorrow, seeks what is also liable to sorrow. 一个被这些事物束缚、迷惑、执着的人,他自己容易忧愁,却去寻求同样容易忧愁的事物。

Kiñca, bhikkhave, saṅkilesadhammaṃ vadetha? And what should be described as liable to corruption? 何谓易腐者?
Puttabhariyaṃ, bhikkhave, saṅkilesadhammaṃ, dāsidāsaṃ saṅkilesadhammaṃ, ajeḷakaṃ saṅkilesadhammaṃ, kukkuṭasūkaraṃ saṅkilesadhammaṃ, hatthigavāssavaḷavaṃ saṅkilesadhammaṃ, jātarūparajataṃ saṅkilesadhammaṃ. Partners and children, male and female bondservants, goats and sheep, chickens and pigs, elephants and cattle, and gold and money are liable to corruption. 伴侣和子女、男女仆役、山羊和绵羊、鸡和猪,大象和牛,以及金银财宝都容易腐败。
Saṅkilesadhammā hete, bhikkhave, upadhayo. These attachments are liable to corruption. 这些执着都容易腐败。
Etthāyaṃ gathito mucchito ajjhāpanno attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhammaṃyeva pariyesati. Someone who is tied, stupefied, and attached to such things, themselves liable to corruption, seeks what is also liable to corruption. 一个被这些事物束缚、迷惑、执着的人,他自己容易腐败,却去寻求同样容易腐败的事物。
Ayaṃ, bhikkhave, anariyā pariyesanā. This is the ignoble search. 这就是非圣寻。
+

26.5 – (what is the noble search? )

Katamā ca, bhikkhave, ariyā pariyesanā? And what is the noble search? 什么是圣寻呢?
Idha, bhikkhave, ekacco attanā jātidhammo samāno jātidhamme ādīnavaṃ viditvā ajātaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesati, attanā jarādhammo samāno jarādhamme ādīnavaṃ viditvā ajaraṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesati, attanā byādhidhammo samāno byādhidhamme ādīnavaṃ viditvā abyādhiṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesati, attanā maraṇadhammo samāno maraṇadhamme ādīnavaṃ viditvā amataṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesati, attanā sokadhammo samāno sokadhamme ādīnavaṃ viditvā asokaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesati, attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhamme ādīnavaṃ viditvā asaṅkiliṭṭhaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesati. It’s when someone who is themselves liable to be reborn, understanding the drawbacks in being liable to be reborn, seeks the unborn supreme sanctuary, nirvana. Themselves liable to grow old, fall sick, die, sorrow, and become corrupted, understanding the drawbacks in these things, they seek the unaging, unailing, undying, sorrowless, uncorrupted supreme sanctuary, nirvana. 那就是他自己易于再生,却理解易于再生的弊端,寻求无生、无上安稳的涅槃。他自己易于衰老、生病、死亡、忧愁和腐朽,理解这些弊端,寻求无衰、无病、不死、无忧、无腐的无上安稳的涅槃。
Ayaṃ, bhikkhave, ariyā pariyesanā. This is the noble search. 这就是圣寻。

Ahampi sudaṃ, bhikkhave, pubbeva sambodhā anabhisambuddho bodhisattova samāno attanā jātidhammo samāno jātidhammaṃyeva pariyesāmi, attanā jarādhammo samāno jarādhammaṃyeva pariyesāmi, attanā byādhidhammo samāno byādhidhammaṃyeva pariyesāmi, attanā maraṇadhammo samāno maraṇadhammaṃyeva pariyesāmi, attanā sokadhammo samāno sokadhammaṃyeva pariyesāmi, attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhammaṃyeva pariyesāmi. monks, before my awakening—when I was still unawakened but intent on awakening—I too, being liable to be reborn, sought what is also liable to be reborn. Myself liable to grow old, fall sick, die, sorrow, and become corrupted, I sought what is also liable to these things. 比丘们,在我觉悟之前——当我尚未觉悟但致力于觉悟时——我也曾易于再生,寻求同样易于再生的事物。我自己易于衰老、生病、死亡、忧愁和腐朽,却寻求同样易于这些事物。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 那时我想到:
‘kiṃ nu kho ahaṃ attanā jātidhammo samāno jātidhammaṃyeva pariyesāmi, attanā jarādhammo samāno … pe … byādhidhammo samāno … maraṇadhammo samāno … sokadhammo samāno … attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhammaṃyeva pariyesāmi? ‘Why do I, being liable to be reborn, grow old, fall sick, sorrow, die, and become corrupted, seek things that have the same nature? “我为什么,易于再生、衰老、生病、忧愁、死亡和腐朽,却寻求具有相同性质的事物呢?
Yannūnāhaṃ attanā jātidhammo samāno jātidhamme ādīnavaṃ viditvā ajātaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyeseyyaṃ, attanā jarādhammo samāno jarādhamme ādīnavaṃ viditvā ajaraṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyeseyyaṃ, attanā byādhidhammo samāno byādhidhamme ādīnavaṃ viditvā abyādhiṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyeseyyaṃ, attanā maraṇadhammo samāno maraṇadhamme ādīnavaṃ viditvā amataṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyeseyyaṃ, attanā sokadhammo samāno sokadhamme ādīnavaṃ viditvā asokaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyeseyyaṃ, attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhamme ādīnavaṃ viditvā asaṅkiliṭṭhaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyeseyyan’ti. Why don’t I seek the unborn, unaging, unailing, undying, sorrowless, uncorrupted supreme sanctuary, nirvana?’ 我为什么不寻求无生、无衰、无病、不死、无忧、无腐的无上安稳的涅槃呢?”

§5.1 – (teacher Āḷāra Kālāma)

So kho ahaṃ, bhikkhave, aparena samayena daharova samāno susukāḷakeso, bhadrena yobbanena samannāgato paṭhamena vayasā akāmakānaṃ mātāpitūnaṃ assumukhānaṃ rudantānaṃ kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbajiṃ. Some time later, while still black-haired, blessed with youth, in the prime of life—though my mother and father wished otherwise, weeping with tearful faces—I shaved off my hair and beard, dressed in ocher robes, and went forth from the lay life to homelessness. 一段时间后,我头发乌黑,青春焕发,正值壮年——尽管我的父母不愿如此,他们泪流满面——我剃除须发,穿上袈裟,离俗出家。
So evaṃ pabbajito samāno kiṃkusalagavesī anuttaraṃ santivarapadaṃ pariyesamāno yena āḷāro kālāmo tenupasaṅkamiṃ. upasaṅkamitvā āḷāraṃ kālāmaṃ etadavocaṃ: Once I had gone forth I set out to discover what is skillful, seeking the supreme state of sublime peace. I approached Āḷāra Kālāma and said to him: 出家后,我开始探求善法,寻求崇高寂静的无上境界。我走近阿罗逻·伽罗摩,对他说:
‘icchāmahaṃ, āvuso kālāma, imasmiṃ dhammavinaye brahmacariyaṃ caritun’ti. ‘Reverend Kālāma, I wish to live the spiritual life in this Dharma and training.’ “尊者伽罗摩,我希望在这部佛法和修行中过梵行生活。”
Evaṃ vutte, bhikkhave, āḷāro kālāmo maṃ etadavoca: Āḷāra Kālāma replied: 阿罗逻·伽罗摩回答说:
‘viharatāyasmā; ‘Stay, venerable. “留下吧,尊者。
tādiso ayaṃ dhammo yattha viññū puriso nacirasseva sakaṃ ācariyakaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyā’ti. this Dharma is such that a sensible person can soon realize their own tradition with their own insight and live having achieved it.’ 这部佛法就是这样,一个明智的人很快就能用自己的洞察力证得自己的传统,并活出它。”
So kho ahaṃ, bhikkhave, nacirasseva khippameva taṃ dhammaṃ pariyāpuṇiṃ. I quickly memorized that Dharma. 我很快就记住了那部佛法。
So kho ahaṃ, bhikkhave, tāvatakeneva oṭṭhapahatamattena lapitalāpanamattena ñāṇavādañca vadāmi theravādañca, ‘jānāmi passāmī’ti ca paṭijānāmi ahañceva aññe ca. So far as lip-recital and oral recitation were concerned, I spoke with knowledge and the authority of the elders. I claimed to know and see, and so did others. 就口诵和背诵而言,我带着知识和长者的权威说话。我声称知道和看见,其他人也如此。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘na kho āḷāro kālāmo imaṃ dhammaṃ kevalaṃ saddhāmattakena sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmīti pavedeti; ‘It is not solely by mere justifiable-trust that Āḷāra Kālāma declares: “I realize this Dharma with my own insight, and live having achieved it.” “阿罗逻·伽罗摩宣称:‘我用自己的洞察力证得这部佛法,并活出它’,这不仅仅是单纯的信心。
addhā āḷāro kālāmo imaṃ dhammaṃ jānaṃ passaṃ viharatī’ti. Surely he meditates knowing and seeing this Dharma.’ 他肯定是在禅修中知晓和看见这部佛法。”

§5.2 – (non Buddhist teachers also have5ind🖐️faculties)

Atha khvāhaṃ, bhikkhave, yena āḷāro kālāmo tenupasaṅkamiṃ; upasaṅkamitvā āḷāraṃ kālāmaṃ etadavocaṃ: So I approached Āḷāra Kālāma and said to him: 于是我走到阿罗逻·伽罗摩面前,对他说:
‘kittāvatā no, āvuso kālāma, imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmīti pavedesī’ti? ‘Reverend Kālāma, to what extent do you say you’ve realized this Dharma with your own insight?’ “尊者伽罗摩,您说您已经用自己的洞察力证得这部佛法到何种程度了?”
Evaṃ vutte, bhikkhave, āḷāro kālāmo ākiñcaññāyatanaṃ pavedesi. When I said this, he declared the dimension of nothingness. 我这样说时,他宣称是无所有处。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘na kho āḷārasseva kālāmassa atthi saddhā, mayhampatthi saddhā; ‘It’s not just Āḷāra Kālāma who has justifiable-trust, “不只是阿罗逻·伽罗摩有信心,
na kho āḷārasseva kālāmassa atthi vīriyaṃ, mayhampatthi vīriyaṃ; energy, 精进,
na kho āḷārasseva kālāmassa atthi sati, mayhampatthi sati; rememberfulness, 正念,
na kho āḷārasseva kālāmassa atthi samādhi, mayhampatthi samādhi; undistractible-lucidity, 正定,
na kho āḷārasseva kālāmassa atthi paññā, mayhampatthi paññā. and wisdom; I too have these things. 和智慧;我也有这些东西。
Yannūnāhaṃ yaṃ dhammaṃ āḷāro kālāmo sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmīti pavedeti, tassa dhammassa sacchikiriyāya padaheyyan’ti. Why don’t I make an effort to realize the same teaching that Āḷāra Kālāma says he has realized with his own insight?’ 我为什么不努力去证得阿罗逻·伽罗摩说他已用自己的洞察力证得的同样教法呢?”
So kho ahaṃ, bhikkhave, nacirasseva khippameva taṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihāsiṃ. I quickly realized that Dharma with my own insight, and lived having achieved it. 我很快就用自己的洞察力证得了那部佛法,并活出了它。

Atha khvāhaṃ, bhikkhave, yena āḷāro kālāmo tenupasaṅkamiṃ; upasaṅkamitvā āḷāraṃ kālāmaṃ etadavocaṃ: So I approached Āḷāra Kālāma and said to him: 于是我走近阿罗逻·伽罗摩,对他说:

‘Ettāvatā no, āvuso kālāma, imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedesī’ti? ‘Reverend Kālāma, have you realized this Dharma with your own insight up to this point, and declare it having achieved it?’ “尊者伽罗摩,您是否已用自己的洞察力证得这部佛法到此点,并宣称已证得?”

‘Ettāvatā kho ahaṃ, āvuso, imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedemī’ti. ‘I have, reverend.’ “我已证得,尊者。”

‘Ahampi kho, āvuso, ettāvatā imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmī’ti. ‘I too, reverend, have realized this Dharma with my own insight up to this point, and live having achieved it.’ “尊者,我也已用自己的洞察力证得这部佛法到此点,并活出它。”

‘Lābhā no, āvuso, suladdhaṃ no, āvuso, ‘We are fortunate, reverend, so very fortunate “尊者,我们真是幸运,非常幸运,
ye mayaṃ āyasmantaṃ tādisaṃ sabrahmacāriṃ passāma. to see a venerable such as yourself as one of our spiritual companions! 能有您这样的尊者作为我们的道友!
Iti yāhaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedemi taṃ tvaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharasi. So The Dharma that I’ve realized with my own insight, and declare having achieved it, you’ve realized with your own insight, and live having achieved it. 所以,我用自己的洞察力证得并宣称已证得的佛法,您也用自己的洞察力证得并活出了它。
Yaṃ tvaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharasi tamahaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedemi. The Dharma that you’ve realized with your own insight, and live having achieved it, I’ve realized with my own insight, and declare having achieved it. 您用自己的洞察力证得并活出的佛法,我也用自己的洞察力证得并宣称已证得。
Iti yāhaṃ dhammaṃ jānāmi taṃ tvaṃ dhammaṃ jānāsi, yaṃ tvaṃ dhammaṃ jānāsi tamahaṃ dhammaṃ jānāmi. So The Dharma that I know, you know, and The Dharma that you know, I know. 所以,我所知的佛法,您也知晓;您所知的佛法,我也知晓。
Iti yādiso ahaṃ tādiso tuvaṃ, yādiso tuvaṃ tādiso ahaṃ. I am like you and you are like me. 我像您,您也像我。
Ehi dāni, āvuso, ubhova santā imaṃ gaṇaṃ pariharāmā’ti. Come now, reverend! We should both lead this community together.’ 来吧,尊者!我们应该一起领导这个僧团。”

Iti kho, bhikkhave, āḷāro kālāmo ācariyo me samāno attano antevāsiṃ maṃ samānaṃ attanā samasamaṃ ṭhapesi, uḷārāya ca maṃ pūjāya pūjesi. And that is how my teacher Āḷāra Kālāma placed me, his student, on the same position as him, and honored me with lofty praise. 我的老师阿罗逻·伽罗摩就是这样把我这个学生置于与他同等的地位,并以崇高的赞美来尊荣我。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘nāyaṃ dhammo nibbidāya na virāgāya na nirodhāya na upasamāya na abhiññāya na sambodhāya na nibbānāya saṃvattati, yāvadeva ākiñcaññāyatanūpapattiyā’ti. ‘this Dharma doesn’t lead to disenchantment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and nirvana. It only leads as far as rebirth in the dimension of nothingness.’ “这部佛法不会导向厌离、离欲、止息、寂静、洞察、觉悟和涅槃。它只导向在无所有处的再生。”
So kho ahaṃ, bhikkhave, taṃ dhammaṃ analaṅkaritvā tasmā dhammā nibbijja apakkamiṃ. Realizing that this Dharma was inadequate, I left disappointed. 认识到这部佛法不足之处,我失望地离开了。

§5.5 – (teacher Uddaka, son of Rāma)

So kho ahaṃ, bhikkhave, kiṃ kusalagavesī anuttaraṃ santivarapadaṃ pariyesamāno yena udako rāmaputto tenupasaṅkamiṃ; upasaṅkamitvā udakaṃ rāmaputtaṃ etadavocaṃ: I set out to discover what is skillful, seeking the supreme state of sublime peace. I approached Uddaka, son of Rāma, and said to him: 我开始寻求善巧,寻求崇高的寂静境界。我走近了罗摩之子郁陀迦,对他说:
‘icchāmahaṃ, āvuso, imasmiṃ dhammavinaye brahmacariyaṃ caritun’ti. ‘Reverend, I wish to live the spiritual life in this Dharma and training.’ “尊者,我希望在这部佛法和修行中过梵行生活。”
Evaṃ vutte, bhikkhave, udako rāmaputto maṃ etadavoca: Uddaka replied: 郁陀迦回答说:
‘viharatāyasmā; ‘Stay, venerable. “留下吧,尊者。
tādiso ayaṃ dhammo yattha viññū puriso nacirasseva sakaṃ ācariyakaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyā’ti. this Dharma is such that a sensible person can soon realize their own tradition with their own insight and live having achieved it.’ 这部佛法就是这样,一个明智的人很快就能用自己的洞察力证得自己的传统,并活出它。”
So kho ahaṃ, bhikkhave, nacirasseva khippameva taṃ dhammaṃ pariyāpuṇiṃ. I quickly memorized that Dharma. 我很快就记住了那部佛法。
So kho ahaṃ, bhikkhave, tāvatakeneva oṭṭhapahatamattena lapitalāpanamattena ñāṇavādañca vadāmi theravādañca, ‘jānāmi passāmī’ti ca paṭijānāmi ahañceva aññe ca. So far as lip-recital and oral recitation were concerned, I spoke with knowledge and the authority of the elders. I claimed to know and see, and so did others. 就口诵和背诵而言,我带着知识和长者的权威说话。我声称知道和看见,其他人也如此。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘na kho rāmo imaṃ dhammaṃ kevalaṃ saddhāmattakena sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmīti pavedesi; ‘It is not solely by mere justifiable-trust that Rāma declared: “I realize this Dharma with my own insight, and live having achieved it.” “罗摩宣称:‘我用自己的洞察力证得这部佛法,并活出它’,这不仅仅是单纯的信心。
addhā rāmo imaṃ dhammaṃ jānaṃ passaṃ vihāsī’ti. Surely he meditated knowing and seeing this Dharma.’ 他肯定是在禅修中知晓和看见这部佛法。”

§5.6 – (Udaka also has5ind🖐️faculties)

Atha khvāhaṃ, bhikkhave, yena udako rāmaputto tenupasaṅkamiṃ; upasaṅkamitvā udakaṃ rāmaputtaṃ etadavocaṃ: So I approached Uddaka, son of Rāma, and said to him: 于是我走近了罗摩之子郁陀迦,对他说:
‘kittāvatā no, āvuso, rāmo imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmīti pavedesī’ti? ‘Reverend, to what extent did Rāma say he’d realized this Dharma with his own insight?’ “尊者,罗摩说他用自己的洞察力证得这部佛法到何种程度了?”
Evaṃ vutte, bhikkhave, udako rāmaputto nevasaññānāsaññāyatanaṃ pavedesi. When I said this, Uddaka, son of Rāma, declared the dimension of neither perception nor non-perception. 我这样说时,罗摩之子郁陀迦宣称是非想非非想处。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘na kho rāmasseva ahosi saddhā, mayhampatthi saddhā; ‘It’s not just Rāma who had justifiable-trust, “不只是罗摩有信心,
na kho rāmasseva ahosi vīriyaṃ, mayhampatthi vīriyaṃ; energy, 精进,
na kho rāmasseva ahosi sati, mayhampatthi sati; rememberfulness, 正念,
na kho rāmasseva ahosi samādhi, mayhampatthi samādhi, undistractible-lucidity, 正定,
na kho rāmasseva ahosi paññā, mayhampatthi paññā. and wisdom; I too have these things. 和智慧;我也有这些东西。
Yannūnāhaṃ yaṃ dhammaṃ rāmo sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmīti pavedesi, tassa dhammassa sacchikiriyāya padaheyyan’ti. Why don’t I make an effort to realize the same teaching that Rāma said he had realized with his own insight?’ 我为什么不努力去证得罗摩说他已用自己的洞察力证得的同样教法呢?”
So kho ahaṃ, bhikkhave, nacirasseva khippameva taṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihāsiṃ. I quickly realized that Dharma with my own insight, and lived having achieved it. 我很快就用自己的洞察力证得了那部佛法,并活出了它。

Atha khvāhaṃ, bhikkhave, yena udako rāmaputto tenupasaṅkamiṃ; upasaṅkamitvā udakaṃ rāmaputtaṃ etadavocaṃ: So I approached Uddaka, son of Rāma, and said to him: 于是我走近罗摩之子郁陀迦,对他说:

‘Ettāvatā no, āvuso, rāmo imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedesī’ti? ‘Reverend, had Rāma realized this Dharma with his own insight up to this point, and declared it having achieved it?’ “尊者,罗摩是否已用自己的洞察力证得这部佛法到此点,并宣称已证得?”

‘Ettāvatā kho, āvuso, rāmo imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedesī’ti. ‘He had, reverend.’ “他已证得,尊者。”

‘Ahampi kho, āvuso, ettāvatā imaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmī’ti. ‘I too have realized this Dharma with my own insight up to this point, and live having achieved it.’ “尊者,我也已用自己的洞察力证得这部佛法到此点,并活出它。”

‘Lābhā no, āvuso, suladdhaṃ no, āvuso, ‘We are fortunate, reverend, so very fortunate “尊者,我们真是幸运,非常幸运,
ye mayaṃ āyasmantaṃ tādisaṃ sabrahmacāriṃ passāma. to see a venerable such as yourself as one of our spiritual companions! 能有您这样的尊者作为我们的道友!
Iti yaṃ dhammaṃ rāmo sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedesi, taṃ tvaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharasi. So The Dharma that Rāma had realized with his own insight, and declared having achieved it, you’ve realized with your own insight, and live having achieved it. 所以,罗摩用自己的洞察力证得并宣称已证得的佛法,您也用自己的洞察力证得并活出了它。
Yaṃ tvaṃ dhammaṃ sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharasi, taṃ dhammaṃ rāmo sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja pavedesi. The Dharma that you’ve realized with your own insight, and live having achieved it, Rāma had realized with his own insight, and declared having achieved it. 您用自己的洞察力证得并活出的佛法,罗摩也用自己的洞察力证得并宣称已证得。
Iti yaṃ dhammaṃ rāmo abhiññāsi taṃ tvaṃ dhammaṃ jānāsi, yaṃ tvaṃ dhammaṃ jānāsi, taṃ dhammaṃ rāmo abhiññāsi. So The Dharma that Rāma directly knew, you know, and The Dharma you know, Rāma directly knew. 所以,罗摩直接知晓的佛法,您也知晓;您知晓的佛法,罗摩也直接知晓。
Iti yādiso rāmo ahosi tādiso tuvaṃ, yādiso tuvaṃ tādiso rāmo ahosi. Rāma was like you and you are like Rāma. 罗摩像您,您也像罗摩。
Ehi dāni, āvuso, tuvaṃ imaṃ gaṇaṃ pariharā’ti. Come now, reverend! You should lead this community.’ 来吧,尊者!您应该领导这个僧团。”

Iti kho, bhikkhave, udako rāmaputto sabrahmacārī me samāno ācariyaṭṭhāne maṃ ṭhapesi, uḷārāya ca maṃ pūjāya pūjesi. And that is how my spiritual companion Uddaka, son of Rāma, placed me in the position of a teacher, and honored me with lofty praise. 我的道友罗摩之子郁陀迦就是这样把我置于老师的地位,并以崇高的赞美来尊荣我。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘nāyaṃ dhammo nibbidāya na virāgāya na nirodhāya na upasamāya na abhiññāya na sambodhāya na nibbānāya saṃvattati, yāvadeva nevasaññānāsaññāyatanūpapattiyā’ti. ‘this Dharma doesn’t lead to disenchantment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and nirvana. It only leads as far as rebirth in the dimension of neither perception nor non-perception.’ “这部佛法不会导向厌离、离欲、止息、寂静、洞察、觉悟和涅槃。它只导向在非想非非想处的再生。”
So kho ahaṃ, bhikkhave, taṃ dhammaṃ analaṅkaritvā tasmā dhammā nibbijja apakkamiṃ. Realizing that this Dharma was inadequate, I left disappointed. 认识到这部佛法不足之处,我失望地离开了。
end of section [26.5 - (what is the noble search? )]

26.6 – (Buddha investigates without teacher)

So kho ahaṃ, bhikkhave, kiṃ kusalagavesī anuttaraṃ santivarapadaṃ pariyesamāno magadhesu anupubbena cārikaṃ caramāno yena uruvelā senānigamo tadavasariṃ. I set out to discover what is skillful, seeking the supreme state of sublime peace. Traveling stage by stage in the Magadhan lands, I arrived at Senanigama near Uruvelā. 我开始寻求善巧,寻求崇高的寂静境界。我一路跋涉于摩揭陀国,抵达了优楼频螺附近的斯那尼嘎马。
Tatthaddasaṃ ramaṇīyaṃ bhūmibhāgaṃ, pāsādikañca vanasaṇḍaṃ, nadiñca sandantiṃ setakaṃ supatitthaṃ ramaṇīyaṃ, samantā ca gocaragāmaṃ. There I saw a delightful park, a lovely grove with a flowing river that was clean and charming, with smooth banks. And nearby was a village to go for alms. 在那里,我看到一片令人愉悦的园林,一片可爱的树林,河水清澈迷人,河岸平坦。附近还有村庄可以乞食。
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘ramaṇīyo vata bho bhūmibhāgo, pāsādiko ca vanasaṇḍo, nadī ca sandati setakā supatitthā ramaṇīyā, samantā ca gocaragāmo. ‘This park is truly delightful, a lovely grove with a flowing river that’s clean and charming, with smooth banks. And nearby there’s a village to go for alms. “这个园林真是令人愉悦,一片可爱的树林,河水清澈迷人,河岸平坦。附近还有村庄可以乞食。
Alaṃ vatidaṃ kulaputtassa padhānatthikassa padhānāyā’ti. This is good enough for a respectable person who wishes to put forth effort in meditation.’ 这对于一个希望精进禅修的受人尊敬的人来说,已经足够了。”
So kho ahaṃ, bhikkhave, tattheva nisīdiṃ— So I sat down right there, thinking: 于是我便坐在那里,心想:
alamidaṃ padhānāyāti. ‘This is good enough for meditation.’ “这足以进行禅修。”

So kho ahaṃ, bhikkhave, attanā jātidhammo samāno jātidhamme ādīnavaṃ viditvā ajātaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamāno ajātaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃ, attanā jarādhammo samāno jarādhamme ādīnavaṃ viditvā ajaraṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamāno ajaraṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃ, attanā byādhidhammo samāno byādhidhamme ādīnavaṃ viditvā abyādhiṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamāno abyādhiṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃ, attanā maraṇadhammo samāno maraṇadhamme ādīnavaṃ viditvā amataṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃ, attanā sokadhammo samāno sokadhamme ādīnavaṃ viditvā asokaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃ, attanā saṅkilesadhammo samāno saṅkilesadhamme ādīnavaṃ viditvā asaṅkiliṭṭhaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamāno asaṅkiliṭṭhaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃ. And so, being myself liable to be reborn, understanding the drawbacks in being liable to be reborn, I sought the unborn supreme sanctuary, nirvana—and I found it. Being myself liable to grow old, fall sick, die, sorrow, and become corrupted, understanding the drawbacks in these things, I sought the unaging, unailing, undying, sorrowless, uncorrupted supreme sanctuary, nirvana—and I found it. 因此,我自己易于再生,理解易于再生的弊端,我寻求无生、无上安稳的涅槃——我找到了它。我自己易于衰老、生病、死亡、忧愁和腐朽,理解这些弊端,我寻求无衰、无病、不死、无忧、无腐的无上安稳的涅槃——我找到了它。
Ñāṇañca pana me dassanaṃ udapādi: Knowledge and vision arose in me: 知识和洞察力在我心中生起:
‘akuppā me vimutti, ayamantimā jāti, natthi dāni punabbhavo’ti. ‘My freedom is unshakable; this is my last rebirth; now there are no more future lives.’ “我的解脱不可动摇;这是我的最后一次再生;现在没有未来的生命了。”

Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘adhigato kho myāyaṃ dhammo gambhīro duddaso duranubodho santo paṇīto atakkāvacaro nipuṇo paṇḍitavedanīyo. ‘This dharma I have discovered is deep, hard to see, hard to understand, peaceful, sublime, beyond the scope of reason, subtle, comprehensible to the astute. “我所发现的佛法深奥、难见、难解、寂静、崇高、超越推理范围、微妙、为敏锐者所能理解。
Ālayarāmā kho panāyaṃ pajā ālayaratā ālayasammuditā. But people like attachment, they love it and enjoy it. 但人们喜欢执着,他们热爱并享受它。
Ālayarāmāya kho pana pajāya ālayaratāya ālayasammuditāya duddasaṃ idaṃ ṭhānaṃ yadidaṃ—idappaccayatā paṭiccasamuppādo. It’s hard for them to see this thing; that is, specific conditionality, dependent origination. 他们很难看到这一点;即,具体的条件性、缘起。
Idampi kho ṭhānaṃ duddasaṃ yadidaṃ—sabbasaṅkhārasamatho sabbūpadhipaṭinissaggo taṇhākkhayo virāgo nirodho nibbānaṃ. It’s also hard for them to see this thing; that is, the stilling of all activities, the letting go of all attachments, the ending of craving, fading away, cessation, nirvana. 他们也很难看到这一点;即,所有活动的止息、所有执着的放下、贪爱的终止、消退、止灭、涅槃。
Ahañceva kho pana dhammaṃ deseyyaṃ, pare ca me na ājāneyyuṃ, so mamassa kilamatho, sā mamassa vihesā’ti. And if I were to teach the Dhamma, others might not understand me, which would be wearying and troublesome for me.’ 如果我教导佛法,其他人可能不理解我,那对我来说将是疲惫和麻烦的。”
Apissu maṃ, bhikkhave, imā anacchariyā gāthāyo paṭibhaṃsu pubbe assutapubbā: And then these verses, which were neither supernaturally inspired, nor learned before in the past, occurred to me: 于是这些诗句,既非超自然启发,也非过去所学,在我心中生起:
(verse)
‘Kicchena me adhigataṃ, ‘I’ve struggled hard to realize this, “我已努力奋斗去实现它,
halaṃ dāni pakāsituṃ; enough with trying to explain it! 够了,别再试图解释了!
Rāgadosaparetehi, this Dharma is not easily understood 这佛法不易理解
nāyaṃ dhammo susambudho. by those mired in greed and hate. 那些深陷贪嗔痴的人。

Paṭisotagāmiṃ nipuṇaṃ, Those caught up in greed can’t see 那些被贪婪困住的人看不到
gambhīraṃ duddasaṃ aṇuṃ; what’s subtle, going against the stream, 什么是微妙的,逆流而上,
Rāgarattā na dakkhanti, deep, hard to see, and very fine, 深奥,难见,非常精微,
tamokhandhena āvuṭā’ti. for they’re shrouded in a mass of darkness.’ 因为他们被一大片黑暗笼罩着。”

26.7 – (Brahmā Sahampati asks Buddha to share Dharma)

Itiha me, bhikkhave, paṭisañcikkhato appossukkatāya cittaṃ namati, no dhammadesanāya. So, as I reflected like this, my mind inclined to remaining passive, not to teaching the Dhamma. 于是,我这样反思时,我的心倾向于保持沉默,不教导佛法。
Atha kho, bhikkhave, brahmuno sahampatissa mama cetasā cetoparivitakkamaññāya etadahosi: Then Brahmā Sahampati, knowing what I was thinking, thought: 这时,梵天沙汉帕提知道了我的想法,心想:
‘nassati vata bho loko, vinassati vata bho loko, yatra hi nāma tathāgatassa arahato sammāsambuddhassa appossukkatāya cittaṃ namati, no dhammadesanāyā’ti. ‘Oh my goodness! The world will be lost, the world will perish! For the mind of the Realized One, the perfected one, the fully awakened Buddha, inclines to remaining passive, not to teaching the Dhamma.’ “天哪!世界将要迷失,世界将要毁灭!因为如来、阿罗汉、正等正觉佛陀的心倾向于保持沉默,不教导佛法。”
Atha kho, bhikkhave, brahmā sahampati—seyyathāpi nāma balavā puriso samiñjitaṃ vā bāhaṃ pasāreyya, pasāritaṃ vā bāhaṃ samiñjeyya; evameva—brahmaloke antarahito mama purato pāturahosi. Then, as easily as a strong person would extend or contract their arm, he vanished from the Brahmā realm and reappeared in front of the Buddha. 然后,他像一个强壮的人伸缩手臂一样容易地,从梵天界消失,出现在佛陀面前。
Atha kho, bhikkhave, brahmā sahampati ekaṃsaṃ uttarāsaṅgaṃ karitvā yenāhaṃ tenañjaliṃ paṇāmetvā maṃ etadavoca: He arranged his robe over one shoulder, knelt on his right knee, raised his joined palms toward the Buddha, and said: 他将衣袍搭在一边肩膀上,右膝跪地,合掌向佛陀举起,说道:
‘desetu, bhante, bhagavā dhammaṃ, desetu sugato dhammaṃ. ‘Sir, let the Blessed One teach the Dhamma! Let the Holy One teach the Dhamma! “尊者,请世尊说法!请圣者说法!
Santi sattā apparajakkhajātikā, assavanatā dhammassa parihāyanti. There are beings with little dust in their eyes. They’re in decline because they haven’t heard The Dharma. 有些众生眼垢很少。他们因为没有听闻佛法而堕落。
Bhavissanti dhammassa aññātāro’ti. There will be those who understand The Dharma!’ 将会有一些人能理解佛法!”
Idamavoca, bhikkhave, brahmā sahampati. That’s what Brahmā Sahampati said. 梵天沙汉帕提如是说。
Idaṃ vatvā athāparaṃ etadavoca: Then he went on to say: 然后他接着说:
(verse)
‘Pāturahosi magadhesu pubbe, ‘Among the Magadhans there appeared in the past “在摩揭陀人中,过去曾出现
Dhammo asuddho samalehi cintito; an impure teaching thought up by those still stained. 一种不洁净的教义,由那些仍有污秽的人所构思。
Apāpuretaṃ amatassa dvāraṃ, Fling open the door to the deathless! 请打开不死之门!
Suṇantu dhammaṃ vimalenānubuddhaṃ. Let them hear The Dharma the stainless one discovered. 让他们听闻无垢者所发现的佛法。

Sele yathā pabbatamuddhaniṭṭhito, Standing high on a rocky mountain, 高高地站在岩石山上,
Yathāpi passe janataṃ samantato; you can see the people all around. 你可以看到四周的人们。
Tathūpamaṃ dhammamayaṃ sumedha, In just the same way, all-seer, wise one, 同样地,一切见者,智者,
Pāsādamāruyha samantacakkhu; ascend the palace built of Dhamma! 登上那由佛法建造的宫殿吧!
Sokāvatiṇṇaṃ janatamapetasoko, You’re free of sorrow; but look at these people 你已无忧;但看看这些人,
Avekkhassu jātijarābhibhūtaṃ. overwhelmed with sorrow, oppressed by rebirth and old age. 被忧愁所淹没,被轮回和衰老所压迫。

Uṭṭhehi vīra vijitasaṅgāma, Rise, hero! Victor in battle, leader of the caravan, 起来吧,英雄!战胜者,商队之首,
Satthavāha aṇaṇa vicara loke; wander the world without obligation. 无拘无束地游历世间。
Desassu bhagavā dhammaṃ, Let the Blessed One teach the Dhamma! 请世尊说法!
Aññātāro bhavissantī’ti. There will be those who understand!’ 将会有一些人能理解!”

26.8 – (Buddha surveys world with divine eye and sees capable students)

Atha kho ahaṃ, bhikkhave, brahmuno ca ajjhesanaṃ viditvā sattesu ca kāruññataṃ paṭicca buddhacakkhunā lokaṃ volokesiṃ. Then, understanding Brahmā’s invitation, I surveyed the world with the eye of a Buddha, because of my compassion for sentient beings. 于是,我理解了梵天的邀请,因为我对众生的慈悲,用佛眼遍观世间。
Addasaṃ kho ahaṃ, bhikkhave, buddhacakkhunā lokaṃ volokento satte apparajakkhe mahārajakkhe, tikkhindriye mudindriye, svākāre dvākāre, suviññāpaye duviññāpaye, appekacce paralokavajjabhayadassāvine viharante, appekacce na paralokavajjabhayadassāvine viharante. And I saw sentient beings with little dust in their eyes, and some with much dust in their eyes; with ardent faculties and with weak faculties, with good qualities and with bad qualities, easy to teach and hard to teach. And some of them lived seeing the danger in the flaw to do with the next world, while others did not. 我看到了有些众生眼垢很少,有些则很多;有些根性锐利,有些则迟钝,有些善根具足,有些则缺乏善根,有些易于教化,有些则难于教化。他们中有些人能够看到与来世相关的缺陷的危险,而另一些人则不能。
Seyyathāpi nāma uppaliniyaṃ vā paduminiyaṃ vā puṇḍarīkiniyaṃ vā appekaccāni uppalāni vā padumāni vā puṇḍarīkāni vā udake jātāni udake saṃvaḍḍhāni udakānuggatāni antonimuggaposīni, appekaccāni uppalāni vā padumāni vā puṇḍarīkāni vā udake jātāni udake saṃvaḍḍhāni udakānuggatāni samodakaṃ ṭhitāni, appekaccāni uppalāni vā padumāni vā puṇḍarīkāni vā udake jātāni udake saṃvaḍḍhāni udakaṃ accuggamma ṭhitāni anupalittāni udakena; It’s like a pool with blue water lilies, or pink or white lotuses. Some of them sprout and grow in the water without rising above it, thriving underwater. Some of them sprout and grow in the water reaching the water’s surface. And some of them sprout and grow in the water but rise up above the water and stand with no water clinging to them. 这就像一个池塘,里面有蓝睡莲、粉红莲花或白莲花。有些在水中萌芽生长,却不浮出水面,在水下茁壮成长。有些在水中萌芽生长,达到水面。还有些在水中萌芽生长,但却浮出水面,且不沾水而立。
evameva kho ahaṃ, bhikkhave, buddhacakkhunā lokaṃ volokento addasaṃ satte apparajakkhe mahārajakkhe, tikkhindriye mudindriye, svākāre dvākāre, suviññāpaye duviññāpaye, appekacce paralokavajjabhayadassāvine viharante, appekacce na paralokavajjabhayadassāvine viharante. In the same way, I saw sentient beings with little dust in their eyes, and some with much dust in their eyes. 同样地,我看到了有些众生眼垢很少,有些则很多。
Atha khvāhaṃ, bhikkhave, brahmānaṃ sahampatiṃ gāthāya paccabhāsiṃ: Then I replied in verse to Brahmā Sahampati: 然后我以偈颂回答梵天沙汉帕提:
(verse)
‘Apārutā tesaṃ amatassa dvārā, ‘Flung open are the doors to the deathless! “不死之门已敞开!
Ye sotavanto pamuñcantu saddhaṃ; Let those with ears to hear decide their justifiable-trust. 愿有耳者决定其信心。
Vihiṃsasaññī paguṇaṃ na bhāsiṃ, Thinking it would be troublesome, Brahmā, I did not teach 梵天,我原以为会很麻烦,所以没有教导
Dhammaṃ paṇītaṃ manujesu brahme’ti. the sophisticated, sublime Dhamma among humans.’ 人类中这高深、殊胜的佛法。”
(verse end)
Atha kho, bhikkhave, brahmā sahampati ‘katāvakāso khomhi bhagavatā dhammadesanāyā’ti maṃ abhivādetvā padakkhiṇaṃ katvā tatthevantaradhāyi. Then Brahmā Sahampati, knowing that his request for me to teach the Dhamma had been granted, bowed and respectfully circled me, keeping me on his right, before vanishing right there. 于是,梵天沙汉帕提知道他请求我说法的事已被应允,便顶礼,恭敬地右绕我,然后便在原地消失了。

Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then I thought: 然后我想到:
‘kassa nu kho ahaṃ paṭhamaṃ dhammaṃ deseyyaṃ; ‘Who should I teach first of all? “我应该首先教导谁呢?
ko imaṃ dhammaṃ khippameva ājānissatī’ti? Who will quickly understand this Dharma?’ 谁会很快理解这部佛法呢?”
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘ayaṃ kho āḷāro kālāmo paṇḍito viyatto medhāvī dīgharattaṃ apparajakkhajātiko. ‘That Āḷāra Kālāma is astute, competent, clever, and has long had little dust in his eyes. “那个阿罗逻·伽罗摩敏锐、能干、聪明,而且眼睛里的灰尘很少。
Yannūnāhaṃ āḷārassa kālāmassa paṭhamaṃ dhammaṃ deseyyaṃ. Why don’t I teach him first of all? 我为什么不首先教导他呢?
So imaṃ dhammaṃ khippameva ājānissatī’ti. He’ll quickly understand The Dharma.’ 他会很快理解佛法。”
Atha kho maṃ, bhikkhave, devatā upasaṅkamitvā etadavoca: But a deity came to me and said: 但一位天神来到我面前说:
‘sattāhakālaṅkato, bhante, āḷāro kālāmo’ti. ‘Sir, Āḷāra Kālāma passed away seven days ago.’ “尊者,阿罗逻·伽罗摩七天前去世了。”
Ñāṇañca pana me dassanaṃ udapādi: And knowledge and vision arose in me: 于是知识和洞察力在我心中生起:
‘sattāhakālaṅkato āḷāro kālāmo’ti. ‘Āḷāra Kālāma passed away seven days ago.’ “阿罗逻·伽罗摩七天前去世了。”
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: I thought: 我想:
‘mahājāniyo kho āḷāro kālāmo. ‘This is a great loss for Āḷāra Kālāma. “这对阿罗逻·伽罗摩来说是一个巨大的损失。
Sace hi so imaṃ dhammaṃ suṇeyya, khippameva ājāneyyā’ti. If he had heard The Dharma, he would have understood it quickly.’ 如果他听闻了佛法,他会很快理解的。”

Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then I thought: 然后我想到:
‘kassa nu kho ahaṃ paṭhamaṃ dhammaṃ deseyyaṃ; ‘Who should I teach first of all? “我应该首先教导谁呢?
ko imaṃ dhammaṃ khippameva ājānissatī’ti? Who will quickly understand this Dharma?’ 谁会很快理解这部佛法呢?”
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘ayaṃ kho udako rāmaputto paṇḍito viyatto medhāvī dīgharattaṃ apparajakkhajātiko. ‘That Uddaka, son of Rāma, is astute, competent, clever, and has long had little dust in his eyes. “那个罗摩之子郁陀迦敏锐、能干、聪明,而且眼睛里的灰尘很少。
Yannūnāhaṃ udakassa rāmaputtassa paṭhamaṃ dhammaṃ deseyyaṃ. Why don’t I teach him first of all? 我为什么不首先教导他呢?
So imaṃ dhammaṃ khippameva ājānissatī’ti. He’ll quickly understand The Dharma.’ 他会很快理解佛法。”
Atha kho maṃ, bhikkhave, devatā upasaṅkamitvā etadavoca: But a deity came to me and said: 但一位天神来到我面前说:
‘abhidosakālaṅkato, bhante, udako rāmaputto’ti. ‘Sir, Uddaka, son of Rāma, passed away just last night.’ “尊者,罗摩之子郁陀迦昨晚刚去世了。”
Ñāṇañca pana me dassanaṃ udapādi: And knowledge and vision arose in me: 于是知识和洞察力在我心中生起:
‘abhidosakālaṅkato udako rāmaputto’ti. ‘Uddaka, son of Rāma, passed away just last night.’ “罗摩之子郁陀迦昨晚刚去世了。”
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: I thought: 我想:
‘mahājāniyo kho udako rāmaputto. ‘This is a great loss for Uddaka. “这对郁陀迦来说是一个巨大的损失。
Sace hi so imaṃ dhammaṃ suṇeyya, khippameva ājāneyyā’ti. If he had heard The Dharma, he would have understood it quickly.’ 如果他听闻了佛法,他会很快理解的。”

Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then I thought: 然后我想到:
‘kassa nu kho ahaṃ paṭhamaṃ dhammaṃ deseyyaṃ; ‘Who should I teach first of all? “我应该首先教导谁呢?
ko imaṃ dhammaṃ khippameva ājānissatī’ti? Who will quickly understand this Dharma?’ 谁会很快理解这部佛法呢?”
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then it occurred to me: 然后我想到:
‘bahukārā kho me pañcavaggiyā bhikkhū, ye maṃ padhānapahitattaṃ upaṭṭhahiṃsu. ‘The group of five monks were very helpful to me. They looked after me during my time of resolute striving. “那五位比丘对我非常有帮助。在我坚定精进的时候,他们照顾了我。
Yannūnāhaṃ pañcavaggiyānaṃ bhikkhūnaṃ paṭhamaṃ dhammaṃ deseyyan’ti. Why don’t I teach them first of all?’ 我为什么不首先教导他们呢?”
Tassa mayhaṃ, bhikkhave, etadahosi: Then I thought: 然后我想到:
‘kahaṃ nu kho etarahi pañcavaggiyā bhikkhū viharantī’ti? ‘Where are the group of five monks staying these days?’ “这五位比丘最近住在哪里?”
Addasaṃ kho ahaṃ, bhikkhave, dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena pañcavaggiye bhikkhū bārāṇasiyaṃ viharante isipatane migadāye. With clairvoyance that is purified and superhuman I saw that the group of five monks were staying near Benares, in the deer park at Isipatana. 我以清净超人的天眼通,看到那五位比丘住在波罗奈附近的仙人鹿苑。
Atha khvāhaṃ, bhikkhave, uruvelāyaṃ yathābhirantaṃ viharitvā yena bārāṇasī tena cārikaṃ pakkamiṃ. So, when I had stayed in Uruvelā as long as I wished, I set out for Benares. 于是,我在优楼频螺随心所欲地住了一段时间后,便动身前往波罗奈。

Addasā kho maṃ, bhikkhave, upako ājīvako antarā ca gayaṃ antarā ca bodhiṃ addhānamaggappaṭipannaṃ. While I was traveling along the road between Gaya and Bodhgaya, the Ājīvaka ascetic Upaka saw me 当我在伽耶和菩提伽耶之间的路上行走时,邪命外道优婆迦看到了我
Disvāna maṃ etadavoca: and said: 并说:
‘vippasannāni kho te, āvuso, indriyāni, parisuddho chavivaṇṇo pariyodāto. ‘Reverend, your faculties are so very clear, and your complexion is pure and bright. “尊者,您的感官如此清明,您的肤色纯净明亮。
Kaṃsi tvaṃ, āvuso, uddissa pabbajito, ko vā te satthā, kassa vā tvaṃ dhammaṃ rocesī’ti? In whose name have you gone forth, reverend? Who is your Teacher? Whose teaching do you believe in?’ 尊者,您以谁的名义出家?谁是您的老师?您相信谁的教导?”
Evaṃ vutte, ahaṃ, bhikkhave, upakaṃ ājīvakaṃ gāthāhi ajjhabhāsiṃ: I replied to Upaka in verse: 我以偈颂回答优婆迦:
(verse)
‘Sabbābhibhū sabbavidūhamasmi, ‘I am the champion, the knower of all, “我是胜者,一切知者,
Sabbesu dhammesu anūpalitto; unsullied in the midst of all things. 于一切事物中清净无染。
Sabbañjaho taṇhākkhaye vimutto, I’ve given up all, freed through the ending of craving. 我已舍弃一切,因贪爱尽而解脱。
Sayaṃ abhiññāya kamuddiseyyaṃ. When I know for myself, who should I follow? 我自知自证,何须跟随他人?

Na me ācariyo atthi, I have no teacher. 我没有老师。
sadiso me na vijjati; There is no-one like me. 没有人像我一样。
Sadevakasmiṃ lokasmiṃ, In the world with its gods, 在天神世界中,
natthi me paṭipuggalo. I have no counterpart. 我没有对手。

Ahañhi arahā loke, For in this world, I am the perfected one; 因为在这个世间,我是圆满者;
ahaṃ satthā anuttaro; I am the supreme Teacher. 我是至高无上的导师。
Ekomhi sammāsambuddho, I alone am fully awakened, 唯我一人完全觉悟,
sītibhūtosmi nibbuto. cooled, nirvana'd. 清凉,涅槃。

Dhammacakkaṃ pavattetuṃ, I am going to the city of Kāsi 我要去迦尸城
Gacchāmi kāsinaṃ puraṃ; to roll forth the Wheel of Dhamma. 转动佛法之轮。
Andhībhūtasmiṃ lokasmiṃ, In this world that is so blind, 在这个如此盲目的世间,
Āhañchaṃ amatadundubhin’ti. I’ll beat the deathless drum!’ 我将击响不死之鼓!”
(verse end)
‘Yathā kho tvaṃ, āvuso, paṭijānāsi, arahasi anantajino’ti. ‘According to what you claim, reverend, you ought to be the Infinite Victor.’ “依您所言,尊者,您应该是一位无限的胜利者。”
(verse)
‘Mādisā ve jinā honti, ‘The victors are those who, like me, “胜利者,是那些像我一样,
ye pattā āsavakkhayaṃ; have reached the ending of defilements. 已达烦恼尽头的人。
Jitā me pāpakā dhammā, I have conquered bad qualities, Upaka— 我已战胜恶法,优婆迦——
tasmāhamupaka jino’ti. that’s why I’m a victor.’ 这就是我成为胜利者的原因。”
(verse end)
Evaṃ vutte, bhikkhave, upako ājīvako ‘hupeyyapāvuso’ti vatvā sīsaṃ okampetvā ummaggaṃ gahetvā pakkāmi. When I had spoken, Upaka said: ‘If you say so, reverend.’ Shaking his head, he took a wrong turn and left. 我说完后,优婆迦说:“既然您这样说,尊者。”他摇了摇头,走错了方向便离开了。
end of section [26.8 - (Buddha surveys world with divine eye and sees capable students)]

26.9 – (group of 5 monks, former companions)

Atha khvāhaṃ, bhikkhave, anupubbena cārikaṃ caramāno yena bārāṇasī isipatanaṃ migadāyo yena pañcavaggiyā bhikkhū tenupasaṅkamiṃ. Traveling stage by stage, I arrived at Benares, and went to see the group of five monks in the deer park at Isipatana. 我一路跋涉,抵达波罗奈,去鹿野苑仙人堕处见那五位比丘。
Addasaṃsu kho maṃ, bhikkhave, pañcavaggiyā bhikkhū dūrato āgacchantaṃ. The group of five monks saw me coming off in the distance 那五位比丘远远地看见我走过来
Disvāna aññamaññaṃ saṇṭhapesuṃ: and stopped each other, saying: 便互相制止说:
‘ayaṃ kho, āvuso, samaṇo gotamo āgacchati bāhulliko padhānavibbhanto āvatto bāhullāya. ‘Here comes the ascetic Gotama. He’s so indulgent; he strayed from the struggle and returned to indulgence. “沙门乔达摩来了。他太放纵了;他偏离了精进,又回到放纵中。
So neva abhivādetabbo, na paccuṭṭhātabbo; nāssa pattacīvaraṃ paṭiggahetabbaṃ. We shouldn’t bow to him or rise for him or receive his bowl and robe. 我们不应该向他顶礼,不应该为他起身,不应该接受他的钵和袈裟。
Api ca kho āsanaṃ ṭhapetabbaṃ, sace ākaṅkhissati nisīdissatī’ti. But we can set out a seat; he can sit if he likes.’ 但我们可以摆一个座位;如果他愿意,他可以坐下。”
Yathā yathā kho ahaṃ, bhikkhave, upasaṅkamiṃ tathā tathā pañcavaggiyā bhikkhū nāsakkhiṃsu sakāya katikāya saṇṭhātuṃ. Yet as I drew closer, the group of five monks were unable to stop themselves as they had agreed. 然而,当我走近时,那五位比丘无法阻止自己,尽管他们已达成约定。
Appekacce maṃ paccuggantvā pattacīvaraṃ paṭiggahesuṃ, appekacce āsanaṃ paññapesuṃ, appekacce pādodakaṃ upaṭṭhapesuṃ. Some came out to greet me and receive my bowl and robe, some spread out a seat, while others set out water for washing my feet. 有些人出来迎接我,接受我的钵和袈裟,有些人铺好座位,另一些人则准备洗脚水。
Api ca kho maṃ nāmena ca āvusovādena ca samudācaranti. But they still addressed me by name and as ‘reverend’. 但他们仍然称呼我的名字为“尊者”。

Evaṃ vutte, ahaṃ, bhikkhave, pañcavaggiye bhikkhū etadavocaṃ: So I said to them: 于是我对他们说:
‘mā, bhikkhave, tathāgataṃ nāmena ca āvusovādena ca samudācaratha. ‘monks, don’t address me by name and as ‘reverend’. “比丘们,不要用名字和‘尊者’来称呼我。
Arahaṃ, bhikkhave, tathāgato sammāsambuddho. The Realized One is perfected, a fully awakened Buddha. 如来是阿罗汉,是正等正觉的佛陀。
Odahatha, bhikkhave, sotaṃ, amatamadhigataṃ, ahamanusāsāmi, ahaṃ dhammaṃ desemi. Listen up, monks: I have achieved the Deathless! I shall instruct you, I will teach you the Dhamma. 听着,比丘们:我已证得不死!我将教导你们,我将向你们宣说佛法。
Yathānusiṭṭhaṃ tathā paṭipajjamānā nacirasseva—yassatthāya kulaputtā sammadeva agārasmā anagāriyaṃ pabbajanti, tadanuttaraṃ—brahmacariyapariyosānaṃ diṭṭheva dhamme sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti. By practicing as instructed you will soon realize the supreme end of the spiritual path in this very life. You will live having achieved with your own insight the goal for which people from good families rightly go forth from the lay life to homelessness.’ 依照教导修行,你们很快就能在今生证得梵行的最高境界。你们将亲身证得善男子离俗出家的目标,并活出它。”
Evaṃ vutte, bhikkhave, pañcavaggiyā bhikkhū maṃ etadavocuṃ: But they said to me: 但他们对我说:
‘tāyapi kho tvaṃ, āvuso gotama, iriyāya tāya paṭipadāya tāya dukkarakārikāya nājjhagamā uttari manussadhammā alamariyañāṇadassanavisesaṃ, kiṃ pana tvaṃ etarahi bāhulliko padhānavibbhanto āvatto bāhullāya adhigamissasi uttari manussadhammā alamariyañāṇadassanavisesan’ti? ‘Reverend Gotama, even by that conduct, that practice, that grueling work you did not achieve any superhuman distinction in knowledge and vision worthy of the noble ones. How could you have achieved such a state now that you’ve become indulgent, strayed from the struggle and returned to indulgence?’ “乔达摩尊者,即使您那样的行为、那样的修行、那样的苦行,您也没有证得任何超人的、配得上圣者的智见功德。您现在既然已经变得放纵,偏离了精进,又回到了放纵中,怎么可能证得这样的境界呢?”
Evaṃ vutte, ahaṃ, bhikkhave, pañcavaggiye bhikkhū etadavocaṃ: So I said to them: 于是我对他们说:
‘na, bhikkhave, tathāgato bāhulliko, na padhānavibbhanto, na āvatto bāhullāya. ‘The Realized One has not become indulgent, strayed from the struggle and returned to indulgence. “如来没有变得放纵,没有偏离精进,也没有回到放纵中。
Arahaṃ, bhikkhave, tathāgato sammāsambuddho. The Realized One is perfected, a fully awakened Buddha. 如来是阿罗汉,是正等正觉的佛陀。
Odahatha, bhikkhave, sotaṃ, amatamadhigataṃ, ahamanusāsāmi, ahaṃ dhammaṃ desemi. Listen up, monks: I have achieved the Deathless! I shall instruct you, I will teach you the Dhamma. 听着,比丘们:我已证得不死!我将教导你们,我将向你们宣说佛法。
Yathānusiṭṭhaṃ tathā paṭipajjamānā nacirasseva—yassatthāya kulaputtā sammadeva agārasmā anagāriyaṃ pabbajanti, tadanuttaraṃ—brahmacariyapariyosānaṃ diṭṭheva dhamme sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti. By practicing as instructed you will soon realize the supreme end of the spiritual path in this very life.’ 依照教导修行,你们很快就能在今生证得梵行的最高境界。”

Dutiyampi kho, bhikkhave, pañcavaggiyā bhikkhū maṃ etadavocuṃ: But for a second time they said to me: 但他们第二次对我说:
‘tāyapi kho tvaṃ, āvuso gotama, iriyāya tāya paṭipadāya tāya dukkarakārikāya nājjhagamā uttari manussadhammā alamariyañāṇadassanavisesaṃ, kiṃ pana tvaṃ etarahi bāhulliko padhānavibbhanto āvatto bāhullāya adhigamissasi uttari manussadhammā alamariyañāṇadassanavisesan’ti? ‘Reverend Gotama … you’ve returned to indulgence.’ “乔达摩尊者……您又回到放纵中了。”
Dutiyampi kho ahaṃ, bhikkhave, pañcavaggiye bhikkhū etadavocaṃ: So for a second time I said to them: 于是我第二次对他们说:
‘na, bhikkhave, tathāgato bāhulliko … pe … ‘The Realized One has not become indulgent …’ “如来没有变得放纵……”
upasampajja viharissathā’ti.

Tatiyampi kho, bhikkhave, pañcavaggiyā bhikkhū maṃ etadavocuṃ: But for a third time they said to me: 但他们第三次对我说:
‘tāyapi kho tvaṃ, āvuso gotama, iriyāya tāya paṭipadāya tāya dukkarakārikāya nājjhagamā uttari manussadhammā alamariyañāṇadassanavisesaṃ, kiṃ pana tvaṃ etarahi bāhulliko padhānavibbhanto āvatto bāhullāya adhigamissasi uttari manussadhammā alamariyañāṇadassanavisesan’ti? ‘Reverend Gotama, even by that conduct, that practice, that grueling work you did not achieve any superhuman distinction in knowledge and vision worthy of the noble ones. How could you have achieved such a state now that you’ve become indulgent, strayed from the struggle and returned to indulgence?’ “乔达摩尊者,即使您那样的行为、那样的修行、那样的苦行,您也没有证得任何超人的、配得上圣者的智见功德。您现在既然已经变得放纵,偏离了精进,又回到了放纵中,怎么可能证得这样的境界呢?”

Evaṃ vutte, ahaṃ, bhikkhave, pañcavaggiye bhikkhū etadavocaṃ: So I said to them: 于是我对他们说:
‘abhijānātha me no tumhe, bhikkhave, ito pubbe evarūpaṃ pabhāvitametan’ti? ‘monks, have you ever known me to speak like this before?’ “比丘们,你们以前曾听我这样说过吗?”
‘No hetaṃ, bhante’. ‘No we have not, sir.’ “不,尊者,我们没有。”
‘Arahaṃ, bhikkhave, tathāgato sammāsambuddho. ‘The Realized One is perfected, a fully awakened Buddha. “如来是阿罗汉,是正等正觉的佛陀。
Odahatha, bhikkhave, sotaṃ, amatamadhigataṃ, ahamanusāsāmi, ahaṃ dhammaṃ desemi. Listen up, monks: I have achieved the Deathless! I shall instruct you, I will teach you the Dhamma. 听着,比丘们:我已证得不死!我将教导你们,我将向你们宣说佛法。
Yathānusiṭṭhaṃ tathā paṭipajjamānā nacirasseva—yassatthāya kulaputtā sammadeva agārasmā anagāriyaṃ pabbajanti, tadanuttaraṃ—brahmacariyapariyosānaṃ diṭṭheva dhamme sayaṃ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti. By practicing as instructed you will soon realize the supreme end of the spiritual path in this very life. You will live having achieved with your own insight the goal for which people from good families rightly go forth from the lay life to homelessness.’ 依照教导修行,你们很快就能在今生证得梵行的最高境界。你们将亲身证得善男子离俗出家的目标,并活出它。”

Asakkhiṃ kho ahaṃ, bhikkhave, pañcavaggiye bhikkhū saññāpetuṃ. I was able to persuade the group of five monks. 我成功地说服了那五位比丘。
Dvepi sudaṃ, bhikkhave, bhikkhū ovadāmi, tayo bhikkhū piṇḍāya caranti. Then sometimes I advised two monks, while the other three went for alms. 有时我开导两位比丘,另外三位去乞食。
Yaṃ tayo bhikkhū piṇḍāya caritvā āharanti tena chabbaggiyā yāpema. Then those three would feed all six of us with what they brought back. 然后那三位比丘会用他们带回来的食物养活我们六个人。
Tayopi sudaṃ, bhikkhave, bhikkhū ovadāmi, dve bhikkhū piṇḍāya caranti. Sometimes I advised three monks, while the other two went for alms. 有时我开导三位比丘,另外两位去乞食。
Yaṃ dve bhikkhū piṇḍāya caritvā āharanti tena chabbaggiyā yāpema. Then those two would feed all six of us with what they brought back. 然后那两位比丘会用他们带回来的食物养活我们六个人。

Atha kho, bhikkhave, pañcavaggiyā bhikkhū mayā evaṃ ovadiyamānā evaṃ anusāsiyamānā attanā jātidhammā samānā jātidhamme ādīnavaṃ viditvā ajātaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamānā ajātaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃsu, attanā jarādhammā samānā jarādhamme ādīnavaṃ viditvā ajaraṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamānā ajaraṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃsu, attanā byādhidhammā samānā … pe … attanā maraṇadhammā samānā … attanā sokadhammā samānā … attanā saṃkilesadhammā samānā saṃkilesadhamme ādīnavaṃ viditvā asaṃkiliṭṭhaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ pariyesamānā asaṃkiliṭṭhaṃ anuttaraṃ yogakkhemaṃ nibbānaṃ ajjhagamaṃsu. As the group of five monks were being advised and instructed by me like this, being themselves liable to be reborn, understanding the drawbacks in being liable to be reborn, they sought the unborn supreme sanctuary, nirvana—and they found it. Being themselves liable to grow old, fall sick, die, sorrow, and become corrupted, understanding the drawbacks in these things, they sought the unaging, unailing, undying, sorrowless, uncorrupted supreme sanctuary, nirvana—and they found it.   正当这五位比丘像这样被我教导和引导时,他们自身本应再生,他们理解再生的弊端,于是他们寻求无生无上的庇护所,涅槃——他们找到了。他们自身本应老、病、死、忧伤和腐朽,他们理解这些事的弊端,于是他们寻求不老、不病、不死、无忧、不朽的无上庇护所,涅槃——他们找到了。
Ñāṇañca pana nesaṃ dassanaṃ udapādi: Knowledge and vision arose in them: 他们心中生起了知识和见解:
‘akuppā no vimutti, ayamantimā jāti, natthi dāni punabbhavo’ti. ‘Our freedom is unshakable; this is our last rebirth; now there are no more future lives.’ “我们的解脱是不可动摇的;这是我们最后一次投生;现在没有未来的生命了。”
end of section [26.9 - (group of 5 monks, former companions)]

26.10 – (five kinds of sensual stimulation5kg)

Pañcime, bhikkhave, kāmaguṇā. monks, there are these five kinds of sensual stimulation.   比丘们,有这五种感官刺激。
Katame pañca? What five? 哪五种?
Cakkhuviññeyyā rūpā iṭṭhā kantā manāpā piyarūpā kāmūpasaṃhitā rajanīyā, Sights known by the eye that are likable, desirable, agreeable, pleasant, sensual, and arousing. 眼睛所见的、令人喜爱、合意、悦意、愉快、感官和令人兴奋的景象。
sotaviññeyyā saddā … pe … Sounds known by the ear … 耳朵所闻的…
ghānaviññeyyā gandhā … Smells known by the nose … 鼻子所嗅的…
jivhāviññeyyā rasā … Tastes known by the tongue … 舌头所尝的…
kāyaviññeyyā phoṭṭhabbā iṭṭhā kantā manāpā piyarūpā kāmūpasaṃhitā rajanīyā. Touches known by the body that are likable, desirable, agreeable, pleasant, sensual, and arousing. 身体所触的、令人喜爱、合意、悦意、愉快、感官和令人兴奋的触觉。
Ime kho, bhikkhave, pañca kāmaguṇā. These are the five kinds of sensual stimulation. 这些就是五种感官刺激。
Ye hi keci, bhikkhave, samaṇā vā brāhmaṇā vā ime pañca kāmaguṇe gathitā mucchitā ajjhopannā anādīnavadassāvino anissaraṇapaññā paribhuñjanti, te evamassu veditabbā: There are ascetics and brahmins who enjoy these five kinds of sensual stimulation tied, stupefied, attached, blind to the drawbacks, and not understanding the escape. You should understand that they 有些苦行者和婆罗门,他们沉溺于这五种感官刺激,被束缚、愚昧、执著、看不清弊端,也不理解解脱。你们应该明白,他们
‘anayamāpannā byasanamāpannā yathākāmakaraṇīyā pāpimato’. have met with calamity and disaster, and are vulnerable to the Wicked One. 已经遭遇了灾难和不幸,并且容易受到恶魔的侵害。

26.11 – (simile of hunter and deer trap ↔ Māra + 5kg sensual pleasures)

Seyyathāpi, bhikkhave, āraññako mago baddho pāsarāsiṃ adhisayeyya. Suppose a deer in the wilderness was lying caught on a pile of snares.   假设旷野里的一只鹿被捕兽夹缠住,躺在那里。
So evamassa veditabbo: You’d know that it 你会知道它
‘anayamāpanno byasanamāpanno yathākāmakaraṇīyo luddassa. has met with calamity and disaster, and is vulnerable to the hunter. 已经遭遇了灾难和不幸,并且容易受到猎人的侵害。
Āgacchante ca pana ludde yena kāmaṃ na pakkamissatī’ti. And when the hunter comes, it cannot flee where it wants. 当猎人来时,它无法逃到它想去的地方。
Evameva kho, bhikkhave, ye hi keci samaṇā vā brāhmaṇā vā ime pañca kāmaguṇe gathitā mucchitā ajjhopannā anādīnavadassāvino anissaraṇapaññā paribhuñjanti, te evamassu veditabbā: In the same way, there are ascetics and brahmins who enjoy these five kinds of sensual stimulation tied, stupefied, attached, blind to the drawbacks, and not understanding the escape. You should understand that they 同样地,有些苦行者和婆罗门,他们沉溺于这五种感官刺激,被束缚、愚昧、执著、看不清弊端,也不理解解脱。你们应该明白,他们
‘anayamāpannā byasanamāpannā yathākāmakaraṇīyā pāpimato’. have met with calamity and disaster, and are vulnerable to the Wicked One. 已经遭遇了灾难和不幸,并且容易受到恶魔的侵害。
Ye ca kho keci, bhikkhave, samaṇā vā brāhmaṇā vā ime pañca kāmaguṇe agathitā amucchitā anajjhopannā ādīnavadassāvino nissaraṇapaññā paribhuñjanti, te evamassu veditabbā: There are ascetics and brahmins who enjoy these five kinds of sensual stimulation without being tied, stupefied, or attached, seeing the drawbacks, and understanding the escape. You should understand that they 有些苦行者和婆罗门,他们沉溺于这五种感官刺激,但没有被束缚、愚昧或执著,他们看清了弊端,并且理解解脱。你们应该明白,他们
‘na anayamāpannā na byasanamāpannā na yathākāmakaraṇīyā pāpimato’. haven’t met with calamity and disaster, and are not vulnerable to the Wicked One. 没有遭遇灾难和不幸,并且不容易受到恶魔的侵害。

Seyyathāpi, bhikkhave, āraññako mago abaddho pāsarāsiṃ adhisayeyya. Suppose a deer in the wilderness was lying on a pile of snares without being caught.  假设旷野里的一只鹿,没有被捕兽夹缠住,躺在一堆捕兽夹上。
So evamassa veditabbo: You’d know that it 你会知道它
‘na anayamāpanno na byasanamāpanno na yathākāmakaraṇīyo luddassa. hasn’t met with calamity and disaster, and isn’t vulnerable to the hunter. 没有遭遇灾难和不幸,并且不容易受到猎人的侵害。
Āgacchante ca pana ludde yena kāmaṃ pakkamissatī’ti. And when the hunter comes, it can flee where it wants. 当猎人来时,它能逃到它想去的地方。
Evameva kho, bhikkhave, ye hi keci samaṇā vā brāhmaṇā vā ime pañca kāmaguṇe agathitā amucchitā anajjhopannā ādīnavadassāvino nissaraṇapaññā paribhuñjanti, te evamassu veditabbā: In the same way, there are ascetics and brahmins who enjoy these five kinds of sensual stimulation without being tied, stupefied, or attached, seeing the drawbacks, and understanding the escape. You should understand that they 同样地,有些苦行者和婆罗门,他们沉溺于这五种感官刺激,但没有被束缚、愚昧或执著,他们看清了弊端,并且理解解脱。你们应该明白,他们
‘na anayamāpannā na byasanamāpannā na yathākāmakaraṇīyā pāpimato’. haven’t met with calamity and disaster, and are not vulnerable to the Wicked One. 没有遭遇灾难和不幸,并且不容易受到恶魔的侵害。

Seyyathāpi, bhikkhave, āraññako mago araññe pavane caramāno vissattho gacchati, vissattho tiṭṭhati, vissattho nisīdati, vissattho seyyaṃ kappeti. Suppose there was a wild deer wandering in the forest that walked, stood, sat, and laid down in confidence.   假设有一只野鹿在森林中漫游,它自信地行走、站立、坐卧。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Anāpāthagato, bhikkhave, luddassa. Because it’s out of the hunter’s range. 因为它超出了猎人的范围。
Evameva kho, bhikkhave, bhikkhu vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṃ savicāraṃ vivekajaṃ pītisukhaṃ paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharati. In the same way, a monk, quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful Dharmas, enters and remains in the first jhāna, which has the rapture and pleasure born of seclusion, while directing-thought and evaluation. 同样地,一个比丘,完全远离感官享乐,远离不善法,进入并安住于初禅,其中有离生喜乐,并伴有寻与伺。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave, bhikkhu andhamakāsi māraṃ apadaṃ, vadhitvā māracakkhuṃ adassanaṃ gato pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra, put out his eyes without a trace, and gone where the Wicked One cannot see. 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目,彻底熄灭了他的眼睛,去了恶魔看不见的地方。

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu vitakkavicārānaṃ vūpasamā ajjhattaṃ sampasādanaṃ cetaso ekodibhāvaṃ avitakkaṃ avicāraṃ samādhijaṃ pītisukhaṃ dutiyaṃ jhānaṃ upasampajja viharati. Furthermore, as the directed-thought and evaluation are stilled, a monk enters and remains in the second jhāna, which has the rapture and pleasure born of undistractible-lucidity, with internal clarity and confidence, and unified mind, without directing-thought and evaluation.   再者,随着寻和伺的止息,比丘进入并安住于第二禅,其中有由不散乱的明晰所生的喜乐,伴有内在的清净与信心,心意统一,没有寻和伺。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu pītiyā ca virāgā upekkhako ca viharati, sato ca sampajāno, sukhañca kāyena paṭisaṃvedeti yaṃ taṃ ariyā ācikkhanti ‘upekkhako satimā sukhavihārī’ti tatiyaṃ jhānaṃ upasampajja viharati. Furthermore, with the fading away of rapture, a monk enters and remains in the third jhāna, where they meditate with equanimous-observation, rememberful and aware, personally experiencing pleasure with the flesh and blood physical body of which the noble ones declare, ‘Equanimous and rememberful, one meditates in pleasure.’   再者,随着喜的消退,比丘进入并安住于第三禅,在那里他们以平等心观修,具念正知,亲身感受身体的喜悦,对此圣者宣称:“平等心,具念,他安住于喜悦中。”
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu sukhassa ca pahānā dukkhassa ca pahānā pubbeva somanassadomanassānaṃ atthaṅgamā adukkhamasukhaṃ upekkhāsatipārisuddhiṃ catutthaṃ jhānaṃ upasampajja viharati. Furthermore, giving up pleasure and pain, and ending former happiness and sadness, a monk enters and remains in the fourth jhāna, without pleasure or pain, with pure equanimous-observation and rememberfulness.   再者,舍弃乐和苦,并结束先前的喜悦和悲伤,比丘进入并安住于第四禅,没有乐也没有苦,只有纯净的平等心和正念。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso rūpasaññānaṃ samatikkamā paṭighasaññānaṃ atthaṅgamā nānattasaññānaṃ amanasikārā ‘ananto ākāso’ti ākāsānañcāyatanaṃ upasampajja viharati. Furthermore, a monk, going totally beyond perceptions of form, with the ending of perceptions of impingement, not focusing on perceptions of diversity, aware that ‘space is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite space.   再者,比丘完全超越色想,随着触想的止息,不再专注于多样性之想,了知“虚空是无限的”,进入并安住于无边虚空处。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṃ samatikkamma ‘anantaṃ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṃ upasampajja viharati. Furthermore, a monk, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.   再者,比丘完全超越无边虚空处,了知“识是无限的”,进入并安住于无边识处。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṃ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṃ upasampajja viharati. Furthermore, a monk, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.   再者,比丘完全超越无边识处,了知“一无所有”,进入并安住于无所有处。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṃ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṃ upasampajja viharati. Furthermore, a monk, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.    再者,比丘完全超越无所有处,进入并安住于非想非非想处。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave … pe … pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra … 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目…

Puna caparaṃ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṃ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṃ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti. Furthermore, a monk, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.   再者,比丘完全超越非想非非想处,进入并安住于想受灭。并且,以智慧观见,他们的烦恼得以止息。
Ayaṃ vuccati, bhikkhave, bhikkhu andhamakāsi māraṃ apadaṃ, vadhitvā māracakkhuṃ adassanaṃ gato pāpimato. This is called a monk who has blinded Māra, put out his eyes without a trace, and gone where the Wicked One cannot see. 这被称为一个比丘已经使魔罗盲目,彻底熄灭了他的眼睛,去了恶魔看不见的地方。
Tiṇṇo loke visattikaṃ vissattho gacchati, vissattho tiṭṭhati, vissattho nisīdati, vissattho seyyaṃ kappeti. They’ve crossed over clinging to the world. And they walk, stand, sit, and lie down in confidence. 他们已经渡过了对世间的执著。他们自信地行走、站立、坐卧。
Taṃ kissa hetu? Why is that? 为什么会这样?
Anāpāthagato, bhikkhave, pāpimato”ti. Because they’re out of the Wicked One’s range.” 因为他们超出了恶魔的范围。”

Idamavoca bhagavā. That is what the Buddha said.  佛陀就是这样说的。
Attamanā te bhikkhū bhagavato bhāsitaṃ abhinandunti. Satisfied, the monks were happy with what the Buddha said. 比丘们心满意足,对佛陀所说的话感到高兴。
end of section [26 - MN 26 Pāsarāsi: Noble Search]